En dag i solen.

Willy (inramad av pilar) skuttar i vattenbrynet.

Felix skuttar i sanden, bygger och gräver för glatta livet. 


Det blev en dag på stranden. Solen lyste stark och vinden var bara framme då och så. Vattnet i sjön var fantastiskt varmt och fikan var god!
En bra lördag helt enkelt!


Att ladda batterierna.

 
Efter två dygn på sjukhus behövde jag tanka mina batterier ordentligt. Och det som laddar dem bäst är mina favoritkillar. Så efter förskolehämtning la vi oss i soffan och tittade på Nicke Nyfiken. Jättemysigt. Willy skulle sitta nära, och Felix frågade tusen och en frågor om vad som hände på filmen. När filmen sen var slut satte på på lite musik och dansade (Moster fick dock dansa lungt, eftersom magen inte riktigt gillade rörelse.)
 
Sedan blev det middag. Weronica hade lagat en god fiskgratäng och kryddat den mycket snällt med tanke på min sura mage. Gisses vad bra pojkarna åt när de hörde att det vankades efterrätt efter maten. Och efterrätt blev det. Glass i stora lass. När glassen tog slut åt Felix grädde med nougatsås. Allt går ju, så att säga.
 
Där efter blev det ännu mer soffhäng. Vi spelade spel på min telefon och på deras iPad. Jag är djupt imponerad att killarna är så haja på tekniken. Och Felix spelade mycket hellre på min telefon än på paddan. Märkligt kan jag tycka. Men Willy var glad att få spela på den senare, han har nämligen iPadförbud egentligen.
 
Sedan var det dags för moster att åka hem och äta lite medicin. Så efter pusskalas blev jag kungligt avvinkad från balkongen. De är så fantastiskt underbara de där ungarna.
Weronica berättade att Felix var beredd att bli passad av mig på lördag, och han såg inte något problem i att jag kanske låg på sjukhus. Han kunde ju hålla mig sällskap där. Willy hade också gjort klart för sin mamma att han skulle ta på sig sin hjälm och cykla till moster, själv. 
 
Men, nu skall jag ta och hoppa i säng. Jag är sjukt trött kan jag lova.
 
God natt!

En dag med Felix



Igår åkte jag och Felix till Barnens lekstad för ett par timmars galen lek och för att göra slut på lite energi. Felix var uppe i klätterställningen en stund men när jag skulle visa honom vart jag skulle sitta så hittade han temarummen och fastande i dem. Speciellt caférummet verkade vara en favorit, han skulle prompt ha på sig förkläde och han lekte fint där inne på egen hand. Även rummet som innehöll byggklossar och arbetsbyxor verkade vara en favorit. Trist bara att det inte fanns någon jobbjacka, Felix ville verkligen ha en sådan.

 
 

Efter lite mer än en timmas lek försökte jag få med Felix på lunch. Det var lättare sagt än gjort, men väl borta vid kiosken så hade han redan bestämt sig för efterrätt, en chokladboll. Eftersom det var lördag var det väl självklart att han kunde få det, men innan den fick ätas skulle han äta en korv med bröd. Efter ett bett på korven tar han ut korven och säger "Jag orkar inte den här, jag är mätt". Jag förklarade för honom att han skulle äta allt, annars blev det ingen chokladboll. Han satt och pillade lite med maten och sa "jag kan äta en liten bit av bollen nu, sen äter jag korven." Jag var dock bestämd och sa att maten skulle ätas först. När han fått i sig korven menar han att han är så mätt at brödet skulle inte få plats, så han kunde lika gärna äta bollen nu. Charmpelle! Viljornas kamp vanns dock av mig, för lite mat måste ner innan godsakerna.
Fast, jag misstänker att han var mätt, för det tog en bra stund innan han väl pillat i sig chokladbollen. (Misstänker att den rejäla äggfrukosten han åt satt sina spår.)




Klätterställningen verkade inte vara någon favorit igår, för Felix valde att inte leka speciellt mycket i den. De gånger jag följde med honom tyckte han att jag skulle vara i ena änden medan han var i den andra. Så, jag lät honom leka för sig själv där. Till min förvåning var han faktiskt duktig och lugn och sprang inte ner andra barn. Däremot glömde han väl av att berätta för mig att han gick till Affärsrummet, så jag sprang en och två vändor i klätterställningen med begynnande panik när jag inte hittade honom. Men, han satt lugnt i kassan i affären. Han blev nog lite överrumplad av moster som var lätt stressad när hon kom.


