Rosa bandet - i år igen.

Imorgon är det första oktober och då drar väl Rosa bandet-kampanjen igång igen. Fast, flera företag har redan tjuvstartat har jag sett. Jag tycker att kampanjen är viktig, det kan jag inte neka till. Nu börjar det dock gå lite till överdrift, mer och mer saker pumpas in i det för att så mycket pengar som möjligt skall samlas in. Säger inte att det inte behövs pengar till forskningen, för det vet jag att det gör. Det är bara det att hela grejen blir så krystad och konstlad.

Men, jag vill inte vara sämre. Klart att lite av mina surt förvärvda slantar skall gå till bröstcancerforskningen. Så, i fredags köpte jag Wetexdukar med rosabandet-motiv. Nästa gång jag går på affären skall jag passa på att köpa ett rosa moppsett också. Det skulle passa så bra i mitt städsåp. Eller vad tycker ni?


Såna här finns på min diskbänk redan.


En sån här skall jag ha!
(De skall finnas i butik hela kampanjeperioden så jag lär få tag på ett set.)

Stackars min plutt.

Igår när jag körde hem Felix så var han jätterosslig och hostig. Förutom det var han glad och han åt bra när vi var hemma hos mig. Detta hade ändrats under natten. Imorse vad han än mer rosslig och dålig. Feber hade han och var väldigt klängig och gnällig den stackarn. Mådde helt klart inte bra. Så efter att Weronica vart hos barnmorskan fick hon träffa en läkare som genast skickade dem till Östra. Det var alldeles för tjockt i Felix små luftrör. Så, det blev inläggning igen. En natt med inhalationer och annat jobbigt för lillkillen. Weronica sa: Jag sparkar dem på smalbenen om de skall trillskas med att väcka honom varje gång han skall inhalera. Eftersom han är så dålig äter han inte och då kommer han bara kinka när han vaknar. Han är sjuk, då är sömn väldigt viktigt när han inte äter.

Tänk, så här blev det efter att han sovit borta sist också. Lilla killen, skall du vara tvungen att bo i din lilla bubbla för att slippa detta? Hur kul kan det vara? Nej, nu får doktorerna skaffa fram bättre mediciner som du kan ta hemma så att du slipper skiten. Fast, en orsak till all feber kan vara alla tänder som är på väg upp. En hade brutit igenom och flera till var på väg. Vem som helst hade nog blivit matt av det kan jag säga.

Mina tankar går till er, Weronica och Felix, som åter igen är på sjukhuset en natt!
Puss på er!

Söndagen - ett bildinlägg

Om lördagen var ett smärre helvete, så var söndagen en himmelsk dag!


Mosters plastburksskåo var intressant. Goodzilla gick igång på en gång. Speciellt på alla de rosa prylarna.


Vad är du för en rolig en? Vill du komma ut och leka?


Bus i sängen med moster är riktigt roligt!


Ibland måste man fundera lite, och visst blir det bättre när man har en funderarmin?


Sötkorv, myskorv, prinskorv... Kär korv har många namn.


Någonstans där inne finns jag, jag lovar! Men, solen var så strak så jag lekte kurragömma.
(Fast ärligt talat, jag var lite seg efter all lek så jag vilade mig medan moster fick pinna på.)


Får man bara sova lite i sin säng så blir allt mycket roligare sen, när man har lite energi. Det ser ni väl?



Ensam moster söker... Jag kan lova er, den som fångar min mosters hjärta kan skatta sig lycklig.
(Tro inte att ni får henne ensam, hon är mest min!)

Lördagen blev inte riktigt som vi tänkt...

Igår orkade jag inte sätta mig och skriva om min och Felix fortsättning på helgen. Kag lugnt säga att den inte blev som vi hade tänkt.

Lördagen började bra, lillkillen vaknade någongång vid halv åtta, så då gick vi upp och intog första målet välling. Det sa slurp. Sen ville han inte sova, så det blev en tur i gåstolen medan jag ordnade med vår frukost. Medan jag sedan åt min mat så satt Felix och plockade lite brldbitar och annat gott. För, får man bara pilla själv går det lätt att äta. Kommer maten på sked är det blankt nej, oftast i alla fall.

