Dagen farmor längtat till


Jag vet inte hur många gånger min farmor pratat om morgondagen de senaste månaderna. Vad som händer imorgon? Hennes spinngrupp startar igen. Anledningen till att hon pratat om den är att hon ville att jag skulle vara med på den. Jag misstänker (läs: jag vet) att jag kommer sänka medelåldern kraftigt men i det här fallet ser jag inte det som någon nackdel. Sannolikt kommer jag få massor av värdefulla råd och massor av hjälp för att bli en slipad spinnerska. 

Det ingår ju lite fika också så jag passade på att baka en äppelkaka som jag kan ta med mig. Gissa om det luktar ljuvligt gott här hos mig ikväll? 

Eftersom farmor kommer och hämtar mig 9:15 imorgon får jag se till att försöka sova lite nu. 

God natt till er alla där ute! 


God och enkel lunch


Idag äter jag kesoplättar med hallon, blåbär, nektarin med lite créme fraish smaksatt med citron och lakrits. Låter kanske som en efterrätt, men passar utmärkt som lunch också.
Kesoplättar har varit den här sommarens mest ätna rätt. Det är smidigt och lätt att göra, inte jättemycket kalorier och så gott!



En dag i bilder

Tre hungriga katter visar vägen till matskålarna.

Mums, mums, mums, mums!

Sitta vid älven och virka lite och känna sol och vind på solbrun hud.

Kolen i grillen hade den perfekt glöden som grillade kyckligen så bra.

Tillslut lyckades jag med en svår bana på Bubble witch saga 2. Bara för att komma på att nästa bana var ännu omöjligare. 

En buskatt hjälpt mig att hålla garnet när jag virkade. 

Jag har virkat ihop ytterligare åtta av blommorna. Jag funderar om det inte behövs ett par blommor i en mörkare grön, samt en blomma till i varje färg.
- Varför?
- Därför?
Eller för att projektet skall bli i en bättre storlek?


Well. 
Det var dagen i bilder och lite text. Egon har lagt sig tillrätta mellan mina knän så det är väl bara att sova tänker jag. 

God natt!




 







En snyltgäst i mitt hem?


Här är den nyaste, levande varelsen hemma hos mig. Anledningen till att jag säger levande är för att den kräver en skvätt mjölk och en skvätt grädde varje dag. Däremot är det nog helt fel att kalla den snyltare, för varje dag levererar den en portionkefirfil/kefiryoghurt. 
Kefir är en slags kulturmjölk som tillverkas av kefirgryn eller kefirkorn. Det innehåller mängder med goda bakterier som är bra för magen och tarmen. Ibland kallas grynen/kornen också för kefirsvamp. 

Jag fick denna av en ny vän vid namn Maria. Hon har, liksom jag, magproblem sen långt tillbaka i tiden. Hon fick sin lilla  svampbit vid nyår och har matat och skördat sen dess. Hon upplever att hennes mage idag är problemfri.
När man matat den växer den också, på så sätt kan man dela med sig av den. Och Maria hade såpass mycket att hon kunde dela med sig av den till mig. Jag fick den igår, och idag åt jag av den för första gången. Jättegott faktiskt. Den är matad med ekologisk röd mjölk och ekologisk grädde. Jag har ju ätit laktosfritt sen i september, men skall se om inte detta kan hjälpa mot mina åkommor. 

Återkommer när jag och min svamp har bekantat oss mer. 

Gratis är inte alltid gott!


Vad är det man säger, när någon säger att gratis är gott så skall man dra öronen åt sig. För ju mer tummat något är i pris, desto mer fattas i produkten eller tjänsten man köper. Eller?

Idag sög det i godistarmen och allt jag hade hemma var dessa hjärtan. En påse godishjärtan jag fått någonstans. Första biten fick mig att fundera på om jag skulle fortsätta äta, för just den var ruskigt äcklig. Men så provade jag ett par till och då gick de ner. Visserligen behövde jag ja mer dem också, för att stilla det elaka begäret. 


