Jerry, en otrolig praktikant!



Några jag har träffat har upprörts över Icas nya följetong, medan många har gillat den och förstått budskapet.
Ica har nu startat ett treårigt projekt som heter Vi kan mer där syftet är att synliggöra hur svårt det är att som funktionshindrad att bli sedda i sammhället. Tillsammans med Samhall och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kommer mellan 500 och 1000 personer med funktionshinder anställas på Icabutiker runt om i landet.
Ica vill väcka debatt om detta problemet, och det gör de genom att spela på folks fördomar.

Jag måste säga att jag tycker det är självklart att en person som har en funktionsnedsättning skall spela praktikanten Jerry. De hade kunnat ta in en skådespelare som gjorde det, men Mats Melin från teatergruppen Glada Hudik förmedlar en känsla som igen skådespelare skulle kunna ge.
Läste en artikel om någon som menade att reklamsnuttarna poängterar att personer med funktionshinder inte kan utföra arbetet lika bra som någon utan. Detta håller jag verkligen inte med om, utan motsatsen blir uppmärksammad. Människor som säger något annat har redan på förhand dömt ut dem genom fördomar och förutfattade meningar om hur de är som människor.

Så här står det att läsa på föräldrakrafts hemsida:
- Vi vill bidra till ett samhälle där alla får ta del och utvecklas till sin fulla potential, även om förutsättningarna för olika individer kan se olika ut. I grunden handlar det om att tro på människor och ge alla möjlighet att bli sedda, hörda och tagna i anspråk, säger Kenneth Bengtsson, vd och koncernchef, ICA AB.


Jag ser fram emot fortsättningen på Icas reklamsnuttar.
För, Jerry är här för att stanna!

Nu blir det pyssel och fix

Imorgon skall jag in till stan, och jag har en liten lista på vad som skall inhandlas:

* Svart mönstrat tyll
* Rosa tyll
* Svart spets
* Rosa tyg
* Rosa band
* Mönstrade strumbyxor
* Teatersmink
* Maskeradtillbehör
* Highheels och stövlar

En kjol skall pimpas, ett linne skall sys och en riktigt snygg halloweenkostym skall nog kunna ta form under lördagen. Spännande hur det kan bli...

Håll ögonen öppna, så kanske det kommer en bild!

Dag 16

Det går framåt. Hela tiden! Alla bekräftar det jag själv ser! Det kändes dock så bra när min hudterapeut sa detta. Jag hann knappt komma in på salongen förrän hon påtalade förbättringen. När hon sen skulle ge sig på portömningen så skojade vi om att det var dags för höjdpunkten - smärtan. Men något hände, det gjorde inte alls så ont denna gången som det gjort de andra gångerna. Visst, det kan bero lite på vart man är i menscykeln och lite sånt, men nu har jag inte lika hemska infektioner i huden, vilket förenklade tömningen. Därför gick tömningen mycket snabbare. ¨

I söndags/måndags (dag 12-13) gick jag FAKTISKT ut utan foundation. I söndags berodde det kanske mest på att jag försov mig, men det gick bra att göra det. Jag mådde inte genomdåligt! Nu kör jag visserligen foundation igen, men det är mest för att jag känner mig som säkrast då.

Jag är fortfarande lite torr i huden, det kommer antaligen vara så under behandlingstiden. Huvudsaken är att jag inte ser ut som en spetälsk längre. Halsen har kommit tillbaka, till sin egen färg. Tyvärr har jag fått lite utbrott på halsen, något som inte alls var oväntat.

Det är 12 dagar kvar av startbehandlingen, där jag tar två kapslar om dagen. Sen går jag över och äter en kapsel om dagen i 5 månader ungefär. Det ser jag faktsikt fram emot, för det är krångligt som det är just nu.


När ni får se bilder, det får vi se! Men jag har tagit lite bilder för lite olika dagar som gått. Får se om det kan bli en liten film vad det lider...

Blondie!


Blonds have more fun?

Ikväll tog Hanna tag i och fixade min utväxt. Något som skulle gjorts för ett par månader sen, det har bara inte blivit av. Jag var faktiskt rätt nöjd redan efter, när medlet var ursköljt. Dock fixade jag det lite till när jag kom hem. Hade köpt ett silvershampo från en ny märke, Schwarzkopf. Jag tvättade håret med det när jag kom hem, och lät det sitta kvar i håret i ungefär i 10 minuter. Något som gjorde susen för de gula tonerna. Skall göra om det ett par gånger till den kommande veckan, för jag gillar att ha mitt blonda hår lite kallare i nyansen.

Tack Hanna för hjälpen, utan dig hade det inte blivit så bra!

En Chai con leche värmde verkligen

39b6ad963635c6b5427cac4be86ae3d4.png

En Chai con leche värmde verkligen! Jag kom in till stan i alldeles för god tid. En timma for tidigt för att vara exakt. Så jag smet in på ett café intill salongen och tog en te och läste Kungälvs posten. Det var otroligt gott, och nu är jag riktigt varm! Dags att gå och lida lite, men den som vill vara fin får lida pin, eller?

Ta bort begreppet lönehelg

Sofia och jag har gått med smilen långt uppe vid öronsnibbarna i helgen. Detta efter att vi varit med om lika dana händelser. I fredags skrev en kille till mig att han gärna ville komma hit och mysa. (Detta efter att inte ha svarat på sms eller hört av sig på tre månader.) Han kan inte rent ut säga att han vill ha sex. Utan han lindar in det i söta ord som han tror jag faller för. Det roliga var att han bad mig att be honom att komma hit. Han ville lägga det på mig. Kul kille! Imorse när jag vaknade hade Sofia skickat ett roligt sms. Hon hade fått samma sorts sms under lördagskvällen. Hon skrev, detta måste vara kåthelgen! (Hon funderade på om vi inte skulle ge killarna varandras nummer...)

Jag tror därför att vi skulle ta bort begreppet lönehelg och byta ut det mot kåthelg!