Framåt 10-tiden så somnade han om en stund, för att samla energi för dagen. Han sov sedan fram till strax efter 11. Då gjorde vi oss i ordning för att åka på vår lilla turné. Tyvärr var jag riktigt klantig och lät Felix sitta i soffan och leka med en leksak. Han såg ut att vara helt inne i det så jag vände ryggen åt i två sekunder. När jag sedan är på väg tillbaka ser jag hur han går över kanten på soffan. Hur snabb jag än var så var det inte tillräckligt snabbt. En smäll rakt ner i golvet och lillkillen fick redigt ont. Bara ett par sekunder efter smällen kom en bula och därefter blev det också blått. Felix kinkade en bra stund innan det gick över. Inte alls konstigt. Men, plötsligt var det bra, för jag fick ett smilie utan dess like.

Efter att ha pratat med hans föräldrar så åkte vi iväg. Felix var mest som vanligt, skrattade och pratade hela vägen ut till Ytterby, där vi skulle hälsa på på mitt jobb. Det blev en tuff grej för Felix, eftersom han inte kände dem som var där. Mycket klängande och gråt innan han accepterade dem. När han väl gjorde det kom hans tjöt igång och han höll låda, precis som han alltid gör.

Någon timma senare skulle vi ut till Malene för att fika. Felix var bra trött men somnade inte i bilen. När vi sen kom ut till Malene och Melvin så blev han genast pigg igen. Han åt lite (precis så mycket som han gör när han har en infektion i kroppen) sedan lekte han med Malene medan Melivin satt och sov vid matbordet. Trodde aldrig i mitt liv att han skulle somna på vägen hem, men det gjorde han som en sten. Tyvärr fick jag för mig att tvättlapparna var slut så jag stannade vid Konsum för att springa in och köpa. Tog med mig den sovande Felix som fortsatte att sova. Tills kassörskan skulle till att prata massa. Typiskt! Här började resten av lördagskvällen...

Mamma och pappa kom förbi och lämnade ett par skor som de köpt och för att visa upp alla kläder de också införsaffat. Felix var trött, men han busade ändå med oss alla. Någon tanke på sömn fanns inte från hans sida. Det gjorde det inte på resten av kvällen heller. Vid 18-tiden somnade han efter många om och många skrik. Sov väl 40 minuter för att sen vakna upp och vara otröstlig igen. Klängig som få och ledsen mest hela tiden. Någon gång då och då fick jag fram ett leende och vi kunde busa lite. Vid 20-tiden försökte vi oss på mat men det ville han verkligen inte ha. Så istället försökte vi åter igen det här med att somna. Blankt nej på det. Vi höll på ända fram till 21:45 då han äntligen slocknade en stund. Men bara om jag nynnade på Idas sommarvisa och höll honom i handen. Han sov oroligt och ryckigt. Jag somnade till en stund också, men blev väckt 22.30 av en jätteledsen lite pojk. Jag tog upp honom i famnen och plötsligt började han spy. Och det var inte lite, hela han och jag blev nerdränkta. Fort som tusan såg jag till att få av honom kläderna och så la jag honom på duntäcket medan jag bäddade om min säng. Han slocknade som ett ljus på två röda! Där efter ringde jag och pratade med Mattias och kom fram till att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen. Det var lättare sagt än gjort. 6-7 försök tog det innan jag kom in i kön. Sen satt jag i 25 minuter i kön innan det var min tur. Sjuksköterskan som tog samtalet rekommenderade efter 10 minuter att vi skulle åka till Östra för att kolla så att kärkningarna inte hade med slaget i huvudet att göra.