Så är det uttalat billig eller gratis, då ska man nog fundera en extra gång tror jag!

Imorgon får kah nog kompensera mig med lite lakrits! 



Äppelknyckardag!

Svågern Mattias bjöd med mig ut till min pappa idag, för att länsa hans träd på äpplen. Varför inte tänkte jag! Mattias skulle ha dem till att göra must på hade han tänkt. Då kom jag på att jag kunde knycka en liten del för mig själv också, så kunde jag koka äpplemos. Det är ju dags att återgå till grötfrukostar, och då är äpplemos det godaste att ha på om du frågar mig!

Så i förmiddags åkte vi dit ut och plockade för glatta livet. Det fullproppade trädet blev snabbt renplockat. På en timme var det gjort. Och oj vad äpplen det var. Mattias fick så klart merparten eftersom det var hans idé.

Väl hemma satte jag igång och koka mos. Fick koka i ett par omgångar, eftersom första omgången blev lite vattning och behövde mer frukt för att bli bra. Det slutade med att alla äpplen som följt med mig hem åkte ner i grytan. Kort sagt, det blev ganska mycket mos!

Under tiden jag grejade hörde Mattias av sig och ville låna min råsaftscentrifug. Så jag åkte upp med den, och passade på att knycka lite mer äpplen. Tänkte förbereda lite äppleskivor i frysen, som bara är att ta fram i höst/vinter när lusten att baka äpplekaka faller på. Eftersom jag ändå var där, passade jag på att hjälpa Mattias med alla äpplena. Allt skulle bli till äpplejuice så det var bara att hugga i. Två jobbar snabbare än en! Han fick nog ihop en tio liter äpplejuice som nu ställts på jäsning.

Men hur gick det med mitt mos då? Jo då, det blev tre fulla burkar samt en refilpåse att förvara i frysen tills det är dags att fylla på igen. En burk skall Anne få, och en skall jag köra upp till systeryster. Eftersom det inte är några konserveringsmedel i är hållbarheten bara 1-2 veckor. Behöver således lite hjälp med att äta upp den. (Tanken var ju att inte göra så mycket denna gången. Men ack vad man kan bedra sig.)


Well! En lång dag har nu närmat sig natten. Dags att försöka få i alla fall någon timmas sömn här och där i natt!

God natt till er!


Grattis kanelbullen!

Idag är det tydligen kanelbullens dag, den är till och med internationell. Det är ganska stort. Jag brukar ju inte fira den här dagen (läs; jag har aldrig haft tid att ställa mig och baka såna just den dagen.)

Igårkväll bestämde jag mig för att baka bullar idag. Martin hejade på och tyckte att det var en bra idé. Så, jag har ägnat typ tre timmar till det idag, med handling och röjning av kök inräknat då. Eftersom Martin har en kitschen aid fick den stå för grovjobbet, att knåda degen. Och, jag tog åt mig äran för att det var sen bästa bulldeg jag någonsin gjort.

Det blev typ 15 kanelbullar och 15 vaniljbullar. Mums! Martin slog till och åt det till middag. Jag stillade mig efter att ha ätit en av varje. Sjukt goda var de i alla fall.

Ha du bakat några bullar idag?


Angelica tipsar - Solrospanerad fiskfilé



Nionde dagen på min nya kost. (Nu är det med andra ord bara en dag kvar innan min kropp skall ha lärt sig de nya rutinerna.) Det bästa med att ha bestämt sig för att ta tag i och ordna upp sin kost är att lusten att testa nya recept kommer på en gång. För ett par veckor sen surfade jag runt på Coop´s hemsida och hittade något som kallades billiga veckan eller något liknande. (Jag hittade det inte just nu, men det skall finnas där.) Det var fyra veckors 5-dagarsmenyer där varje veckas inköpskasse skulle kosta 400 kr (Om man handlar på Coop, är medlem och om man har vissa basvaror hemma tror jag räknas in för att det skall bli 400 kr.) Jag har inte valt att ta receptet helt från en och samma vecka av den anledningen en del recept innehöll t.ex. korv som jag inte äter i någon större utsträckning. Däremot fanns receptet som jag nämner i titeln "Solrospanerad fiskfilé", och det har jag testat idag och gillade det skarpt.