I bollhavet...


Efter två och en halv timma på lekstaden var det dags att åka hem. En energitömd Felix och en huvudvärksansatt moster var inte någon bra kombination. En sväng förbi affären skulle vi dock innan. Ytterligare en kamp i viljestyrka inleddes när Felix inte fick lägga ner självscannen i påsen. Efter en stunds gråt frågade jag honom om han var hungrig. Ett ynkligt svar kom, och min fråga besvarades jakande. Så det var bara att köra slutet av shoppingrundan snabbt så vi kom hem till mellanmål.

Efter mellanmål och en stunds målande/klippande/limmande/pysslande så hämtade jag fram sminkpryttlar för att göra rätt för mig. Jag hade lovat Felix att måla honom till hund, ett löfte jag inte kunde bryta. Samtidigt som han tycker att det är roligt att bli målad så är det nog också lite skrämmande för honom, för han satt hela tiden och sa att han skulle bara vara hund en stund. Han skulle minsann inte komma hem till mamma och pappa på annat sätt än som Felix. Sötnos! Han var också bestämd med att jag skulle måla mig till hund också så det var ju bara att göra. Och, vad snygga vi blev.


 



Därefter åt vi lite mat i hopp om att båda skulle återvinna lite ny, härlig energi. Det målet uppfylldes inte, så när jag serverade Felix sitt lördagsgodis förklarade han att han inte ville se på barnprogram, han ville "leka med katten" på min telefon. När jag förklade för honom att om han ville ha godis så fick han sitta i soffan. Då säger han "Jag vill inte ha något godis". Hur många soon to be fyraåringar säger så en lördag på bästa lördagsgodistid? Så det var bara att göra i ordning kaoset i köket och sedan styra kosan mot Felix hem. Väl där så fick han ett energipåslag, antagligen från någon gömd energireserv. Jag däremot kände bara den enorma tröttheten göra sig än mer påtaglig. Så, jag lämnade Felix med Willy och pappa och jag misstänker att det blev en godisstund i soffan innan han somnade gott på sin kudde.

Själv åkte jag hem och halvgod i soffan. Mer godissugen än jag någonsin varit den här veckan. Bot för det blev en skål bär med lite mandel och turkisk yoghurt. Inget godis det, men det funkade. Därefter gjorde jag inte många knop.

Nu har det gått snart ett dygn sen Felix åkte hem, och nu är jag nästan sugen på att få ha honom här igen.
Nästa gång skall jag dock inte ha huvudvärken from hell...


Tänk att få göra en liten kille så glad




Det var en mycket förväntansfull liten kille som jag hämtade upp på dagis imorse.
 "Moter, vi ka åka i moters bil till Litebej."

Vi åt gott mellanmål i form av pizzaslice. Vi åktei karuseller. Vi spelade på chokladhjul. Felix hälsade på Tomtekaninen som också fick världens största kram. Vi tittade på djuren från Nordens Ark. Och vi köpte chokladtomtar. En till Felix och en till lillebror som stannat hemma. Vi hade både lite tur och lite otur. Oturen var att det duggade under hela besöket. Men det resulterade i vår tur, det var inte så mycket folk. Vilket var skönt med en halvvild liten tok som ville hit och dit och vara överallt.
Men, Felix var jätteduktig. Han lyssnade och var duktig. (Hans egna uttryck, och det är väl bäst att vara det när det är så få dagar kvar till julafton.)

Vi avslutade kvällen med lite sen middag hemma i lugnets vrå och efter det blev det ett avsnitt av den spännande följetongen Tjuvarnas jul. Det var en mycket nöjd liten knodd som somnade i sin säng ikväll. Mamma Weronica avslutade min kväll med att säga: Du har gjort en liten kille väldigt glad.


Det är inte svårt att umgås med Felix. Ja visst han är precis som alla andra barn. Han kan också vara bångstyrig och ibland får han lock för öronen. Men, när han slänger sig om halsen på mig och ger mig ett av sina största leenden så kan jag inte annat än smälta. (På vägen hem satt han bak i bilen och försökte få mig att bli arg. Han satt och skällde på mig med en mycket allvarlig stämma. När jag tittar bak på honom spänner han ögon i mig och där hade han övertaget på en gång, för jag kände hur mitt skratt höll på att bubbla över inom mig.)