Åter igen väcka en bebis som sov. Fast, han vaknade inte medan jag tog på han kläder. Han var för trött för det. Precis när vi sen skulle lämna hemmet kräktes han igen, bara galla eftersom han var tom stackarn. Killen somnade i bilen snabbt medan vi åkte. Väl framme sa Weronica till att de behövde ett eget rum eftersom han är så känslig. Det fick vi, men vilken standard. Äpppleskrottar och annat skräp låg slängt på golvet. TRÅKIGT! Sköterskan berättade att det kunde dröja upp till åtta timmar innan en doktor skulle komma. Men efter lite prat så kom han faktiskt ganska snabbt. Han tittade på Felix som vaknat till liv. Han var spak men kunde ändå visa sitt charmiga leende för sina föräldrar ett par gånger. Läkaren bedömnde att allt var som det skulle och tyckte väl att vi kunde åka hem. Han sa att vi kunde väcka Felix en gång under natten för att se att han var med på en gång.

Väl hemma igen åt han ett halvt mål och sen somnade han på stört i sin säng. En trött lite krigare minsann. Halv fyra väckte jag honom för att se att han vaknade. Det gjorde han, han gnällde på mig och undrade vad det var på gång. Men, han förstod nog att det inte handlade om att vi skulle leka, för han somnade om otroligt fort därefter. Sedan somnade jag också. DÖD! Ställde klockan på 5 för att göra en snabbkoll på hur han sov. Strax efter att jag vaknat så lyfte han på huvudet och tittade på mig, för att sen somna om.

Det vart en tuff kväll/natt men vi redde ut den som tur var. Med lite hjälp av mamma och pappa då så klart.


Ni ser, min hand om hans hand...

Jag har underskattat...

...det här med vaggvisor! Trodde inte på allvar att det funkade, nu vet jag!

Visserligen funkar det att nynna lite lätt också, men det verkar som att texten har det lilla extra att ge vid vissa tillfällen när en bebis inte vill sova. Felix skiva Sömniga sånger har gått varm här hemma när det har varit dags för sömn. Vissa gånger har det gått bra att bara lyssna på melodierna, andra gånger har jag fått sjunga och vagga honom lite. Närhet är ju så mysigt.

Den allra vanligaste vaggvisan, den som finns i alla speldosor som barn har är nog den finaste. Har inte haft så stor koll på texten i den, så jag kollade upp det nu. Den var riktigt, riktigt fin! Så, den är det bara för er att lära er den. Det skall i alla fall jag göra.

Brahms vaggvisa

(Nu i ro, slumra in)

Nu i ro, slumra in
allra käraste min
låt en ängel ta din hand
bort till drömmarnas land
och låt tankarna fly
till en ny dag ska gry
och låt tankarna fly
till en ny dag skall gry

Och en ängel du ser
när drömmen du ler
som i lysande prakt
vid din säng står på vakt
och med kyss på din mun
vaggar hon dig i blund
och med en kyss på din mun
vaggar hon dig i blund

Och en ängel du ser
när drömmen du ler
som i lysande prakt
vid din säng står på vakt

Nu i ro, slumra in
allra käraste min
låt en ängel ta din hand
bort till drömmarnas land

Nu i ro
slumra in
slumra in


Harry Potter - Vilket elevhem skulle du tillhöra

The sorting hat says that I belong in Hufflepuff!

Said Hufflepuff, "I'll teach the lot, and treat them just the same."

Hufflepuff students are friendly, fair-minded, modest, and hard-working. A well-known member was Cedric Diggory, who represented Hogwarts in the most recent Triwizard Tournament.

 


Take the most scientific Harry Potter Quiz ever created.

Get Sorted Now!

 


Nu var det fruktansvärt många frågor, och vissa, skall jag erkänna, visste jag inte riktgt vad de betydde. Men, jag är nog rätt mycket Hufflepuff.

Enligt testet så var jag:
Hufflepuff (92 poäng)
Ravenclaw (70 poäng)
Gryffindor (60 poäng)
Slytherin (32 poäng)

Vilket elevhem skulle du tillhöra?

Kattastrof - Inkräktaren anfaller?