Sofia och jag har hållt kontakten under dagen och skrattat åt detta fenomen vi just hittat. Vet inte hur hon har reagerat på mina sms, men jag har i alla fall skakat på huvudet och skrattat åt deras tafatta försök! Vi har filat på våra svar, om det kommer nya försök längre fram. Sofia har valt en väg, och jag har valt en annan, men det är mest för att karlarna har lite olika inriktningar på hur de lägger fram sina förslag. Just nu hoppas jag verkligen att de hör av sig igen, för vi har verkligen svar som kan komma att göra dem otroligt besvärade!

Vi kan bara vänta och se...

Jag är vaken...

Jag är vaken. Jag är vaken. Jag är vaken.
Men jag vill inte vara det...!


Jag slutar inte förundras över människor som tror att de kan komma efter 3 månaders tystnad och nästan kräva saker, och bäst av allt, få det till att det är jag som efterfrågar dem. Märkligt!

Cat Betrayed his Girlfriend

Det skedde över en natt.

Jag vet, jag har lite dålig pli på mig själv. Kan inte riktigt låta bli min blogg och internet. Fast, jag har kraftigt minskat tiden i alla fall. Skall skärpa mig lite vad det lider.)

Måste bara berätta om en upptäckt jag gjorde igår. Minns ni det här inlägget där jag visar upp mina gröna chiliplantor som mamma stödvattnade i somras? Jag tog hem dem någon kväll efter första frostnatten och gissa om plantorna trivs här hemma. Det har fullkomligt exploderat i krukorna. 3 nya chilifrukter är på gång och 3 nya paprikor har utvecklats. Riktigt häftigt! Det tycker jag, eftersom jag var osäker på om de skulle fortsätta leva och frodas i innetemperatur. Mitt sikte har varit inställt på att de två första chilifrukterna skulle få hänga kvar tills de ändrade färg. Jag hade läst att det tog upp till två månader innan de ändrade färg, så jag hade börjat tvivla nu när det har gått över tre månader. Så igår fick jag en riktig chock. Jag har ju kollat till frukterna varje dag, så igår när jag gick förbi dem tappade jag både hakan och ögonen. Den ena var nästan helröd och den andra var på god väg. Jag skuttade till i köket, det måste verkligen innebära att jag har gröna fingrar (eller kanske skall säga röda nu?) Idag när jag tog mig en titt hade den rödaste blvit än mer röd, så jag skördade den och hackade ner den i mina pannbiffar (det blev för lite chili i köttfärsen) men när jag smakade på den blev det ett litet inferno i munnen. Frukten var riktigt stark. Visst är chili som man köper stark, men den här var det ta mig tusan fart i!

 

Dag 8

Nya biverkningar tittar fram. Inga roliga! I söndags var det nog nästan värst.

* Torrhet
* Klåda/Sveda
* Extra torr runt ögonen
* Klåda i hårbotten
* Rödflammig hud
* Fnasig hud


Ja, igår när jag gick och la mig tittade jag mig i spegeln en snabbis innan. Blev chockad över vad jag såg! Även om det hade svidit i 20 minuter efter att jag smörjat mig med extra fet salva (ögonkräm för att vara exakt) så var jag inte alls beredd på att hela halsen skulle vara knalröd. Den färgen satt fortfarande kvar klockan 4 i natt. När jag vaknade nu på morgonen hade det lagt sig lite. På grund av ögonkrämen var huden lite mjukare nu på morgonen så jag kunde faktiskt lägga foundation. Vilket var en räddning. Kan ju inte gå ut som en stoppskylt. (Jag gjorde det igår, och det var en pina hela vägen. Satt och gömde mig bakom min scarf.) Idag har jag då som sagt kunnat täcka över lite, vilket känns riktigt bra. Dessutom svider det inte lika mycket idag som igår. Kan det vara så att det vänder nu? Det står i krämens bipackssedel att biverkningarna är värst den första veckan, sen lägger det sig av sig själv. Ikväll skall jag ta kort på huden också!

Men, nu skall jag åka och jobba!
Ha en bra dag!

Dag 6

En uppdatering under uppehållet.


I onsdags var jag hos en privat hudspecialist. Hudläkaregruppen på Kungsgatan i Göteborg. Min hudterapuet hade rekommenderat dem för mig. För att hitta nummret till dem fick jag googla efter dem. När jag hade bokat tid råkade jag sedan hitta en sida där folk lämnat recensioner för Hudläkargruppen. De flesta var goda vitsord, men ett par var inte alls nöjda. Så jag blev genast rädd att detta inte skulle vara något för mig. Min största fasa var att läkaren inte skulle se mina problem, utan bara rekommendera mig att tvätta mig med bra produkter.

Osminkad och dan tog jag mig igenom Kungsgatan, en stor bedrift, eftersom jag anser att jag ser ut som ett stopptecken i ansiktet. Jag vet att akne inte beror på att man är oren, utan det beror på bakterier i kroppen. Men ändå känns det som att man är den smutsigaste och äckligaste personen som gått i ett par skor. Därför går jag inte utanför dörren utan min foundation på. När jag väl hittat rätt och betalt avgiften för besöket kom läkaren ut och ropade upp mig.

Jag hann knappt in på hans rum förrän han säger: Jaha, här var det akne ja! Han kände lätt på min kind och mumlade för sig själv: Hårda och ömma utslag. Sedan drog han ner sitt lampförsedda förstoringsglas och tittade i två sekunder på min hud och frågar Har du problem på ryggen också? Jag krängde av mig tröjan och visade upp ryggen och hör att han fortsätter sitt jakande mumlande. Därefter tar han fram en laminerad bild, där en skala från lätt akne till svår akne visades. Jag har alltid fått höra (av välmening från min omgivning) att mina problem inte är speciellt stora, för de har träffat människor med större problem. (Man skall aldrig mäta ett problem med ett annat, för mitt problem är MITT PROBLEM. Att andra har det värre lindrar inte mina känslor.) Det är ungefär 10 bilder som visas och han pekar på bild 7 och säger: Du hamnar här någonstans. Alltså, jag hade värre än måttlig akne så att säga. Kändes ju jättebra att höra...

