Tjejresan 2010!

Första tjejresan är avklarad.

Malene och Angelica åkte med med bara små aningar om vart vi skulle.
Det skall sägas att det spekulerades vilt i baksätet och väl nere i södern blev det än mer förvirring.
Inget jag och Sandra hade bestämt att vi skulle göra.
Men ibland kan man köra fel på helt rätt ställe kan jag väl säga.
Målet för resan var Malmö och tillslut kom vi fram!

Vi har ägnat dagarna åt att umgås, prata, skratta och bara ha det så där skönt!
Efter en tågtur över sunder anlände vi till Köpenhamn.
Där smet vi in på en restaurang och fick oss lite till livs.
Ett par timmar spenderade vi sen inne på Tivolis julmarknad.
Jag kan säga så här, det var jättemysigt!
MEN, Liseberg är 1000 gånger mysigare!

Snön hade ju valt att falla under helgen så efter lite strul med tågen så kom vi åter till Malmö.
Där blev det lite dusch och drinkar och skratt på hotellet innan det var dags att gå till restaurangen för kvällen.
Sandra och jag hade bokat bord på Mosaik - en tapasrestaurang.
Så där service, men maten var god.
Nackdelen här var att jag blev dålig och mådde skit!
SÅÅÅÅ TRIST!

Därför blev det hotellhäng efter middagen.
Ett par drinkar slank ner i tjejerna innan vi utmattade insåg att vi var trötta efter dagens bravader.
Så det var bara att bädda ner sig i de supersköna hotellsängarna för en natts sömn!

Efter en liten, men god hotellfrukost packade vi in oss i bilen och körde den lilla biten till köpcentrumet Entré.
Där ägnade vi fem timmar åt vild och hysterisk shopping.
Lägger vi ihop summorna blev det nog rätt mycket pengar spenderad.
Varför är det så lätt att spendera pengar när man kommer bort?
Jag fick i alla fall med mig en supersnygg svart spetsklänning och en urläcker rosa negligé!


På vägen mot västkusten igen stannade vi till halvvägs.
Detta för att hälsa på hos Sandras syster Linda.
Lite adventsfika och ännu mer av den underbara varan av skratt blev det där!

Strax innan 21-tiden anlände vi till Kungälv.
Och jag kan nog gå i god för att alla fyra var trötta och sega!
Men vi konstaterade också att vi haft en riktigt trevlig helg och att vi hoppas att vi blir fler nästa gång!





På väg mot Danmark.
Bara tågen ville komma...

 
 



Sällskapsresan look-a-like?




Tjejresa 2010

Malene och Angelica:
Staffetpinnen är eran!

Framåt kamrater!

Nu har det snart gått fem dagar sen jag bestämde mig. Igen. Bestämde mig för att strunta i godis och försöka ta mig neråt i vikt. I onsdags kände jag ett litet sug. När jag pratade med kollegan om det försökte han få mig att gå till caféterian för att köpa lite godis. Jag förklarade för honom att godissuget bara var ett sug som skulle finnas just nu. För, jag ville verkligen inte ha in godiset i munnen! Idag när jag gick inne på affären så gick jag så klart förbi lösgodiset. Det enda jag tänkte var, jag vill inte ha godis!


Så, nu är det fredagskväll och jag firar den här veckans slut med lite god melon och ett nytt, gott kokoste. Helt perfekt om du frågar mig. Idol blev skippat, idag också faktiskt. Har inte hänt tidigare att jag slutat följa mitt tävlingens gång. Men, efter att min favorit åkte ut var det inte längre intressant. Andra år har det gått att hitta en ny att tycka om. Men de som är kvar nu äger inte mitt intresse. Sad but true!


Förresten, väskan är så gott som packad, en hemlig påse är tillsluten och sen har jag påsen med blandat smågottigt dryckbart! Imorgon skall jag och tre töser från tjejgänget ses på Liljedalsparkeringen för vidare färd mot ett hemligt mål! Spännande! Eftersom det är jag och Sandra som håller i det. De andra två vet inte så mycket om vad som kommer hända. Men, roligt kommer det bli. Det har ni mitt ord på!

Vad som händer på det hemliga stället, stannar på det hemliga stället?

Det är inte bara luftslott som skall sprängas...

...utan trygga borgar som bara ökar i storlek måste komma under kontroll!