Där låg jag i godan ro på min soffa när matte och hennes syster, svåger och en liten minimänniska steg in genom dörren i eftermiddags.Genast blev det liv i luckan. Det var inte bara de som kom hit, det var mass konstiga mojänger och grunkor också. Bland annat en stor låda liksom, skulle säkert funka som bil om den bara hade några hjul. Istället hade de satt hjulen på en konstig stol. Människor säger jag bara...

Det visade sig att matte skulle passa minimänniskan. Han heter tydligen Felix och är mosters ögonsten. Jag trodde jag var mattes ögonsten? Hon kanske kan ha oss båda? I alla fall, vi bekantade oss på avstånd. Han satt i lådan och jag gick näsvist förbi utanför. Jag är för faksiken svårfångad...

När han hade lagt sig för att sova passade jag på att känna hur lådan kändes. Den var inte god! Men, när jag hoppade ner i den så insåg jag att den var SKÖN! Det är skönt att sova tillsammans med någon, så jag la mig där och vilade en stund. Kände dock att jag hade mattes ögon i ryggen hela tiden så jag hoppade ur ganska omgående. I stället valde jag att vakta lillen istället. En god katt är en bra vaktkatt! Ni skulle se vad han sov tryggt tack vare mig. Matte kunde laga mat i köket under tiden dessutom.

Lite senare, efter att de hade ätit sin mat så började lillen springa i den där konstiga stolen med hjul. LIVSFARA! Tänk er själva, vem vill bli överkörd av en ångvält som framförs av en galning? Inte jag i alla fall! Så, jag gick och la mig i skåpet i badrummet istället. Lugnt, tryggt, mjukt och skönt! Där har jag passat på att ligga resten av kvällen också. Ville inte råka ut för att fastna med svansen under något hjul. Dessutom slapp jag höra lillens skrik och gnäll. Tänk om jag skulle gnälla så för att jag är trött?

Fast, det skall ni veta. Han är jättesöt. Jag skall prata med matte och se om vi inte kan adoptera honom. Nu skall jag gå och lägga mig igen, det är en ny dag imorgon, och lillkillen är ju här för att stanna tydligen...

God natt!


Hur tar man sig in i lådan?


Sova sova säng säng säng....


Vaktarkatten, alltid redo!


Så ja, bästa platsen. Här ifrån har jag full koll från alla håll!

Kungen, goodzilla och sengångaren...

Ja, en sak är säker! Med Felix i huset så blev det en väldigt varierad kväll!

Efter att mamma och pappa åkt passade Felix på att bekanta sig med Kattastrof, då var de på varsinn sida av resesängen. När jag hade sjungt vaggvisor en stund slocknade han som ett lite ljus och sov riktigt gott i nästan två timmar. Lagom till han vaknade var maten klar så vi hade middagen ihop. Felix passade på att äta med hela kroppen, fyllde handen med ris för att sen tappa hälften utanför. När hans tallrik var tömd värmde jag lite köpt barnmat för att se om det dög åt herren, och döm av min förvåning. Ett par skedar åkte in i alla fall. När han var mätt satt han mest och skakade på huvudet och skrattade åt mig. Men, då hade han ätit som en kung.

Ett blöjbyte senare satt han i sin gåstol och Kattastrof sprang och gömde sig. Konstigt va? Ungefär här insåg jag att min säkerställning inte var helt korrekt gjort. Jag hade missat lite kataloger som låg på datorn, och en penna som låg på telefonbordet. Snacka om att få sura miner efter att man flyttat det...

Weronica ringde och pratade bort en stund med en lyrisk Felix. Han satt helt stilla och bara lyssnade på hennes röst. Han såg riktigt häpen ut när han hörde mammas röst men inte såg henne. Några gånger gav han till riktiga glädjetjut också. När vi sen la oss på soffan blev han som förbytt. Fram kom självaste Goodzilla. Han må vara tre äpplen hög, men han höll faktiskt på att få ur mig ur soffan. Hans favoritsysselsättning är att bita, rycka och riva i näsan. Trodde ärligt talat att han skulle äta upp den ett tag. När han var nöjd tittade han på mig och gav mig sitt charmigaste leende som för att säga "den här gången klarade du dig också..."