Så han skrev ut antibiotikan Tetralysal till mig. De fyra första veckorna skall jag ta två om dagen och sen de resterande 5 MÅNADERNA skall jag ta en om dagen. När man tar kapslarna skall man inte äta järntillskott eller kalcium, för det slår ut kapslarnas effekt. Därför måste man ta järnkapslarna/äta mejeriprodukter 3 timmar före en kapsel eller 3 timmar efter en kapsel. Därför är det just nu ett pussel att få i sig järntabletterna jag har. Men det funkar. Dessutom fick jag Epiduo gel som jag skall smörja på problemområdena på kvällen. En kräm som var så dyr att jag nästan fick dåndimpen när jag såg det. Men, kan dessa medicinska produkter hjälpa så får jag stå ut.

I lördags, på fjärde behandlingsdagen märkte jag av biverkning nummer ett. TORRHET OCH SVEDA! Hela anisktet har blivit torrt. Specielt runt ögon och mun. Smörjar mig med cerat ungefär 30 gånger varje dag. Att ta på ögonkräm på morgon och kväll är en pina! Det svider och det sitter i en bra stund efteråt. Det är bara att stå ut!


Men för att återkomma till min rubrik:
Idag är jag på behandlingsdag 6. Tro det eller ej, men jag tycker mig redan se skillnad. Läkaren sa att det skulle kunna ta upp till 1 månad innan jag såg något resultat och på nätet har jag fattat det som att det kan ta ännu längre tid. (Jag ska nog sluta läsa om andras erfarenhet av Teralysal, för jag blir skrämd av deras dåliga erfarenheter av antibiotikan.) Jag vill ju bil av med mina problem, så därför antar jag att min hjärna mer än gärna ser nya resultat varje morgon. Jag är som sagt torr som en torrboll och inte ett enda nytt utslag har blossat upp. Än i alla fall! För, jag är beredd på att det kan komma att göra det under behandlingstidens gång! Men så länge det inte sker njuter jag! Trots att ansiktet är torrt! (Kommer jag klaga på min torrhet, låt mig göra det och peppa mig till att det kommer bli bra!)

Blev lite peppad av en film på nätet där en person som använt Roaccutan gjort en film om sin hys utveckling. Hon hade tagit bilder med jämna mellanrum och resultatet lät inte vänta på sig. Sista bilden, som var tagen på dag 155 var så fin! Funderar på om jag skall ta bilder och göra en sådan film också. Mest för att visa mig själv att det går framåt. Jag får se vad jag orkar med, helt enkelt.


Så, nu vet ni vad som tar upp stor del av mitt tänkande!
Ha det så gott!

En perfekt present!

Jag vet, jag har blogguppehåll! Men jag måste ändå bara berätta en sak. Har tänkt berätta om detta länge, men inte fått tummen ur. Jag har fått det stora hedersuppdraget av Erika att fixa i ordning bilderna från hennes bröllop i sommras. Först var tanken bara att jag skulle fixa och trixa lite med bilderna, något som ändrades i fredags. Nu är tanken att jag skall göra en fotobok till henne istället. "Vi har tänkt göra något med bilderna, men vi kommer aldrig sätta oss och göra det. Då är det perfekt att du som gillar att göra det fixar det åt oss."

Därför kommer jag använda mig av Fuji direkts fotobok. Man går bara in på deras sida: http://www.fujidirekt.se/fotobok/ och laddar ner deras program. När det sen är insallerat är det bara att sätta igång och låta kreativiteten flöda. Det är enkelt och roligt! Bäst av allt är att det sen blir ett riktigt fint resultat!

Varför skall man göra en fotobok? Är det någon som framkallar sina bilder idag? Sparar inte alla sina bilder digitalt nu för tiden? Nej säger jag, klart man skall framkalla sina bilder, och varför inte göra en fotobok då, så man får ett fint resultat! Annars är risken att de framkallade bilderna blir liggande på hög. (Eller som mina bilder, blir kvar i ett låst skrin där nyckeln tappats bort...) Dessutom kan idéerna för en fotobok aldrig sina, du kan göra böcker om ALLT. Om stora saker som bröllop, jubileum eller studenten. Eller varför inte om små men minnesvärda händelser som en dag på stranden, en liten dagsutflykt eller varför inte bara för att berätta om sin kärlek?





Bilder lånade från www.fujidirekt.se/fotobok

Nu stänger jag fabriken!

Efter en hel del funderande idag har jag valt att göra en paus här i mitt bloggande. Jag kommer dessutom att hålla mig borta från internet ett tag nu. Istället skall jag ägna mig åt lugna hemmakvällar, med bra böcker och härliga tv-program som sällskap. Internet har en förmåga att skapa stress, då jag är uppkopplad, mer eller mindre hela tiden. Jag behöver ha tid att tänka, funder och känna efter. Försöka hitta mig själv. Tror att det kommer ta ett tag innan jag internetavgiftad. Jag läste ett tänkvärt citat av Albert Einstein igår: "Läsning avleder efter någon tid vår tanke alltför mycket från dess skapande uppgift. Varje människa som läser för mycket använder sin egen hjärna för litet förfaller till lata tankevanor." Detta stämmer nog in på en som sitter allt för mycket vid datorn också tror jag. I alla fall kände jag mig oerhört träffad när jag läste det igår.

Därför säger jag hej då till er som kommer in här då och då!
Det är inte för alltid, men just nu finns det viktigare saker i mitt liv än att berätta om mina dagar.
På återseende igen!

Kram från mig!

Det blev ingen städning!

Jag orkar inte!
Tårarna tog över idag!
Så jag har suttit i soffan och sett på tv och försökt få tankarna på rätt plats.
Det gick inte så bra, jag orkade inte hela vägen.
Idag heller.

Men jag får väl ta mig i kragen nu.
Jag söker i alla fall kursen nu!
Sen åker jag ut till pappa en stund...