När vi sa hej då så sa jag att vi ses på lördag, vi ses på julafton. Han svarade med ett enkelt: DÅ FÅR JAG JULKLAPPAR!

Så, nu får det gärna bli julafton, så att jag kan mysa mer med mina små underbaringar.


Världens bästa 3-åring fyller år!



Tänk er, idag är det tre år sen solstrålen Felix kom till världen.
Även om det är en glädjens dag, så finns det ändå en tagg i magen på mig.
Tänk om...
Men, om blev inte!
Så idag är det kalas för honom och det skall jag vara med och fira.
Ja må han leva, ja må han leva, ja må han leva ut i hundrade år...
Värdelns goaste 3-åring, alla kategorier.
Moster är stolt som en tupp!
(Säg till, den som inte visste just den sista biten...)


Felix gåva moter Lickas gäng

Min prins och marodör Felix har länge sagt att han skall åka till mig och sova. Redan tidigt i höstas kom det på tapeten första gången. När Weronica en kväll skulle natta honom berättade hon att jag skulle komma och leka med honom nästkommande dag. Felix sken upp och svarade "Felix åka moter Licka, gåva moters gäng". Han ville inte höra på det örat att det "bara" var moster som skulle komma på besök. Viljan att ha honom här har funnit, det är den där dumma tiden som inte räckt till. Så vad passade inte bättre än att ha honom nu, när jag ändå har semester?

Felix blev hitskjutsad vid halv tretiden.
Då hade jag dukat upp till lite fika, för det är ju inte så kul att dricka kaffe helt själv. Bullar och kakor fanns också. Vi satte oss ner och började fika, och Willy sa ifrån med en stor tydlighet att han ville ha sin mat. Felix däremot hade inte tid att äta varken bulle eller dricka festis. Som vi sa "det är inte ofta man får tvinga ett barn till att äta bulle och kaka..."

Så när mamma, pappa och lillebror hade lämnat byggnaden startade Felix sin lek i hopp om att driva moster till vansinne. (Fast, hur lätt är det på en skala?)
Här kommer våra timmar i bilder.


"Kackastof åka biiil."


Felix skulle måla Mutte Pigg



"En mojot, en ööö, paltenacka..."
(Det fanns ingen palsternacka, men väl broccoli och blomkål.)



"Göööjgott"
(En mästerkock vill ju ha nöjda och glada middagsgäster.)



När maten var uppäten var Felix överlycklig som fick blåsa ut ljusen!



Alla sätt är bra, utom de dåliga. Och det här är Felix sätt att ge Panik kvällsmat.



Livet är en fest... och då kan man lika gärna äta lite god choklad, tyckte Felix.



Lite obligatoriskt mys i soffan! Det kan man inte få för mycket av!


Efter choklad, mys och annat gott så var det dags att borsta bort chokladtrollen från tänderna. Efter det väntade en sagobok i sängen och ännu mera mys.
När boken var slut försökte Felix att somna på egen hand, men det blev tydligen för ensamt för tillslut ropade han på moster som kom som ett skott.
Tillsammans låg vi där i sängen, jag låtsassovande medan Felix klappade mig fint på kinden och killade mig i håret. 45 minuter senare vaknade jag till och insåg att det inte bara var lillkillen som somnat...
Nu ligger han borta i min säng och snusar som en hel karl och jag vet redan nu att det kommer att bli en varm natt. En varm men ack så mysig natt!

Varje gång jag träffar Felix bevisar han att mitt hjärta inte är helt fullt av kärlek än.
Han får det nämligen att växa lite till, varje gång.

FELIX



Moster Liiiiiiiicka!

I ett samtal med syrran idag, bad jag att få prata med Felix.

Felix - Moster Liiiiiiicka! Ja älka däj!
Jag - Men Felix, jag älskar dig också.
Felix - Dato aaaa, oooma, aaaah, meeee (massa mer prat som var svårt att förstå)
Felix - Da.... iiiiiiii, aaaaaom daaais weeeee
Felix - Faaamooo.....
Felix - ÖÖööööööööööhrrrn
 Felix - Jaaaaaaaaa ääääälka däj!! Aaaah!

Hm, det var svårt att förstå allt.
Men, det berodde nog inte på att han inte utalade orden fel. Utan för att han pratade i 390 i telefon.
Vilken boost jag fick.
Men, Felix skall man nog prata med eye to eye!

Mosters prins!


Bättre sent än aldrig... igen!