Sen blev det lite välling, men det ville han promt inte ha! Vi försökte i omgångar, och han åt lite i omgångar. Sedan spexade han hej vilt med Sofia. Tror han lyckades charma henne totalt, också! Märkte dock att herrn började bli trött. Tror ni somningsförsöken hjälpte? Inte alls! Vi testade oss fram, tog av pyjamasen, testade vällingen, sjöng vaggvisor, nynnade, lät honom göra vad han ville, gunga fram och tillbaka... Ja, det var många test! Tillslut var det som om poletten trillade ner på sengångaren. "Aaaah, det är skönt att sova..."

Nu har han sovit sen 22 och han kanske vaknar till strax, då får jag vara framme och övertyga honom att sömnen är bättre än vaket tillstånd så här sent på natten. Själv skall jag strax hoppa i säng också. Det är en tuff men ack så härlig dag imorgon.

God natt!

Sluta prata över huvudet på mig säger jag!!!


Va? Är det här ditt snöre? Jag hittade ju det först!


En slagen hjälte behöver ny energi för nästa batalj...




Att säkerställa säkerheten!

Nu har jag fixat och donat här hemma. Städat upp det värsta, dammsugat, gått ut med den hemska återvinningen, plockat undan saker som skulle kunna intressera lilleman. Känner mig riktigt nöjd med mitt dagsverk faktiskt. Så alldeles strax skall jag sätta mig ner och äta lite tomatsoppa med cambozola och ciabatta. Efter det skall jag faktiskt ta mig en powernap. För, om det är något jag behöver i eftermiddag så är det energi. Skall man ha ett energiknippe på besök så får man se till att vara redo.


Vad då skelögd? Jag måste ju ha fokus på allt just nu...


Moster har en sån fin  rosa pryl riktad mot mig, klart jag blir nyfiken!

Ikväll kommer han!

Efter att Weronica flera gånger under veckan frågat om jag är säker på min sak, är det nu äntligen dags. Ikväll kommer han, the man. Felix skall under helgen bo hos mig! "Men, du kan när som helst komma hem med honom om det blir för jobbigt för dig." Pfh, det skall inte bli jobbigt att ha lilleman här, vi skall ju ha roligt hela tiden!

Efter jobbet skall jag hem och städa, sen blir det ett par ärenden på stan och tillslut kommer väl bilen hit, så att jag kan åka och hämta Felix och alla hans grejer. Men just det, i städningen ingår att Felix-säkra lägenheten så gott det går. Allt som ligger på "tre äpplen hög-höjd" måste läggas på andra ställen. Annars vet man inte vart Felix gjort av det.

Kan den här helgen bli bättre?
Jag tror inte det...

Tillbaks på ruta ett...

Mina magproblem är tillbaka igen. Har känt av det sen förra veckan men avfärdat alla synliga tecken. Men, nu kan jag inte blunda för dem längre. Hela dagen igår och idag har magen vart som den där spärrballongen och alla konsekvenserna av det har så klart också varit framme. När jag hade en vecka kvar av medicineringen ringde jag till vårdcentralen och kollade mina prover, allt såg tydligen bra ut, så de tyckte inte att jag skulle fortsätta med medicin, utan att jag skulle testa utan det ett tag. För att se om det lagt sig. Nu är det 3-4 veckor sen det tog slut, och här är problemen tillbaka. Den här gången skall jag gå till läkaren jag har förtroende för och så skall jag be honom göra ordentligt med undersökningar. För så här skall jag inte behöva ha det.

Fick höra om en som vart och gjort massa prover, men läkarna kunde inte säga om han var överkänslig mot något eller så, så de hade sagt till honom att han skall testa sig fram. Vilket jälva svar! Är det något som är fel så måste man se till att hitta det. Och den här gången skall jag inte ge mig. För, att leva med de här magsmärtorna/problemen skall man INTE behöva göra! Så det så.