Grundreceptet för fyra portioner

  • 400-600 g fiskfilé
  • 2 dl vetemjöl
  • 1 tsk salt
  • 2 ägg
  • 2 dl solroskärnor
  • 4 msk rivet citronskal (2 citroner)
  • 0,5 dl hackad färsk timjan
  • 25 g smör
  • 2 msk olivolja
  • 2 tsk flingsalt
  • 0,5 tsk svartpeppar
  • 2 dl smaksatt crème fraiche, ex paprika & chili


    Eftersom jag äter enligt GI så valde jag att inte dubbelpanera fisken, jag tog därför bort mjölet. Sedan följde jag inte recpetet riktigt i rätt mängd. Inte så att jag mätte i alla fall. Jag jobbar mycket på känn i köket. Dessutom tillsatte jag lite persilja i paneringen. Vet inte om det gjorde till eller från, men gott blev det.

    Enligt receptet så serverade de pressad potatis. Men av samma anledning som mjölet åkte bort struntade jag i potatis. Istället serverade jag wokade grönsaker. Det smälte ihop mycket bra! Jag serverade det med den smaksatta crème fraichen och JÖSSES vad stark den var. Jag har väl aldrig tyckt att smaksatt crème fraiche smakat så mycket, den här sorten gjorde verkligen det.

    Vill du testa något nytt, testa det här! Det var helt klart en riktig topprätt!

  • BrownieFudgeCheesecake



    Ska man fira, så ska man fira. Och jag tycker om att bjuda på nya kakor. Mest för att jag tycker om att provbaka nya bakverk och godsaker. Så i söndags när jag surfade runt efter ett recept till pajen råkade jag glida in på en blogg och hitta DET receptet. BROWNIEFUDGECHEESECAKE.

    Så här efter att ha ätit en två bitar kan jag väl säga att den inte är gjord för veklingar. Makalöst mättsam kaka om man skall titta på negativa sidor av den. Men, också makalöst och löjligt god kaka! Anledningen till att jag tog två bitar var mest för att smakerna i den gifte sig så otroligt bra att det bara var att stoppa i sig. (Även om en och annan muntlig fundering om att sluta äta poppa ur munnen.)

    Så, hur bakar man den här kakan?

    Browniefudgecheesecake

    Cheesecakesmet:

    300 g philadelphiaost
    1 tsk vaniljsocker
    ¾ dl strösocker

    Browniesmet:

    2 ägg
    100 g smör
    2 dl strösocker
    3 msk kakao
    2 dl vetemjöl
    ½ tsk bakpulver
    1 dl grovhackade cashew- eller pecannötter
    (jag använde saltade cashewnötter, perfekt med sältan!)

    Fudgeglasyr:

    40 g smör
    1 msk mjölk
    1½ dl florsocker
    2 msk kakaopulver
    Cashewnötter eller pecannötter till garenering

    Använd en ganska liten form med löstagbar botten och kläm fast ett bakpapper i botten. (Jag använde en form som var 23-25 cm i diameter.)

    Ceesecakesmet: Rör samman cream cheese, vaniljsocker och socker. Ställ åt sidan.

    Browniesmet: Vispa ägg och socker ljust och luftigt. Häll smör och kakao i en kastrull och värm på svag värme tills smöret är helt smält och blandat med kakaon. Rör ner smöret i äggblandningen. Vänd ner mjölet blandat med bakpulvret och de hackade nötterna. Häll hälften av smeten i formen och släta till ytan. Bred försiktigt på ostsmeten ända ut i kanterna. Täck med resterande Browniesmet. Grädda i nedre delen av ugnen, 180 C, i ca 30 min. Låt kallna i formen.