Tänkvärt!



Att vara stark och trygg är en stor tillgång, i många fall.
Men, när de egenskaperna döljer alla andra blir det en gigantisk svaghet!
Igår fick jag chansen att glänta lite på min innersta dörr,
och jag berättade om mina rädslor.
Jag visade upp den där lilla Angelica som aldrig tillåter sig att synas.
Som jobbar i det fördolda!
Den Angelica som alla andra ser är stark, trygg och sprudlande glad.
Hon som gör saker för och åt alla andra, eftersom hon tycker om att hjälpa till.
Hon som tyvärr lätt glöms bort, just för att hon är så duktig!

På en kort stund fick jag tid att berätta hur jag avskyr mina aldrig sinande tårar,
hur rädd jag är för att någon en dag skall komma och knacka mig på axeln och säga:
Angelica, du lever i en dröm. Allt det du tror finns inte!
Jag berättade också om hur ensam jag känner mig,
trots att jag har min familj och mina vänner.

Det var så skönt att få prata där en stund, och få de där varma orden tillbaka,
från en person som ser på mig utifrån,
och som känner mig utan och innan.
Otroligt värmande!
Jag fick också ett ord om en möjlighet till hjälp.

TACK!
Från djupet av mitt hjärta!

Så är det skrivet!



Martin tänkte till igår!
Smält vatten är gjort av is!
Något som fick oss alla att tänka efter.
Det fanns flera vinklar att se det på!

Ibland knäcker jag såna tänkvärda citat!

Röjningen som Gud glömt bort! Sitt

14cc0c24214ff4fbed76795c827d39f6.png

Röjningen som Gud glömt bort! Sitter hemma hos far min och röjer i mina och syskonens gamla saker. Oj, det finns massa. Hamnade i lådan med gamla skolsaker. Är det meningen att jag själv skall spara det eller skall föräldrarna göra det? Jag kommer ju knappast ta upp titta på det menar jag. Bestialiskt av bara fimpa så många timmars slit hur enkelt som helst. Hur har du gjort med alla dina gamla skolsaker?

Jag blir lätt arg på mig själv

Jag har insett, jag är min värsta fiende. För jag blir lätt arg på mig själv. Idag till exempel blev jag arg på mig själv när jag insåg att jag skrivit upp mig på tvättid idag, när jag i själva verket skulle skrivit upp mig på imorgon. Idag kan jag inte tvätta, och imorgon var därför uppbokad redan. Puckoangelica!

Sen fick jag en mobiltelefonräkning jag inte var beredd på! Trodde jag hade gratis sms från 3-telefonen månaden ut, något som var helt fel. Därför var den räkningen ungefär 300 kr dyrare än jag hade tänkt. Så, nu ligger den telefonen gömd och kommer inte användas igen! Så, ni som läser här, radera det numret. Om ni undrar vilket det är jag använder, fråga.

Dessutom är jag lite arg på mig själv för att jag har gått i en fälla, igen. Jag vet inte hur jag skall reda ut det, och jag känner mig otroligt lurad och vilsen. Man skulle väl kunna kalla det för signalfel, att koderna inte går att tyda och att allt bara är en ända grumlig soppa. Mitt i det står alltså jag och vet inte om jag skall gå framåt eller bakåt eller kanske åt sidan. Hur hittar man rätt igen? Eller rättare sagt, hur hittar man tillbaka till stigen som åtminstone tog mig lite framåt innan?


Jag blev i alla fall lite glad på mig själv när jag kollade upp mina fasta kostnader från och med januari. Trodde att de skulle vara skyhöga, men som det ser ut nu så skulle jag nog klara mig ekonomiskt under den tiden kursen som jag skall söka, och hoppas komma in på fortgår. Just nu har jag fasta räkningar på ungefär 8-10.000 kr i månaden. Fantasihögt! Men sen hemtelefonen/fasta bredbandet sagts upp, avbetalningen är klar och lite annat smått och gott bortplockat så kommer det hamna på runt 6-7000 istället. What a relief! Visserligen måste jag antagligen ta CSN-lån under den tiden jag läser kursen, för att ha råd att betala mina räkningar, men 2,5-3 månader är okej. Därför känns det rätt bra nu igen, efter att jag slagit på mig själv lite nu här på morgonen.


Jag måste helt enkelt slut bli arg på mig själv. Jag är inte perfekt och skall heller inte ha så astronomiska förväntningar på mig själv helt enkelt. Istället borde jag bli besviken på utifrån kommande faktorer, som bara ställer till det för mig. Men, det kan jag inte med det heller bli. För jag vet inte hur man gör. Jag vet bara hur man gör för att vända det emot mig själv. Jag är min egen slagpåse. Help me change, tack! Har du tips på det, skriv gärna ner dem i en kommentar i så fall. Jag skulle bli så tacksam och glad.



Men nu skall jag kasta fart på den här dagen. Skall ut till pappa om en stund och rensa och dona. Lär komma hem med massa gamla saker som jag haft. (Därför kommer jag behöva ha en rensardag i mitt eget källarförråd sen också). Kvällen skall sen spenderas hos Malin och Martin i Uddevalla. Mys! Önskade mig tacos förra helgen, så vi får se om Malin har tillagat det till mig så där på Malins kärleksfulla vis. (Bra med full sysselsättning, då blir det mindre tid till att fundera på saker som inte har någon plats att finnas på egentligen.)


Ha en bra lördag!







Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Rattatatta taaaaaaaaa!



Hanna bjuder på rosa rattar och cola ikväll.
Jättegott!
Lite tråkigt att jag får äta det alldeles ensam.
Men det finns en stor fördel, det blir mer till mig då!

Hanna hade lagt jättegod mat, lax och potatis.
Dessutom hade jag tur som får med mig en matlåda hem.
SWEET!

Neo och jag körde lite tittut bakom soffan en stund.
Och tydligen var jag förskräcklig idag, för han ville gömma mig under en pläd hela tiden.
Råkade ut för en riktigt blöt spontanpuss av honom, bakom soffan.
Sicken god liten pojk han är!