Därför har jag nu gjort ett litet schema.
Där i kan jag vecka för vecka följa min egen viktnedgång. Tanken är den att jag dessutom skall ta mått på midja, bröst, armar och lår för att ha koll på att det händer något. Står vågen still kan måtten fortfarande minska!

Tanken är också att jag skall skriva in den sammanlagda träningstiden för varje vecka, för att se hur det påverkar varje veckas viktnedgång.

Sist men inte minst har jag satt upp ett huvudmål. Mitt mål är att gå ner till 60 kg. Och, man skall väl inte ha mål om man inte har delmål? För, någonstans måste man ju verkligen få se att det händer något. Jag har valt att vara rätt snäll mot mig, för jag vet att jag kan lyckas gå ner 1 kg i veckan. Minst. Därför har jag valt att sätta två 6 veckorsmål. Det första 6 veckorsmålet är 5 kg och det andra 6-veckorsmålet är ytterligare 5 kg. När jag gått ner det har jag bara 1,4 kg innan målvikten är knipen!


Nu kommer det kanske moralkakor att man skall inte tänka på vikten, utan äta och må gott. Visst är det väl det idealiska. För vi är väl inte gjorda för att "banta". Däremot är vi inte heller gjorda för att väga för mycket. Kroppen tar tyvärr mer skada av det än man kan tro. Jag är inte tjock, fet eller överviktig. Om man bara tittar på mig och min kropp. Men tar jag till det ack så överdebatterade mätredskapet BMI så ligger jag på en nivå som indikerar på övervikt.

Därför är det dags att ta tag i den, än så länge, flytande borgen. Julen kommer komma mitt i det hela. Så jag måste vara beredd på bakslag. Men nu är det dags. Köra hårt och dricka määäängder med vatten och skippa så mycket karameller och skit som möjligt!


Är du med mig på en biggest looser?



bild lånad via google.
(sökord: måttband mage)

Livet och det trassliga garnnystanet.

Livet och ett trassligt garnnystan har många likheter.
Det som däremot skiljer dem åt är att garnnystanet är lätt att trassla upp!

Utan henne kan solen strunta i att gå upp!


Kattastrof - om matte själv får välja!


Igår åkte Kattastrof bort. Hon skall bo hos Svante medan jag är i Stockholm. Anledningen till att jag skjutsade dit henne redan igår var för att det inte skulle bli genomstressigt idag. Redan när jag kom hem kände jag att det var tomt här hemma. Ingen katt som drog i mina garnnystan. Ingen katt som sprang framför benen när jag gick ut i köket. Samtidigt var det lite skönt också, faktiskt.

Däremot upplevde jag inte den sköna känslan när jag vaknade. För, vi har en lite ritual på morgonen. Då är Kattastrof som mysigast! Det kändes lika märkligt när jag hade duschat, och ingen Strof satt utanför badrumsdörren.

På väg hem från jobbet kände jag att det var lite jobbigt att åka hem till min tomma lägenhet. För en sak är säker, jag vill aldrig leva mitt liv utan min ack så egna och charmiga katt! Utan henne kan solen strunta i att gå upp på morgonen. Min katt är jag. Och jag är min katt! Trodde aldrig att en katt kunde betyda så mycket, men Kattastrof har verkligen frälst mig och mitt liv!

...sämsta läsåret ever?

Det går inge bra för mig alls!

De två senaste utlästa böckerna avklarades under oktobermånad. Det var Sommardöden och Höstoffer av Mons Kallentoft. Två otroligt fänglande böcker. Jag kunde inte släppa dem ifrån mig. Dessutom vinklar de huvudpersoninnan som en "bad guy" vilket inte ofta görs om du frågar mig. Eftersom jag som person mer än gärna lever mig in i böckerna så pass mycket, blir det lätt att jag engagerar mig lite för mycket. Inte för att man kan göra så mycket åt det som händer i böckerna, men vissa stunder är jag mer än gruvligt förbannad på Malin (huvudpersonen).

Det finns både för- och nackdelar att sträckläsa en serie böcker. Ett tag levde jag med Malin Fors tätt intill mig. För att sen helt plötsligt stå utan henne helt. Det finns en till bok i serien. Vårlik. Som pocketälskare väntar jag såklart att den skall komma ut i det formatet innan jag läser den!