    Fudgeglasyr: Smält smöret med mjölken. Rör ner florsocker och kakao.
    Låt sjuda upp någon minut. Bred ut glasyren med en slickepott i ett jämnt lager över kakan. Dekorera med nötter. Låt kakan stå kallt tills glasyren stelnat.

    Servera gärna med en klick vispad grädde. God både ljummen och kylskåpskall!


    Som värdina får jag väl säga att kakan faktiskt gick åt som smör i solsken trots att den var så mättsam. Har en halv kvar, så är du sugen kan du ju palla dig hit och smaka.

    (Nu får du föreställa dig igen, här skulle det varit en bild på kakan i genomskärning, men blogg.se verkar fortsätta krångla.)


    Kom ihåg vart ni såg det första gången...



    Jag gillar mojito och jag gillar daiquiris. Det är de godaste drinkarna om du frågar mig.
    Därför var det inte en helt konstig tanke vi fick förra veckan, Sandra och jag. "Vi gör om mojiton till en daiquiri". Gissa om drinken blev en succé! Mycket myntasmak och läskande god! Det var bara att surpla i sig. (Om man inte som jag skulle ha i passionsfrukt också, då satte sig kärnorna gärna på tvären.)

    Skall snabbt blanda mig en sådan här efter att jag duschat. Nåt måste jag väl dricka om jag skall till Hatten.
    Men, kom ihåg vart ni såg den här drinken först!


    Min semester har startat på riktigt...

    ...och solen lyser med sin frånvaro.




    Så vad passar bättre än en grekisk sallad? Jag menar, det föräter jag mig ju nästan på när jag är just i Grekland.
    Så, här sitter jag vid mitt köksbord och försöker komma på något att ägna dagen åt. Just nu lutar det åt att jag njuter färdigt av salladen, för att sen röja lite med disken. Risken därefter är att den nyligen påbörjade boken får lite kvalitetstid med mig också.
    Hoppas att någon skall vilja umgås med mig i e.m kväll. Kan ju inte spendera hela min semester ensam.
    (Och, jag skall väl inte tänka den ensamhetstanken redan nu. Det har ju bara gått 13 timmar av min ledighet.)

    Fast, jag har hunnit göra en otroligt, jätteviktig sak redan!


    Nu är det semester...

    ...och det firar jag med det godaste som finns lättillgängligt i kylskåpet.



    Xider Djungel
    Passion & habanero


    Där stod jag i vinkön iklädd träningskläder




    -Jag står här på systemet, vid rödvinet.
    - Ah, skall du ha vänner middag?
    - Nej, jag blev sugen på rödvin!
    - Du? Sugen på rödvin? Jaaaaanne, din dotter skall dricka rödvin ikväll. Själv.

    Jag tror jag chockade min stackars styvmor i eftermiddags.
    För, jag är ju ingen vindrickare. Eller ja, jag var ingen vindrickare i alla fall. Men hem kom jag med ett rödvin från sydöstra Australien och här sitter jag ikväll och surplar på det ackompanjerat av Let´s Dance!
    Till vinet fick jag ungsstekt fläskfilé med pressad potatis och rödvinssås.
    Och min vän Christofer kommenterade det som så:
    - Ah, du skall ha någon på middag. För du lagar väl inte sån fin middag till dig själv?
    Jag skulle haft middagssällskap, men han ringde efter att maten hamnat i ugnen och sa att han nog inte skulle komma. När han berättade varför sa jag helt lugnt att han skulle stanna hemma...!

    Med andra ord, det blev en ensam kväll.
    Middagen skulle säkert smakat godare om jag haft middagsälskap, men vem säger att ensamfredagar är trots allt inte helt fel heller!


    Grönsaksgratäng med pepparbiff och vitlök- och rosépepparsås.



    En söndagsmiddag -
    som vilken annan söndagsmiddag som helst.