Kära syster Weronica har inte gjort annat än att pika mig nu det senaste.
Är det inte för att jag inte skrivit inlägget om Felix, så är det för att säga att jag aldrig bloggar.
- Om hon bloggar är det kanske ett inlägg i veckan.'

Faaast!
Hon har rätt, jag är en dålig bloggare nu!
Skall ta tag i det. Jag lovar. Dyrt och heligt.


Men, till det jag skulle blogga om då.


Efter att vi hade vart på Fun City i Varberg så hade Felix bestämt att han skulle stanna kvar hos mig och sova i min säng. Så, det kunde jag ju inte säga emot!
Och, eftersom Kattastrof är en god värd hade hon sett till att det fanns uppgifter för Felix att göra.



Felix är ju en hejare på att städa.
Så, Kattastrof välte ner en kruka lite nonchalant...


  
* KLICKBARA *

Snabbt som ögat såg Felix till att det blev i ordningstädat och fint hemma hos mig.
Och, eftersom det var intill marsvinsburen han städat,
såg han till att det blev ett kärt återseende med Banik.
Så kärt att han inte kunde gå där ifrån förrän han fått ge Panik lite gott att äta.


Medan han pratade med Panik började jag med mat och disk.
Kan någon gissa hur många sekunder det tog innan Felix ville diska också?
Tyvärr kan ni inte få något exakt svar på det, för jag tog inte tiden.
Det jag kan säga däremot är att det inte alls tog lång tid.
Så, det var bara att ta av han alla kläderna, ställa fram stolen och ge han redskapen.
Sen flödade vattnet högt och lågt!

  

Flitig gosse gör så gott han kan!

Det är tur att jag har mina små städpojkar, som gärna rycker in med en hjälpande hand.
Både Felix och Neo tycker om att hjälpa till med disken.
Ungefär en tredjedel vatten hamnar väl utanför, och en tredjedel hamnar i magen...


När disken var klar, maten var i magen så var det en tapper, men otroligt trött liten riddare som deklarerade:
- Tvätta händerna!
Jag sa till honom att tvätta händerna inte räcker.
Det behövdes ett bad eller två efter dagens alla strapatser.
Men, jag har inget badkar. Så det fick bli en dusch.
En upp och nervänd skurhink blev en perfekt duschstol och en ny vattenlek var i full gång.

 

Jag försökte säga till kameran att vara lika snabb som Felix...
Bildresultatet får tala för sig själv!

Efter diverse incidenter och att en hel del vatten kommit på mig fick jag tillslut ut det lilla vattendjuret ur duschen.
Tänderna borstades och sen kröp vi ner i sängen båda två!
Någon saga var det inte prat om.
Utan han slocknade som ett litet ljus på ett par röda.
JAG TROR HAN VAR RÄTT TRÖTT!


Tänk, Felix går hemma och pratat om att få sova hos Moster igen.
Så det är väl bara att hämta honom någon kväll, eller vad tror ni?


En tapper riddare...

 

... behöver också sin skönhetssömn!

En lång dag har åter gått mot natt!
Och ett besök på Fun City tog fullständigt musten ur Felix!
Det tog inte alls många minuter innan han somnade gott i min säng och jag kunde inte låta bli att ta kort på honom. Han är ju så ljuvlig!
Ser fram emot att lägga mig bredvid honom, skall bli intressant och se vart hans fötter hamnar.
Weronica hade dem tydligen i ansiktet i natt...


Hur vår dag på Fun City varit kommer i ett inlägg imorgon!

God natt på er!


Grattis mosters prins!



Idag är det två år sen charmtrollet Felix kom till världen. Två år sen, vart har tiden tagit vägen? Ja, Felix har använt den tiden till att växa och bli en stor kille. Han har fortsatt att förtrolla min värld, och det med att alltid bli fullständigt överlycklig när han ser mig! Upptäckarlusten har han också kvar, inte en sekund går att förspilla på sådant han redan har sett. Han är rapp som en reptil, och det gäller att hänga med i svängarna. Något som faktiskt kan vara riktigt svårt vissa gånger. Hur kan en sådan liten rackare vara så snabb? Fast, vad gör det att man blir fullkomligt utmattad när energiladdaren bjuder på leenden och pussar?

Jag kan tyvärr inte vara med när det kalasas idag, men jag kommer hem nästa helg, och då skall han i alla fall få present. Tror ju i och för sig att han inte bryr sig att jag inte är där, det kommer nog vara så många andra som vill fira honom. Så han klarar sig! Mosters lilla prinskorv.