Just nu håller jag på med boken Mitt liv som Bert. Det vill säga, Bert Karlssons egna biografi. Vi kan säga så här: den är inte allt för bra. Jag har försökt läsa den i över en månad nu. Det går inte framåt. Jag skall inte lämna den halvfärdig, men jag kan INTE motivera mig att läsa så mycket i taget. Så, det är väl lika bra att vi gör slut på bokmaraton 2010 snart, och inleder nästa års uppföljare. Det kan bara gå bättre!


Har du koll på hur många böcker du läst i år?

Mitt sommarlov...

...vad jätteskönt mitt sommarlov skall bli!



Titta vilka sköna bilder jag hittade i min i-Phone!
Visserligen vet jag att de också finns på min dator. Jag har miljoner bilder på min dator. Eller ja, kanske inte miljoner. Men en stor mängd är det i alla fall. Tyvärr är det inte ofta jag får för mig att gå in och bara titta på mina bilder. Nej, de ligger mest där och tar upp plats. Det är högst otänkbart att jag skulle radera dem, bara för att frigöra lite plats. Den handlingen finns inte på kartan. Nej, mina bilder är mina bilder. Vare sig jag tittar på dem ofta eller inte.

Anledningen till att jag tittade på bilderna nu, var för att telefonen är inkopplad i datorn för batteriladdning. Därför kom frågan om jag ville ladda över bilderna till datorn, öppna mappen eller vad det nu kommer upp för förslag när man kopplar in luren mot datorn. Därför satte jag mig och tittade på bilderna. Många kommer från i somras. Bland annat de två här ovan då.

De är tagna en relativt vacker sensommardag. Svägerskan Hanna och jag tog med oss killarna för att gå på blåbärsjakt. Två tappra jägare var taggade till tänderna när vi började gå mot blåbärsstället. Det dom inte förstod var att de skulle behöva jobba för att få lite blått guld i munnen. Därför blev vi inte långvariga i blåbärsriset utan vi fick snart vända hem igen.

Då var killarna med på noterna igen. Plötsligt var det som någon satt eld i baken på dem. De spurtade ifrån oss i rekordfart, medan vi hamnade på god efterkälke.


Tänk vad roligt det är med bilder. En bild säger mer än 1000 ord. Två bilder bör med andra ord säga mer än 2000 ord. Bilderna här ovan säger mängder med ord till mig. Lycka. Tävling. Spring. Sommarlov. Bus. Lek. Vänskap. Och så vidare. Vad säger bilderna dig?

Berätta gärna, jag är nyfiken!!

Silversmide!



I tisdags var jag på en kvällskurs i silversmide via jobbet.
För 400 kr fick vi vara i en exentrisk konstnärs attilje i 3 timmar.

Först fick vi så klart ta fram mönstret och idéen för smycket.
Därefter var det bara att föra över det till silverplattan.
Sågning, stämpling, filning och åter filning.
De tre allstren som syns på ena bilden tog vardera 3 timmar att göra.

 Hjärtat - Angelica
Ringen - Wiveca
Fjärilen - Amela

Lätt att jag hade hoppat på en sådan kurs.
Har faktiskt kollat upp lite olika kurser och hittat en på medborgarskolan i Göteborg.
1100 kr för 10 tillfällen á 3 timmar.

Någon mer som är på?

Energi- och lyckoladding!

Ojoj, vad tiden kan gå fort.
Vet ni vad, det är nästan 2 månader sen jag träffade Neo senast.
Därför åkte jag dit idag, med tanken att kidnappa honom ett par timmar.
Vi började dagen lite lätt med Nalle Puh-film och så hann vi starta ett rockband också.
Men, både jag och Neo hade myror i rumpan så vi bestämde oss för att åka in till stan.
Eftersom det var relativt kallt ute valde vi att ta en bio där inne.
SPÄNNANDE!
Och när filmen var slut gick vi så klart och gjorde ett obligatoriskt besök på McD.
Neos favoritsysselsättning är att åka rulltrappor.
Men, lagom tills att det var dags för det somnade han i vagnen utan att jag märkte det.
Så, något rulltrappeåkande kom inte på frågan.



Med biljetterna i högsta hugg!


Neo styrde oss rätt när vi höll på att tappa bort oss.

 
Film är bäst på bio!
Så det gäller att sitta bekvämt och ha gott tilltugg!