    Idag slog jag till, rakt underifrån och överträffade mig själv. Som vanligt!
    Kollegan antydde i fredags att jag verkade vara en sån där typ som köpte hem take-away varje dag.
    Ack vad han skall få äta upp det imorgon, när han får se min lunchlåda!

    Angelicas grönsaksgratäng
    Två potatisar
    Två morötter
    En bit squasch
    En bit rotselleri
    En halv lök
    En halv grön paprika
    En fjärdedels påse fryst spenat

    Två dl Creme Fraiche
    En till två dl matlagningsgrädde
    En skvätt grönsaksbuljong
    En klyfta vitlök
    Mortlad rosépeppar

    Lägg hälften av potatisen, morötterna, squaschen, rotsellerin, löken, parikan i botten på en ungfast form. Där efter lägger du på spenaten och avslutar sen med resten av grönsakerna.
    Koka ihop creme fraichen med matlagningsgrädden, buljongen, vitlöken och rosépepparen.
    Häll sen såsen över grönsakerna.
    Tillaga i ugn i ca 50 minuter eller till grönsakerna blir mjuka och fått fin färg.


    Detta kommer du kunna servera till olika sorters kött. Idag valde jag att ha pepparbiff, men i frysen har jag gorgonzolafylld kyckling som också den kommer att serveras med grönsaksgratängen.
    Smarrigt värre!


    Kvällsmål



    SMÅTTI
    10-12 jordgubbar
    1 dl blåbär
    1 passionsfrukt
    1 dl naturell yoghurt
    Ett knippe myntablad

    Mixa den slät med en mixer.
    Häll upp i ett fint glas.
    Sätt i sugrör.

    NJUT!


    And now, just som förberedelser...

    Imorgon är det min födelsedag, en kanske ickeviktig sådan, jag bli ju trots allt "bara" 28, men skall man ändå bli äldre kan man väl lika gärna passa på att fira den lite i alla fall. Jag tycker det är roligt att baka, och speciellt när det är till något speciellt. Så varför inte göra det för att man fyller år? Jag har suttit här och planerat fem olika bakverk som skall bakas. För att det skall kunna göras så har jag skrivit en inköpslista. Tänkte bara att jag skulle diska upp disken och göra klart i köket för en riktig bakdag sen!

    För att diskandet skall bli lite roligare låter jag dunderduktiga Tove Styrke sjunga sina fantastiska låtar för mig.

    Just nu - Million pieces
    Oh-oh-oh oh-oh oh-oh-oh oh-oh-oh oh-oh-oh...


    Pizzaomelett

    Min kollega Danny fick den briljata idéen här om dagen, att vi skulle servera omelett till frukost på jobbet. Snabb som han är hade han snart vispat ihop omelettsmeten och fixat diverse goda tillbehör till det. När jag sen kom upp stod det flera fina omeletter och bara väntade på att bli uppätna. Jag högg såklart in på ett par av dem och döm av min förvåning. Han hade gjort en som smakade pizza. Lyckan var gjord. Nu behöver jag inte gå och sukta efter pizza, utan jag kan slänga ihop en omelett med samma smak! En stor lycka för en GI:are! Därför var det exakt det som serverades till (väldigt sen) frukost här hemma hos mig idag! Tanken var att jag skulle äta redan vid 10-snåret men jag fastnade med mitt internetkrångelproblem. (Idag gav jag mig inte, utan nu funkar äntligen mitt telenorabonnemang.)

    Nu får ni inte tro att jag äter omelett vareviga dag, det finns lite andra frukostar som jag äter också. Just omelett är väldigt enkelt och väldigt mättande, så varför inte äta det. Bäst av allt, det går ju att variera smaken enormt mycket!





     Dagens omelettrecept
    2 ägg
    1 msk matlagningsgrädde
    4 msk konserverade champinjoner
    1 liten bit mögelost
    1 näve riven ost

    Kryddor
    Salt
    Peppar
    Basilika
    Italiensk salladskrydda

    Så nu är jag både mätt och belåten och kan ta tag i dagens göromål.


