Smycken, smycken hela dan...

Kommer ni ihåg det här inlägget från den sjätte juni i år? Om ni inte gjorde det, är det bara att ta en tjuvkoll på det via länken och sen behöver ni inte erkänna något för mig. Bra va?

I alla fall, det handlar om smycken jag gjorde då. Jag hade ju hittat pärlor som matchade perfekt till klänningen jag skulle ha på Johans och Marinas bröllop. Smyckena pillade jag ihop lätt och blev helt förälskad i dem. Däremot hade jag inte köpt tillräckligt med pärlor, så det räckte inte till ett armband också. Så, jag bestämde mig för att beställa en ny leverans, så jag kunde pilla ihop ett matchande armband också.

I måndags när jag var sjuk blev det gjort. En beställning för nästan 500 kr klickade jag hem. Just typiskt när man är sjuk. Fast, det är ju inte bara pärlor till det tilltänkta armbandet som beställdes, utan lite annat också. Har pysslat ihop de pärlorna till smycken också, men de är hemliga en stund till, eftersom det skall bli en födelsedagspresent och jag vill inte riskera att födelsedagsbarnet ser dem i förväg.

I onsdags kom pärlorna och lite besviken blev jag till en början. För pärlmixen som jag köpte förra gången, som passade så bra till min klänning hette exakt samma på hemsidan, men när jag tog upp den ur paketet så hade färgerna blivit utbytta. Ibland får man dock ha tur, för jag hade beställt lite andra mixar också, och kunde med hjälp av dem plocka ut färgerna som behövdes till mitt armband. Puh! Så, sen i onsdags har det kliat lite i mina fingrar varje gång jag gått och lagt mig, för pärlpaketet hamnade intill sängen. Och där har det stått och lockat mig till pyssel varje kväll.

När jag tillslut steg upp imorse var det till en regntung dag. Himmelen var grå som det gråaste fotografi du kan tänka dig. Så, vad passar inte bättre än pyssel med pärlor i världens alla vackraste färger? Fyra timmar satt jag på en stol i köket och pysslade och pysslade. Att trä pärlor är kanske inte det mest exotiska man kan göra, det är ju en rätt monoton sysselsättning. Det som gör att jag trivs med det är för att jag glömmer allt annat som skall tänkas på och på samma gång skapar jag något fint, något vackert. Det är sagolikt bra för själen!

Och, så här blev resultatet som skulle matcha mitt redan existerande set. Ett memory wirearmband i härliga färger.






Sen har jag också gjort ett beställningsjobb. Eftersom jag inte har överlämnat det ännu, vill jag inte visa upp det i all sin prakt här. Därför får ni bara se en liten tjuvkik på det.





Så fort det är levererat så får ni se.
Och som vanligt, när jag har gjort ett smycke till någon annan, vill jag ha ett likandat själv...
Typiskt mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0