På Mc Donalds varva ner, hos oss finns inga krav...



När det äntligen stundade rulltrappeåkning somnade Neo typiskt nog.


  
När sen Neo hade vaknat (och uppvakningsåskmolnet hade dragit förbi)
spelade vi lite kort innan det var dags för middag!



När maten var i magen fanns det bara en sak att göra.
Slänga sig i soffan med varsin god klubba och se på lite barnprogram.

Vilken dag vi haft, jag och Neo.
Vi har skrattat en massa och busat.
Snälla söta rara svägerskan avslutade dagen med att säga
- Det får inte gå två månader till nästa gång vi ses.

Och nej, det får inte gå så lång tid till nästa gång!

Elin Blom - Forever Young



Här har ni MIN idol 2010.
Nog för att Minnah, Olle och Linnea också är musiker som  slår an något hos mig, så är det Elin jag gillar absolut mest. Jag skiter fullständigt i om hon har vissa uttalsfel när hon sjunger. Jag tycker att hon har det där lilla extra. Hon bjuder på magi när hon uppträder. Speciellt nu i fredags när hon sjung Forever Young.
Nu råkade detta vara en låt som är hårt sammankopplad med jobbiga minnen, och de minnena gjorde sig extremt påminda i fredags. Och det är väl det mest fantastiska med musik. Att låtar kan ha den förmågan att väcka just minnen. Visst var det jobbigt att minnena kom tillbaka utan förvarning, men Elin gjorde det så vackert och så magiskt att minnena tillslut blev fina i mitt huvud.

Jag hoppas och tror att den här tjejen gör något med sin fantastiska röst, och fortsätter leverera underbar musik till oss andra som inte har fått den gåvan.

Vem hejar du på i årets startfält?

Nu har jag gjort många tavlor jag...

... och den här gången är jag inte det minsta missnöjd!

Heller!


Jag hade bestämt mig för nya gardiner och soffkuddar i lila toner. Och vips blev det även en lila duk. Sen kommer det också lila ljus. Ja, det blev mycket lila. Får ju förnya sig lite någon gång ibland. (Sen behöver det ju inte nämnas att det även finns rosa detaljer i de nya gardinerna va? Därför fick jag äntligen tummen ur och valde ut bilder ur mitt fotogalleri, för att göra tavlor av dem. Något som funnits med i tankarna si så där 4 år. Den tiden jag bott här i lägenheten... Ibland får man jobba långsamt, så det blir bra. Eller något sånt. För att tavlorna verkligen skulle matcha med den nya färgen valde jag att lägga på ett lila lager på dem innan jag framkallade dem. Var inte helt nöjd med dem i datorn, tyckte att skärpan försvann så otroligt mycket. Men jag skickade in dem på framkallning när jag ändå hade gjort dem. Och när jag sen fick hem dem och kunde granska dem blev jag sjukligt nöjd. Vid det här laget borde ni som läser här ofta ha insett att jag oftast blir otroligt nöjd med det jag skapat. Någonstans vet jag att jag är kanonbra på det jag vill göra. Den här gången är inget undantag.

Om jag skulle säga något som jag är missnöjd med är det upphängningen. Det blev inte helt rätt med mellanrummen mellan tavlorna. Det får jag leva med, allt kan inte vara prickfritt. När jag hade hängt upp dem igår var det mörkt, och då gillade jag resultatet. Imorse fick det ett ännu bättre betyg! I dagsljus så såg det riktigt proffsigt ut! Jag må vara helt partisk i det här, men det ser faktiskt ut som bilderna är köpta! Så bra är dom. Inte sant?




   



Det enda jag inte riktigt kan bestämma mig om är om jag skall ha passpartoun eller inte. Jag har inte testat utan, så jag vet inte hur det ser ut. Så skal det nog förbli. Jag tror faktiskt att det är snyggast med den vita inramningen. För att liksom få mer fokus på det som är i mitten av tavlorna.

Nå, vad tycker ni? Good shit?


Så här efter en slitig dag (tvätt, städ, renbäddning, gardinsömnad och så vidare...) sitter jag i min soffa och njuter av ett riktigt gott resultat. Det skall bli riktigt skönt att få hoppa ner i den renbäddade sängen och sova bort ett par timmar nu!


Sov så gott!
RSS 2.0