    Att vara, eller inte vara!

    Det är den simplaste, men mest viktiga frågan just nu.
    Att vara sugen eller inte vara sugen. På godis.

    På nyårsdagen ägnade jag en stund åt att slänga chips och godis och andra gottigheter som blivit över efter nyårsfidrandet. Mat och matrutiner ändrades lite, från att äta lite hur som helst gick jag över på en GI-inspirerad kost. Det vill säga, jag har inte bara slutat med godis. Jag har slutat med smörgås och sockrade produkter så som yoghurt. De två första dagarna var relativt enkla, förutom att min bror hade MASSOR av Rollo kola hemma. Dag tre och fyra har varit mer eller mindre helvetiska. Godis och sockersuget har varit ENORMT! Så stort att när vi pratade om filmkväll igår tänkte min hjärna direkt. Filmkväll är samma sak som godiskväll!

    Men så vaknade jag upp idag, och kände att det faktiskt hänt något. För, idag har jag inte varit det minsta sugen på sötsaker. Eller ja, nu ljuger jag lite. Efter att ha erkänt att jag inte kände något sug så gick klockan lite fort fram, och det slutade med ett lite för stort glapp mellan måltiderna. Så när magen röt av hunger tänkte min sockerförstörda hjärna "GOOOOOODIS. Angelica, sväng in på OKQ8 och köp ett par karameller. Det är ingen som får reda på det." Så, där identifierade jag den största fallgropen. HUNGER.

    Det är då helvete vad jag är beroende av godis. Egentligen borde jag väl säga att det skall bli nolltolerans på godis vad gäller mig. Men, någon gång skall jag väl kunna få unna mig det? Jag menar, får jag nu bort det största suget, så skall jag väl kunna ta en bit någon gång? Det bästa med att sluta äta onödiga och triggande kolhydrater så tappar kroppen suget på sötsaker och dålig mat.

    5 dagar är genomlidna. 5 dagar till så skall kroppen ha fattat. I alla fall om man får tro Blossom Tainton. Hon sa någon gång att det tar 10 dagar att ställa om kroppen på nya matvanor. Med andra ord, på min födelsedag skall kroppen ha vant sig! Helt. Det ser jag fram emot!


    Så, lite vatten på det kanske? Eller möjligtvis lite kaffe...




    P.s Jag vågar inte erkänna att jag vill sänka min vikt lite, och det för att alla hoppar på mig och säger att jag inte har något behov att gå ner i vikt. Men, ingen har sett mig utan kläder på länge, det har hamnat massor av skit på min mage. Den är inte alls sig själv. Och jag tycker inte om när mina kläder sitter illa och skär in och orsakar smärta, på grund av att de är för små. Visst, jag kan köpa större kläder, men det är väl billigare att jag ändrar mina matvaonr och får en viktnedgång på köpet?

    Jag vägde mig i måndags och kommer ha måndagar som vägdag. Vill gärna ställa mig på vågen, men tvingar mig själv till att inte göra det. Men, när jag satte på mig jobbbyxorna i måndags så kände jag att de var ganska så lättknäppta. Något de inte var innan jul. Bästa måttet är att mäta och inte väga! Så, nu var det sagt i alla fall...

    En något sen frukost kanske...



    ...men på söndagar får man faktiskt sova lite längre!

    Eller hur?


    Neo borde vart här nu...

    ...för då hade han kunnat hjälpa mig att göra slut på påskägget!



    Istället har jag tryckt i mig det som var kvar, med den följd att jag är övermätt. Dock har inte kräksreflexerna börjat spela...


    Men, jag har faktiskt knappt ätit något godis under påskhelgen. Och då säger ändå statistiken att man äter enorma mänger godis/person under påsken! Så, att avsluta annandagen med en riktig sockerchock är väl inte så farligt trots allt. Bara jag slipper se sockerdjinner i natt...

    Tidigare inlägg
    RSS 2.0