Msnkonversation med Felix


Igår startade jag datorn för att betala mina räkningar, något som min syster och Felix räddade mig ifrån en stund genom att ringa mig på msn. Snabbt accepterade jag det samtalet och en slags konversation började. Felix var väl i sanningens namn inte så fasligt intresserad av att prata med mig. Han var näst intill skeptisk. Så jag och Weronica pratade samtidigt som jag gjorde grimaser. Felix stod framme vid skärmen och försökte härma mig. Så gott han kunde. Inte genom att göra samma sak på sig, utan genom att lägga fingrarna på skärmen.

Jag såg en skillnad på Felix och Neos intresse. Hanna kunde ju inte sätta ner Neo på golvet utan att han började gråta. Så fort Weronica försvann från datorn försvann Felix också. Undra vad det kan bero på? Förmågan att sitta still? Intresse? Förståelse? Ja jag vet inte. Men, huvudsaken är att jag får se mina sötkorvar då och då. Kanske det motverkar att de glömmer bort mig medan jag är här uppe i Stockholm?

Men, jag fick en söt bild i alla fall.

Aj aj!

Jag glömde berätta, igår när jag skulle åka till Weronica och Felix så snubblade jag på en isfläck och slog mig kraftigt i vänster knä och handflata. Så när jag väl kom fram var jag ju tvungen att rycka av mig byxerna för att titta på förödelsen på knät. Detta ser Felix och är snabbt framme hos mig. Allt han säger är aj aj aj!

- Felix, kan du komma och blåsa på mosters knä?
- Felix böjer sig ner och pussar på knät.
'
Så, efter det kändes det riktigt bra i mitt knä. Det är tur att man har en sådan omtänksam liten systerson!


Förövrigt kan jag bara säga att knät är alldeles blått och ett vackert skrubbsår pryder det också. Underbart att det nu kommer än mer snö som kan göra vägar och gångbanor ännu halare.

Ovanligt älskad!

Idag när jag kom ut till syrran möttes jag av en Felix med leendet fastklistrade vid öronsnibbarna. Gissa om han skrattade och studsade av lycka när han såg mig? Vi skulle genast kramas och efter att jag lyft ner honom från sin stol tog han mig i handen och drog med mig in på sitt rum. Väl där pekade han på ett speciellt ställe på sin matta, och det var menat att jag skulle sätta mig där. Så fick jag läsa en bok för honom och sen skulle vi pussla.

Strax därefter fick Felix sig en dusch, något som skedde under skratt och bus! Jag sprutade vatten i ansiktet på honom. Något som först fick honom att bli förvånad, för att sen utlösa en stor skrattsalva! Så, det var bara att göra om det, ett par gånger. Och varje gång avslutas med mer skratt!

När det var gjort skulle jag testa Weronicas nya Nintendo Wii-spel. Något nytt Super Mariospel. Gissa om det var kul? I april är det jag som skaffar mig ett sådant! Medan jag spelade snodde Felix min halsduk och hoppade runt som en liten apa i soffan. Något som inte gillades av varken mig eller Weronica, men Felix struntade högaktningsfullt i oss! När Weronica försvann ut från vardagsrummet en stund började vi busa, trots att jag spelade. Jag satt och skanderade "Kom och ge mig en kyss..." Något Felix är lite restrektiv att ge. Därför var jag chockad varje gång Felix skrattandes kom upp bakom mig och böjde sig fram och pussade mig. Något han gjorde varje gång jag sjöng min lilla textrad.


Underbara lilla busfröet mitt!
Han visar varje gång hur mycket han verkligen älskar mig!
Och jag blir lika vild och busig som honom.
Jag kan inte annat än älska honom, den lilla parveln!

Det bästa är verkligen att se honom och hans reaktion, varje gång han ser mig. Det lyser fullkomligen av kärlek om honom då. Hans ögon fylls med glädje och glimmar massor! Mitt hjärta skuttar till extra varje gång, varje gång! Jag är lycklig som får så mycket kärlek av en sådan liten person som Felix!



Bilden är tagen i höstas, när Felix var här och hälsade på!


Felix är ingen badkruka!

I somras var jag ute vid Aröd och badade tillsammans med Felix. Det jag minns är att han helst satt i sanden och lekte där. Bad var inget som han uppskattade. Det försöket jag gjorde slutade med tårar! Minns ni?