Nu blir vi farliga...

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Ny morgon, nya möjligheter!

Vid halv tio-tiden igårkväll var tanken att göra en stor kopp med varmt hett te att dricka framför tvn. Någonstans gick det vädligt fel, för lite senare insåg jag att jag stod och borstade mina gaddar och fixade i ordning mig för kvällen. Lika plötsligt ligger jag i min säng med boken i högsta hugg och njuter av värmen som mitt duntäcke gav ifrån sig. Hur kunde det gå så tokigt?

Efter en halvtimmes läsning började mina ögon strejka så det var bara att stänga boken och lägga ner den för att istället ägna mig åt skön sömn. Vad sömn är skönt, behövligt och underbart! Njuter lika mycket varje gång! Vaknade dock lite senare av att telefonen vibrerade på golvet. SMS:ade en liten stund för att sen återgå till sömnen. Men, då kom Me, Myself and I förbi och bråkade lite. De ville framföra sina åsikter, och på natten är jag absolut allra svagast! Fast, igår sa jag till mig att inte ta de där tankarna just där. Utan istället somnade jag om och sov riktigt gott! När klockan ringde för en timma sen var jag faktiskt ganska pigg! Ett snooze blev det dock, mest för att det var så varmt och gott i sängen!


Nu skall jag bara göra mig klart för att åka till jobbet. Som vanligt på torsdagarna är det Teckenkurs mellan 15 och 16.45. Efter det skall jag hälsa på hos bror, svägerskan och NEO. Där skall jag få en överraskningsmiddag och sen blir det bus med bustrollet. Hann ju inte leka med honom sist när jag tittade in eftersom han vaknade lagom tills jag skulle åka till jobbet. Så, idag får vi ta igen buset.


Men först skall jag igenom mitt arbetspass!
Ha en underbar torsdag!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Felix är ingen badkruka!

I somras var jag ute vid Aröd och badade tillsammans med Felix. Det jag minns är att han helst satt i sanden och lekte där. Bad var inget som han uppskattade. Det försöket jag gjorde slutade med tårar! Minns ni?


Huvva, är det meningen att man skall ner i det kalla vattnet?

Detta var något han INTE visade upp i söndags! Men vi tar det från början!

Det började med att vi, Felix, Malin och jag paltade på oss kläder för utomhuslek. Eftersom regnet verkligen ÖST NER under natten så fanns det inget annat än regnkläder som gällde, i alla fall för lilleman. Sedan tog vi oss ner för alla trappor och ut på vägen. Felix och Malin tog täten, och jag gick efter och fotograferade.


Felix visade vägen!

Tanken var att gå till lekplatsen nere vid älven! En god tanke! Men heter man FELIX och om man är otroligt nyfiken på allt som kommer i ens väg så kan den kortaste vägen ta lång tid att tillryggalägga! Felix skulle kolla in i trädgårdarna vi passerade och så skulle han undersöka vattenpölar. Dessutom träffade han på en svårknäckt nöt, eller ja, en kastanj. Där låg den, brun och fin och den skrek TA MED MIG HEM. Detta hörde så klart Felix och han gav sig på att försöka få upp den. Vilket var väldigt svårt, med tumvantarna på. Dessutom var den förädiskt hal, så efter femtioelva försök lät han den ligga kvar!

 
Varför skall man gå raka vägen, när man kan ta avstickare?

 
Din rackans nöt, sluta vara svårfångad!

Hade Tjabo fått välja hade han sett till att stanna vid den där vattenpölen resten av dagen. Därför blev det lite meningsskiljaktigeter mellan oss. Han gick med på att gå över vägen, men sen ville han helst inte röra sig ur fläcken. Så det fick bli att åka ett par meter med moster. Något som inte gillades till en början! Efter att han tagit oss förbi en enorm vattenpöl vid grinden till lekplatsen kunde leken ta vid. Det tog inte många sekunder innan Tjabo skuttade ner i vattnet. OCH LA SIG PÅ MAGE! Malin och jag skrek till först! Felix tittade oförstående på oss, han var ju garderad upp till tänderna med galon!

   
Ett tu tre, på det fjärde skall det ske...


När minimannen hade badat klart lekte vi med repen, näten och ett roligt plank med hål i. Det var skratt och det var bus! Leendet var uppe vid örsnibbarna hela tiden! Tyvärr hade inte de två gamla lika mycket energi som lillkillen, så medan han lekte som en tornarod satt Malin mest och var snygg och jag tog kort på trädsvampar och barkbitar. Otroligt roligt sällskap. Eller inte! Så Felix hoppade ner i nästa vattenpöl och röjde runt en stund till! Varför vara torr när man kan vara våt?


Vackra Malin filosoferar



Moster, tror du att Malin kan se oss nu?


 
Vatten, vatten, bara vanligt vatten!

Tillslut var det en liten soldat som signalerade att energinivån var ganska låg. Det var med andra ord dags att lämna vattenpölarna och avsluta busandet. Något som var ungefär omöjligt! För Felix själv märkte inte av att han var trött! Han hade gärna röjt vidare! Så, det blev att hissa upp honom under armen och försöka ta sig förbi den där enorma vattenpölen vid grinden igen. Tanken var att Felix skulle få promenera hem, något som jag snabbt insåg att det inte skulle gå. För, Felix ställde sig tätt intill mig, räckte upp armarna mot mig och frustade! JAG VILL OCH SKALL ÅKA I MOSTERS FAMN! Så det var bara att hissa upp honom och knalla hem mot vällingen och sängen!


Måste jag verkligen gå hela den långa vägen själv?


