Jag ligger efter

Jag har faktiskt inte haft ork att skriva, men nu måste jag ta tag i det, så jag inte kommer efter i min självutnämnda bokutmaning. Bokmaraton 2010. Förra veckan läste jag ut en bok, och i onsdags blev ytterligare en klar.

Vår lilla hemlighet - Toni McGuire
Toni Maguires perfekta barndom med hus på landet, husdjur, en omtänksam mor och charmerande far, gömde ett skräckscenario som nästan tog hennes liv.

När hon var sex år gammal började hennes far att förgripa sig på henne, och sa till henne att det var deras lilla hemlighet. Toni var ändå modig nog att säga vad som skedde till sin mor, eftersom hon var säker på att hon skulle se till så att han slutade. Men istället sa hennes mor till henne att aldrig någonsin prata om det igen, och år av sexuellt utnyttjande följde.

Vid fjorton års ålder blir Toni gravid, och pappan till barnet är hennes egen far. Då berättar hon sin fasansfulla hemlighet igen. Hennes far sätts i fängelse, men själv blir hon förskjuten av vänner, lärare och sin familj. Efter en dåligt utförd abort är hon nära att dö. Tvingad in i en värld av depression och desperation, har Toni bara sig själv att lita till för att kunna bygga upp ett lyckligt liv för sig själv. På ett mirakulöst sätt lyckades hon överleva sin hemska barndom. Detta är hennes egen historia om sin resa och sin triumf.
(Bokus.com)

Jag har läst många böcker som liknar denna, ändå är det lika jobbigt varje gång att läsa hur någon vuxen förgriper sig på ett barn. Och bra är det, för det är aldrig okej! Man får inte trubbas av efter att ha läst flera böcker som behandlar detta ämnet. Toni imponerar på mig, för hon vet hela tiden att det är fel det som händer, men eftersom hennes far sagt till henne att aldrig tal med någon om det blir det svårt för henne. Att hon sen möts med så mycket avståndstagande när det väl kommer ut, det är hemskt. Alla säger att det inte har varit hennes fel, men ändå är det hon som blir utstött och smutskastad. Men, tillslut verkar hon ändå få ett ganska bra liv som tur är. Boken är jobbig stundtals, men ändå helt klart värd att läsa!


Bild: Internetbokkluben


Mamma pappa barn
- Carin Gerhardsen
Hammarbypolisen i Stockholm måste handla snabbt. På kort tid inträffar det två mord som båda hamnar på kriminalkommissarie Conny Sjöbergs bord.
En sextonårig flicka med trassliga familjeförhållanden hittas strypt på en toalett på en Finlandsfärja. Kvar finns hennes lillasyster som befinner sig i en situation ingen fjortonåring borde behöva hamna i.
Under ett joggingpass finner polisen Petra Westman ett svårt medtaget spädbarn i en buske och i närheten påträffas en kvinna utan id-handlingar död.
Samtidigt vaknar en treårig flicka en morgon och finner att hon är alldeles ensam. Hennes pappa är utomlands och alla tecken tyder på att hennes mamma har tagit lillebror med sig och flyttat därifrån. Hanna är ensam kvar, inlåst i lägenheten. Och tiden går.
 (Bokus.com)

En deckare, en polisserie. Oftast finner jag ju inte såna böcker som de bästa. De går att läsa. (Läckberg är ju trots allt en favorit som levererat 7 av 8 bra böcker.) Det är något med sättet den är skriven på som inte faller mig i smaken, men det är trots allt många personer inblandade och man vill veta vad som händer med dem. Därför är det väl egentligen ett bra sätt den är skriven på trots allt. Trots att jag läst en hel del deckare så har jag allt som oftast haft svårt att lista ut vem mördaren är i ett tidigt skede. Den här gången lyckades jag ganska omgående, även om det grusades lite ett tag. Tydligen är det den andra i en serie, men nu blir det nog svårt att läsa första boken. Men, tredje boken har nyss utkommit, så den lär jag väl bli tvungen att läsa också. Dumt med serieböcker, även om jag inte gillar det jag läst 100% så vill jag ändå läsa uppfölningarna. Sån är jag!


Bild: Bokogram.se


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0