Huvva, är det meningen att man skall ner i det kalla vattnet?

Detta var något han INTE visade upp i söndags! Men vi tar det från början!

Det började med att vi, Felix, Malin och jag paltade på oss kläder för utomhuslek. Eftersom regnet verkligen ÖST NER under natten så fanns det inget annat än regnkläder som gällde, i alla fall för lilleman. Sedan tog vi oss ner för alla trappor och ut på vägen. Felix och Malin tog täten, och jag gick efter och fotograferade.


Felix visade vägen!

Tanken var att gå till lekplatsen nere vid älven! En god tanke! Men heter man FELIX och om man är otroligt nyfiken på allt som kommer i ens väg så kan den kortaste vägen ta lång tid att tillryggalägga! Felix skulle kolla in i trädgårdarna vi passerade och så skulle han undersöka vattenpölar. Dessutom träffade han på en svårknäckt nöt, eller ja, en kastanj. Där låg den, brun och fin och den skrek TA MED MIG HEM. Detta hörde så klart Felix och han gav sig på att försöka få upp den. Vilket var väldigt svårt, med tumvantarna på. Dessutom var den förädiskt hal, så efter femtioelva försök lät han den ligga kvar!

 
Varför skall man gå raka vägen, när man kan ta avstickare?

 
Din rackans nöt, sluta vara svårfångad!

Hade Tjabo fått välja hade han sett till att stanna vid den där vattenpölen resten av dagen. Därför blev det lite meningsskiljaktigeter mellan oss. Han gick med på att gå över vägen, men sen ville han helst inte röra sig ur fläcken. Så det fick bli att åka ett par meter med moster. Något som inte gillades till en början! Efter att han tagit oss förbi en enorm vattenpöl vid grinden till lekplatsen kunde leken ta vid. Det tog inte många sekunder innan Tjabo skuttade ner i vattnet. OCH LA SIG PÅ MAGE! Malin och jag skrek till först! Felix tittade oförstående på oss, han var ju garderad upp till tänderna med galon!

   
Ett tu tre, på det fjärde skall det ske...


När minimannen hade badat klart lekte vi med repen, näten och ett roligt plank med hål i. Det var skratt och det var bus! Leendet var uppe vid örsnibbarna hela tiden! Tyvärr hade inte de två gamla lika mycket energi som lillkillen, så medan han lekte som en tornarod satt Malin mest och var snygg och jag tog kort på trädsvampar och barkbitar. Otroligt roligt sällskap. Eller inte! Så Felix hoppade ner i nästa vattenpöl och röjde runt en stund till! Varför vara torr när man kan vara våt?


Vackra Malin filosoferar



Moster, tror du att Malin kan se oss nu?


 
Vatten, vatten, bara vanligt vatten!

Tillslut var det en liten soldat som signalerade att energinivån var ganska låg. Det var med andra ord dags att lämna vattenpölarna och avsluta busandet. Något som var ungefär omöjligt! För Felix själv märkte inte av att han var trött! Han hade gärna röjt vidare! Så, det blev att hissa upp honom under armen och försöka ta sig förbi den där enorma vattenpölen vid grinden igen. Tanken var att Felix skulle få promenera hem, något som jag snabbt insåg att det inte skulle gå. För, Felix ställde sig tätt intill mig, räckte upp armarna mot mig och frustade! JAG VILL OCH SKALL ÅKA I MOSTERS FAMN! Så det var bara att hissa upp honom och knalla hem mot vällingen och sängen!


Måste jag verkligen gå hela den långa vägen själv?


Ah, det är tur att man har en sådan rollsroysmoster!
Nu går vi hem och sover!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Underbaringen!


Tittut!

Jag bjuder på en bild från förmiddagens bus och lek så lovar jag att det kommer flera senare idag!
Visst är det en underbar bild?
Jag är lycklig, så lycklig!
Det här har varit en helt underbar helg, som snart skall göras om!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Bara bus med idolerna!

Felix somnade som en stock igår, och imorse sov han hur länge som helst. Tror att han ville ge mig en chans att orka med hela dagen. Första ljudet kom vid 5.40, men han somnade om och först strax efter sju var ljudnivån såpass hög att jag tog upp honom. Frukostvällingen slank ner och sedan försökte jag få honom att mysa framför tvn en stund. Ett expriment som inte föll så speciellt väl ut. Istället hade vi målarstund i köket, bus i sängen och annat som roade flaxörat.