Ah, det är tur att man har en sådan rollsroysmoster!
Nu går vi hem och sover!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Jag har är i ett triangeldrama! Pa

0-27bbaf90d285fa3c20721da0c1b66755.png

Jag har är i ett triangeldrama! Parterna är Me, myself and I. Problemet är att den ena parten tänker rationellt, den andra med känsla och den tredje står bredvid och vet varken ut eller in. Den rationella bord få vinna, men känsloparten gör det nog tyvärr. Inte hela tiden, utan mest när de andra två måste tänka så annat. Virrigt! Detta gör att jag känner mig låg, något jag sagt till mig själv att hallå borta från mig själv. Tunneln är lång, men någonstans därborta finns ett ljus. Måtte det inte ta allt för lång tid att ta sig dit!

Ett nytt steg är taget

Igår ringde jag till Hudläkargruppen i Göteborg och beställde en tid. Eftersom det är en privat mottagning var det inte svårt att få tid. Första tiden jag blev tillfrågad om inföll redan idag. Tyvärr kunde jag inte ta den eftersom jag jobbade. Därför tittade vi på tider nästa vecka, och på onsdag blev det fastslaget att jag kunde komma dit. Det kostar mer än ett besök hos vårdcentralen, vilket jag så klart har tagit i beaktande. När du kommer till en läkare på vårdcentralen är det bara för att få en remiss till en hudläkare. Det räcker inte att få remissen, du skall få en tid hos hudläkaren också. Som jag förstått det så är det väldigt många som får remisser dit, vilket gör att väntetiden är väldigt lång. Jag har inte tid att vänta, jag vill ha medicin nu! Därför var det inte svårt att acceptera det högre priset jag kommer att få betala.

Min hudterapeut rekommenderade Hudläkargruppen. Hon knusslar inte, hon berättade för mig förra veckan att jag har så mycket infektioner i huden att det aldrig kommer bli helt bra, bara med behandlingar och bra hudprodukter. Så, nu sätter jag alla mina surt förvärvda sekiner på en bedömning av en hudläkare!

Håll tummarna för mig!
För, den här huden är inte jag. Det är något hittepå!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Din beräknade väntetid är 10 minuter...

Telefonköer måste vara det absolut bäst för företag om de vill bli av med sina kunder. Detta reflekterade jag över nu ikväll när jag ringde till Tele2 just för att säga upp min fasta hemtelefon bredband. I början av samtalet får jag höra att min beräknade väntetid är 10 minuter. När jag hamnar i en telefonkö lägger jag alltid på ett par minuter till, för det tar alltid lite längre tid än vad de säger. Men kvällens telefonkö tog nog priset. Efter att ha suttit i vad som kändes 10 minuter tittade jag på displayen och fick en chock. Jag hade suttit i nästan en halvtimme. Mina längsta 10 minuter någonsin. Därför var jag rätt irriterad när det var min tur, men jag kände att jag orkade inte vara snäsig så jag sa inget om deras kötid. Däremot öppnar jag samtalet genom att säga: Hej, mitt namn är Angelica och jag ringer för att säga upp mitt abonnemang. Självklart ville den övertrevliga kundtjänstarbetaren veta varför jag ville säga upp. Vad det nu har med saken att göra. Jag kunde ju sagt att det beror på era långa telefonköer, men istället berättade jag att det berodde på att jag aldrig ringer på den.

Eftersom jag har ett adsl-bredband hos dem var jag tvungen att säga upp det också, något som inte kom som en nyhet. Utan, det var ju tanken att göra det också. Så från och med 6 januari kommer jag inte ha några fasta abonnemang, utan nu är det bara mobilt som gäller för mig. Något jag tror kommer spara en hel del pengar för mig. Visserligen använder jag mitt bredband mycket, minst ett par timmar varje dag. Det väger dock inte upp mitt användande av min hemtelefon. Jag ringer sällan med det, och det ringer än mer sällan på den. De få gångerna jag har ett missat samtal blir jag otroligt förvånad, varje gång. Vem har ringt till mig liksom?

Jag har alltid reagerat med en konfunderad fundering när folk säger att de inte har hemtelefon. Va, har du inte hemtelefon? Det var verkligen udda. Man skall ha en hemtelefon! Det blir ju så dyrt med bara mobil. Tänker jag efter så är det faktiskt inte så, inte idag i alla fall. Mobilpriserna har sänkts kraftigt och med mitt abonnemang ringer jag för 9 öre i minuten till alla nummer, fast som mobil. Därför är det dumt att dras med onödiga utgifter. Många bäckar små... Tanken var först att sätta över mitt fasta hemnummer till mobilen, men jag insåg att mitt pris på samtal till fasta telefoner skulle bli dyrare /minut än minutpriset jag har på mobilen. Dessutom krånglade det tydligen rätt mycket för många användare, därför var det inte svårt att göra ett val.

Fast telefonjack, nej tack!

Jag skall söka en kurs

Här om dagen, i torsdags för att vara exakt satt jag och letade efter utbildningar. Det jag söker är kurser om kartläggning/obervation. Det var inte direkt lätt att hitta något, det jag hittade är en kurs som heter Kartläggning av funktionshinder och behov av stöd och service. Det är en 7,5 poängs kurs och den går uppe i Uppsala. Långt bort, men det är bara ett par veckor, så jag skulle nog kunna klara det. Det första som måste funka är ju ekonomin, men det tänker jag inte fundera över just nu. Utan, jag skall söka kursen och hoppas på att jag blir antagen. Blir jag antagen är det bara att leta boende, fundera över ekonomi och allt sånt där praktiskt.

Hade varit kul att få komma hemifrån ett tag och se något annat, samtidigt som jag får lära mig mer om saker jag vill kunna massor om. Jag har berättat för chefen om kursen, att jag tänker söka den och blev bara positivt bemött av det. Otroligt kul! Undra bara vem jag kan fråga om boende om? Well, det kommer. Först skall jag söka. Skall ringa imorgon och se vad jag behöver skicka in för dokument om tidigare meriter och utbildningar. Jag har lite drygt två veckor på mig, så det blir inte svårt att hinna.

Kan ni inte hålla en tumme för mig i alla fall?

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

En elak dröm...

