Kroppen laddar

På måndag börjar det. Terapin. Det som jag gått och väntat på i ett halvår. Kan inte på något sätt påstå att jag ser fram emot det. Jag har, med god hjälp av mina fantastiska masker, haft en riktigt bra månad. Jag mår bra just nu. På ytan i alla fall. Med hjälp av medicinen sover jag också relativt bra på nätterna. Anledningen till att jag tvekar nu är att psykologen jag träffade i våras berättade att det med stor sannolikhet kommer bli tungt när jag påbörjar arbetet med mig själv och mina trauman. Jag vill helst inte må så dåligt igen. Någonstans är det lättare att skjuta problemen åt sidan och må bra för stunden. Även om mitt mående till stor del beror på att medicinen är i rätt dos nu. Men. Det är väl dags att få hjälpen nu som jag väntat på så länge.


Kommentarer
Postat av: Sandra

Vi finns här för dig, bara att säga till om det är något, vet att det är svårt men jag är alltid här. PUSS

Svar: Tack!! Puss!
Jelican

2012-08-06 @ 22:05:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0