 
Felix "Tjabo Tintin Flaxöra" Lind

Någonstans där efter började min mage kurra så jag började göra lite frukost till mig och mellanmål till Felix. Han satt på en stol under hela tiden och skanderade äta äta äta! Positivt så det förslog! Sen att han inte var så intresserad av maten är en helt annan femma. Men, jag kände att det inte var någon idé att starta ett bråk, så han fick äta när det behagade honom. En sked här och en sked där. Men, han passade på att äta lite av min frukost också, så hans mage var nog mätt tillslut i alla fall.

Så då begav vi oss ut istället. Till lekplatsen borta vid idrottshallen. Där åkte Felix rutchkana som jag berättade tidigare om, han hälsade på en hop skräniga änder som försökte äta hans handske, han åkte båt och sprang runt som en annan vilde! Inte konstigt att han sen inte ville sätta sig i vagenen igen, när det var dags att gå hem. Det regnade lite väl mycket för utomhuslek...

 
Det finns inga dåliga väder...


När vi kom hem fick jag sopa upp en hel sandlåda i hallen, som hade följt med Felix stövlar in. Efter det körde Felix själv igång med att städa. Han sopade högt, han sopade lågt. Allt som kom i hans väg fick sig en duvning. Till och med jag, där jag satt på golvet! Undra om han kunde läsa mina tankar? Jag hade ju tänkt duscha när han tog sin middagsvila. När han sopat klart började han istället att valla dammsugaren. Mest satt han och "dammsugade" en plastlåda. Vad ren den blev! Men killen var trött, så det blev en flaska välling och sen tjoff ner i säng! Jag smög in till badrummet och duschade och när jag kom ut 10 minuter senare så sov han som en stock! Inte en antydan till gnäll eller så, den här gången heller. Helt underbart kan jag lova!

Så nu laddar vi upp inför eftermiddagen på Lek och Buslandet. Malene berättade att Petter får följa med trots allt. För när hon hade tittat på deras hemsida insåg hon att hon också ville leka. Därför får Petter ta hand om Leon medan vi andra fyra leker som galningar! Kameran följer självklart med!
Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Han kom, han sågs, och sen segrade moster

Felix har landat här hemma hos moster, och det var en trött liten flaxöra som kom hit och han var inte jättesugen på att åka vagnen bort till affären. Men, som vanligt gjorde han om situationen till sin och körde den stora charmoffensiven! Han fick biträdet i godisaffären på fall och sen knep han Sofias intresse. Exets syster vill säga. Hur han gör för att få allt att cirkla kring honom har jag inte förstått än, men det kan vara för att jag är lika betagen i honom som alla andra blir. Om jag får säga, partisk som jag är, så är vi som ler och långhalm!

Väl hemma blev det en stor flaska välling, en torr blöja och en skön pyjamas. Allt det som krävs för en skön kväll. Dock kryddade vi till det med lite myspys i soffan! Och tro det eller ej, Felix satt och myste i min famn en bra stund, vilket antagligen jag njöt mest av. Strax efter åtta hoppade han ner i sängen och där låg han still och mumlade lite filosoferande innan en djup, skön suck slapp ut ur hans mun. En trött Felix hade tackat för idag!

Nu är vi otroligt laddade inför morgondagen. Lek och Buslandet med Malene, Melvin och Leon. (Leon är nog inte så noga med buset.) Melvin var så söt förra gången vi busade ihop, han tyckte inte vi skulle åka hem, utan vi kunde låna hans säng och sova över i. Så, jag tror han blir glad när han ser att det är vi som skall busa med honom hela dagen imorgon. Lovar att det kommer bilder från detta längre fram i helgen!

Moster har ett äss rockärmen!



Ni ser själva, jag har verkligen ett riktigt äss i rockärmen att ta till om det skulle vara så! Min lilla favorit ville inte sova idag, så han åt pommes tillsammans med mig och mormor! När mormor sen gick passade han på att leka rövare här. Legoklossarna ligger utslängda över halva vardagsrumsgolvet och jag åker på däng emellanåt. Han är så charmig! Men, han har gett mig 2 pussar, helt frivlligt idag. Något som inte händer speciellt ofta annars.

Du vet att vi skall till Sahlgrenska va?

Jag körde Weronica och Felix till Sahlgrenska idag, för att Felix skulle göra sitt hörseltest idag igen. När jag svänger upp på E20 mot Stockholm utbryter det här samtalet:

W - Du vet att vi skall till Sahlgrenska va?
A - Ja det vet jag, jag kör alltid den här vägen.
W - Okej...