Natten till lördag drömde jag en jobbig dröm. Det handlade om att jag trodde jag fått ett sms. Ett sms som jag inte vill ha. Där det stod det jag minst ville veta. Något som går emot allt jag kan hoppas på. Det känns ju som om det borde vara en sanndröm. För, jag jobbar i motvind, och har inte någon större chans att få igenom det jag vill. Men, när jag vaknade igår morse så fanns inte det ihopfantiserade smset så, det är väl egentligen bara att fortsätta tro att det kan gå vägen. Den här gången...

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Rena rama bollhavet...


Killarna hade i alla fall kul!
Det är inte tu tal om annat.

Fast, jag tror att jag och Malene hade lika kul!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Lek och Buslandet!

 
Två förväntansfulla killar påväg in mot buset!

Igår hade vi bestämt träff med Malene, Petter, Melvin och Leon på Lek och Buslandet. Vi möttes upp där vid 14-tiden och från start till stopp var det full rulle. Fille (Melvins smeknamn på Felix) och Melle var högt och lågt hela tiden. En gick åt ett håll och den andra gick åt ett annat. Malene och jag fick bara hänga på. Det fanns massor av roliga rutchkanor, klätterställningar och bollar att leka med. Tror att bollhaven var det som lockade allra mest för pojkarna blev som galna där inne.

*KLICKBARA*
  
 
Bara bus med Melle och Fille

Efter en timmas intensiv lek hämtade vi upp Petter och Leon och satte oss ner för att fika. Fille fick pommes medan Melle fick en stor muffins. Snabbt insåg Melle att de inte fått samma, så genast sträckte han sig efter pommesen istället. Fast, han var snabb att bjuda tillbaka. Felix fick snällt dricka ur hans festis. Sedan satt de och jönsade sig, ackompanjerat av våra skratt. Galningar!

*KLICKBARA*
 
Påfyllning av energi och lite kel.

Efter lite toalettbestyr var det dags att kasta sig in i leken igen. Sista timmen spenderade vi i babyhörnan, hörnan för barn mellan 0 och 3 år. Där var det lite lugnare, de små barnen var inte lika vilda som de större barnen. Där kunde killarna leka på egen hand utan att bli omkullsprugna! Fast, vi fastnade i bollhavet och blev kvar där resten av den sista tiden. Melle såg hur de större pojkarna hoppade från kanten och skulle absolut göra det. Felix däremot kastade bollarna och dök ner under dem. Allt ihop under glada skratt och tillrop!


Lika som bär?

Det var två trötta pojkar som lämnade Lek och Buslandet 3 timmar senare. Felix var så trött att han bröt ihop i bilen hem. Han hade fått ett band runt armen som visade att han betalt inträdet. Detta hittade han när vi satt oss i bilen och han ville bli av med det. Något jag inte kunde hjälpa honom med. Antar dock att tröttheten var ett tecken på att hade haft riktigt kul, och fått busa mycket. Fille och Melle verkar vara ett riktigt bra radarpar!


En trött och arg liten Felix på väg hem.


Just ja, vi träffade också Felix "gammelkusiner" på buslandet. Evelina och Jonas. Mammas/mosters faster Anna-Lena bjöd på Pommes, något som Felix inte tackade nej till. Vi passade på att ta ett kort så klart då också.

 
Sötnosar!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Underbaringen!


Tittut!

Jag bjuder på en bild från förmiddagens bus och lek så lovar jag att det kommer flera senare idag!
Visst är det en underbar bild?
Jag är lycklig, så lycklig!
Det här har varit en helt underbar helg, som snart skall göras om!

Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Jag och Malene softar i bollhavet!

0-37e2332d9db084b619cb7e64554ee274.png

Jag och Malene softar i bollhavet! Och det är riktigt varmt! 3 timmar här och man är slut. Jag vet två herrar som kommer slockna som ljus i bilarna på vägen hem! Och två mammor som kommer somna gott ikväll! Det här var det bästa vi kunde göra en regnig dag som denna!

Bara bus med idolerna!

Felix somnade som en stock igår, och imorse sov han hur länge som helst. Tror att han ville ge mig en chans att orka med hela dagen. Första ljudet kom vid 5.40, men han somnade om och först strax efter sju var ljudnivån såpass hög att jag tog upp honom. Frukostvällingen slank ner och sedan försökte jag få honom att mysa framför tvn en stund. Ett expriment som inte föll så speciellt väl ut. Istället hade vi målarstund i köket, bus i sängen och annat som roade flaxörat.


 
Felix "Tjabo Tintin Flaxöra" Lind

Någonstans där efter började min mage kurra så jag började göra lite frukost till mig och mellanmål till Felix. Han satt på en stol under hela tiden och skanderade äta äta äta! Positivt så det förslog! Sen att han inte var så intresserad av maten är en helt annan femma. Men, jag kände att det inte var någon idé att starta ett bråk, så han fick äta när det behagade honom. En sked här och en sked där. Men, han passade på att äta lite av min frukost också, så hans mage var nog mätt tillslut i alla fall.

Så då begav vi oss ut istället. Till lekplatsen borta vid idrottshallen. Där åkte Felix rutchkana som jag berättade tidigare om, han hälsade på en hop skräniga änder som försökte äta hans handske, han åkte båt och sprang runt som en annan vilde! Inte konstigt att han sen inte ville sätta sig i vagenen igen, när det var dags att gå hem. Det regnade lite väl mycket för utomhuslek...

 
Det finns inga dåliga väder...


När vi kom hem fick jag sopa upp en hel sandlåda i hallen, som hade följt med Felix stövlar in. Efter det körde Felix själv igång med att städa. Han sopade högt, han sopade lågt. Allt som kom i hans väg fick sig en duvning. Till och med jag, där jag satt på golvet! Undra om han kunde läsa mina tankar? Jag hade ju tänkt duscha när han tog sin middagsvila. När han sopat klart började han istället att valla dammsugaren. Mest satt han och "dammsugade" en plastlåda. Vad ren den blev! Men killen var trött, så det blev en flaska välling och sen tjoff ner i säng! Jag smög in till badrummet och duschade och när jag kom ut 10 minuter senare så sov han som en stock! Inte en antydan till gnäll eller så, den här gången heller. Helt underbart kan jag lova!