En stund senare svänger jag av E20 och säger:

A - Men nu kör jag ju till Östra.
W - Ja, men jag vågade inte säga något. Trodde du hade koll.
A - Det hade jag, i början. (Lite tystare säger jag) Jag får ringa pappa.
W - Vem skall du ringa nu?
A - Pappa... (skamset)
W - Ha ha ha ha!

Men, pappa gav mig en rätt bra vägbeskrivning, så jag vände och körde tillbaka. Hittade skyltarna mot Fredrikshamn och följde den. Den vägen leder dock ner mot tingstadstunneln, och jag kände att skulle jag köra igenom den så hade tiden tickat på lite för snabbt. Så jag kastar mig ut och tar vägen mot Partihallarna. När jag kommer ur kurvan ser jag att jag kört helt rätt, på en vild chansning. Jag utbriter: FY FAN VAD JAG ÄR BRA!

Vet inte om Weronica tyckte att jag var bra egentligen, men hon höll bara med. "Ja visst, du är jätteduktig..." Sedan körde jag mot Salhgrenska och vägen dit gick bra. Hittade på första försöket. (Visst, det är skyltat, men tro mig, man kan köra fel ändå.) Tyvärr gick inte parkeringen speciellt bra, eftersom alla parkeringar var upptagna. Så mot vår vilja fick vi ta parkeringshuset. Weronica tyckte det var för dyrt, och när jag körde in i det ansåg jag att det var för trångt.

Som tur var hittade jag en parkering längst ut i en rad, så det fanns lite extra svängrum på vår ena sida av bilen. TOPPEN!


Nu får vi bara hoppas på att kontrollen gick som den skulle. Felix sov lugnt och stilla och audionomen sa att det var så gott som störningsfritt. Hon kunde dock inte ge något resultat, utan det skulle läkarna lämna inom ett par veckor. Bäst för dem att de skyndar sig, för resultatet måste fram. För Felix bästa!


Spontandag med Felix.

Gårdagen började väl egentligen med att jag somnade klockan 5 på morgonen efter en kväll ute på stan. Nästa etapp startade sedan 7.30 då mina ögon flög upp och sömnen var som bortblåst. Låg kvar i sängen dock, it was my castle just där och då. När klockan närmade sig 9.30 så ringde jag min syster. Hon höll på att fixa frukost till sig och Felix så jag var ful och bjöd in mig själv till den. Väl där proppade jag i mig massor av hönekaksmackor, det är nog något av det godaste som finns till helgfrukost. Lite bus hann jag och Felix också med så klart. När han sen la sig för att sova vid 11 så lånade jag syrrans dator och spelade lite spel och så fick jag lite skön massage av henne innan hon började göra sig i ordning inför den stundande Danmarksresan.

Under tiden höll Mattias på att dona med diverse saker, när han kom på att han behövde åka in till stan och köpa gitarrsträngar. Det tog ett tag innan vi fick iväg honom, han var tvungen att låna min bil för hans hade körförbud. Den som nu är smart har också räknat ut att jag blev barnvakt i och med bilutlåningen. Inget jag grät för. Så, när Felix vaknade pälsade jag på honom kläderna och så gick vi ut. Första anhalten vad att hälsa på mormor. Där klappade Felix katterna och jag blev utsatt för massa fjäsk från katten Mizziz som gärna ville gå ut. Eftersom det var fint väder blev inte stoppet där så länge, utan vi knallade ner till lekplatsen som fanns på utsidan. Där åkte Felix massa rutschkana, åkte sparkbil, lekte i sande samt förundrades över och provsatt en häftig cykel. Märkligt, men en och en halv timme fortlöpte väldigt snabbt. Antar att det har att göra med all lek. Så efter det lämnade vi mormor och gick hem. Jag insåg att jag var hungrig som en varg och tog för mig av det som fanns i kylen, medan Felix passade på att smaska i sig lite clementin, majs och tacochips.

Strax därefter kom Mattias hem, och jag lämnade kåken. Mest för att jag skulle in till stan, men också för att orken börjat tryta rejält. (Inte pågrund av Felix, utan för min kortkorta sömn.)

   

 
Det är Felix som är modellen. Moster är bara en bifigur på dessa bilderna.
Hon ser ju helt trash ut.




 


Tidigare inlägg
RSS 2.0