Så nu laddar vi upp inför eftermiddagen på Lek och Buslandet. Malene berättade att Petter får följa med trots allt. För när hon hade tittat på deras hemsida insåg hon att hon också ville leka. Därför får Petter ta hand om Leon medan vi andra fyra leker som galningar! Kameran följer självklart med!
Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Jag hade alla utom en på min startelva!

Jag måste säga att jag gjorde bra ifrån mig på startelvan igår. Mina 7 förstahandsfavoriter kom med i alla fall. Niklas fick tydligen vara med enligt svenska folket, vilket var roligt för hans del. Han kanske kan utvecklas, det får vi se vad det lider. Nu är fredagskvällarna uppbokade i alla fall. För, detta måste vara det starkaste startfältet i Idols historia. Det är inte ofta man har så många favoriter på en gång.

Är det någon mer än jag som ser hur lik Tove är Daniel Karlsson i sitt scenspråk! Hon är, liksom han en stjärna! Jag älskar henne, det lyser om henne så fort hon kommer upp på scen. Tror hon kommer bli farlig under hösten. Erik var min favorit först, men Tove är nog ta mig tusan bättre än honom ändå.

Vad tycker du?



Blogglista.se
Rösta om ni tycker min blogg är bra.
Tack!

Nu blir vi minsann jättefarliga! F

3d26bc4d88ac900ff288a3236baf43cb.png

Nu blir vi minsann jättefarliga! Felix och jag har varit ute och lekt en timma i regnet. Det slutade med ett blått finger och mängder med insläpad sand. Felix skulle åka rutchkana och jag skulle ta emot. En finger kom i kläm och blådnaden uppstod på en gång. Tjabo blev mindre glad när vi skulle avsluta leken. Han ville inte gärna åka vagnen. Men, nu är vi inne igen, och han har gett sig på att städa åt moster. Undra om det inte är dags för middagsvila snart...

Han kom, han sågs, och sen segrade moster

Felix har landat här hemma hos moster, och det var en trött liten flaxöra som kom hit och han var inte jättesugen på att åka vagnen bort till affären. Men, som vanligt gjorde han om situationen till sin och körde den stora charmoffensiven! Han fick biträdet i godisaffären på fall och sen knep han Sofias intresse. Exets syster vill säga. Hur han gör för att få allt att cirkla kring honom har jag inte förstått än, men det kan vara för att jag är lika betagen i honom som alla andra blir. Om jag får säga, partisk som jag är, så är vi som ler och långhalm!

Väl hemma blev det en stor flaska välling, en torr blöja och en skön pyjamas. Allt det som krävs för en skön kväll. Dock kryddade vi till det med lite myspys i soffan! Och tro det eller ej, Felix satt och myste i min famn en bra stund, vilket antagligen jag njöt mest av. Strax efter åtta hoppade han ner i sängen och där låg han still och mumlade lite filosoferande innan en djup, skön suck slapp ut ur hans mun. En trött Felix hade tackat för idag!

Nu är vi otroligt laddade inför morgondagen. Lek och Buslandet med Malene, Melvin och Leon. (Leon är nog inte så noga med buset.) Melvin var så söt förra gången vi busade ihop, han tyckte inte vi skulle åka hem, utan vi kunde låna hans säng och sova över i. Så, jag tror han blir glad när han ser att det är vi som skall busa med honom hela dagen imorgon. Lovar att det kommer bilder från detta längre fram i helgen!

Min startelva

Så här ser min drömelva ut inför de kommande fredagsfinalerna, och de är ragordnade utifrån mina favoriter.

1. Tove
2. Erik
3. Calle
4. Rabih (otippat)
5. Mariette
6. Karolina
7. Erika
8. Jon
9. Reza
10. Eddie
11. Camilla

(Synd bara att Camilla misshandlade låten idag också. Hon hade dock en förklaring, och kunde inte göra om låten eftersom det redan var satt. Men, jag hoppar hon har lite mer fans ute hos svenska folket än Niklas. Skulle hon knipa en plats så MÅSTE hon visa vad hon går för.)


Nu är det bara att vänta och se hur det går.
Hur ser din startelva ut?

Angelica är trött...

...hoppas att Felix vill köra hardcoremys ikväll!

Det är inte många nollor på slutet...

...men sakta och ganska säkert stiger mina fonder uppåt.


En sak är säker! Angelica kan inte spara pengar på hög, så vida det inte är på ett låst sätt. Fonderna funkar fint, en liten summa varje månad som inte går att röra hur som helst. Med högre avkastning än ett traditionellt sparkonto. Varför det är svårt att spara på sparkontot? Ja, därför att det är så lätt att nalla av sig själv när lönekontot gapar tomt. Det gör att det dessutom tar så styggt på besparingarna när det inte är några fantasilioner på kontot att nalla av. Vissa månader blir helt enkelt mycket svårare än andra. Därför är jag otroligt glad att jag har mina fonder, dels den som jag haft i 18 månader men också de nya som bara funnits hos mig i två månader. Alla går uppåt och det glädjer mig. Inom en snar framtid skulle jag väl kanske vilja köpa mig en bostadsrätt istället, och då krävs det en kontantinsats. Sen vill jag ju ha en nyare bil, gärna en från någonstans -00 eller nyare om det funkar. Helt oväntat krävs det kontantinsatser då också.

Pengar pengar pengar, det är ett måste, men gör det oss lyckligare? Nej, det tror jag inte faktiskt inte! Däremot gör de kanske det lättare att köpa saker, att unna sig fina saker. Jag har massa saker, men jag tror inte de gör mig lyckligare faktiskt.

Läste någons blogg för ett tag sen, han tog som uppgift att sortera bort lite av hans onödiga prylar och leva mindre matrealistiskt. Kanske skulle vara en idé. En bra idé, men något som inte jag skulle klara. Om jag känner mig själv...
RSS 2.0