Så nästa vecka, mot läkaren!

TRÖTT!

Idag är jag faktiskt riktigt uselt trött. Förut idag, när jag var hemma hos Weronica för att umgås lite med henne och Hanna kände jag långsamt hur tröttheten klev på. Så när jag låg där i soffan kände jag att jag var nära att somna flertalet gånger. Så när Hanna sa att det var dags för henne att gå så joinade jag, för jag ville verkligen inte somna hos Weronica igen.

Jag tog mig hem rätt snabbt och hamnade först vid datorn. Där satt jag och argumenterade med mig själv en bra stund. Tänkte att jag skulle vila en stund på soffan innan jag satte igång med maten. Som tur var vann inte det argumentet, för hade jag lagt mig på soffan hade jag somnat på ett par röda sekunder. Jag hade dessutom fortfarande legat och sovit. Så jag tog mig i kragen och lagade middag till mig. Fick också knåpat ihop en lunch och en middag till imorgon. Produktivt...

Nu skall jag se slutet på idol, sen blir det nog en stund till framför datorn innan sängen kallar ner mig till sin värme igen!

God natt!

Äntligen!

Efter nästan ett års krig mot Kattastrofs päls har jag äntligen hittat ett bra sätt att slippa det mesta av den. KAMNING. Kattastrof tycker inte om det speciellt mycket men det spelar inte så stor roll. Det måste göras! Det är inte bara för min skull utan för hennes också. För, hon får ju enorma hårbollar av all päls som hon slickar i sig. Det kan i sin tur leda till förstoppning. Så, för både hennes och min skull kommer det bli massor av kamning fram över. Kanske hon börjar tycka om det tillslut? Hon kanske kommer se fördelarna med det, att hon slipper de hemska duscharna? Vem vet?

Och, hon skulle ju kunna göra en fin päls till Naken av all sin avkammade päls?


Vilken fest!

I lördags var det alltså fest på Söders land. Han hade bjudit in oss till kombinerad 25-årsfest och kräftskiva. Som sig bör på en sådan fest hade Söder fixat i ordning lite tävlingar samt gjort fyra lag av alla gästerna som kom. Mitt lag hette Våga vinna och vi som var med i det var jag, Pålle och Jessica. De olika tävlingarna var: Poängpromenad - med frågorna som gud glömde, Rockband och ett musikquiz. Eftersom vårt lag hette som det hette gick vi ut hårt redan från första början. Med gemensamma krafter samlade vi ihop 8 av 10 rätt på poängpromenaden och med det vann vi första grenen. Där var helt enkelt nivån satt på tävlingen! Längre fram på kvällen var det dags för Rockband. Det var en promenadseger för oss. Efter första låten ledde vi med ca. 63000 poäng. Den ledningen såg vi till att utöka kraftigt med andra låten. Egentligen hade vi inte behövt köra andra låten, vi hade vunnit ändå. Sista grenen var Musikquizen. Det var 20 låtar med tre frågor till varje. Jag kunde 1 frågas alla svar. Det mesta fixade Johan själv. Konstigt... Om det var något han var osäker på kunde jag kanske hjälpa till lite, men det var ta mig fan knappt. Han är mästare på musik. Som pris vann vi en champagneflaska. Glada som vi var skulle vi prompt dricka upp den också... Något som märktes av morgonen efter.

Men, hela kvällen var inte en tävling. Vi hade ju självklart kräftorna/räkorna att äta också. Gott var det! Johan och Marina hade satt ihop ett roligt sånghäfte som vi drog igenom. Väldigt roliga texter! Fast, det var mest jag, Sandra, Malin och Marina som ville sjunga. Killarna var inte helt intresserad av det kan jag väl säga.

Sedan var det full rulle inne på dansgolvet. Högtalarna gick på högvarv och alla var på topphumör. Det var inte många minuter vi satt ner för att varva ner. Utan det var på dansgolvet vi skulle vara. Mellan 23 och 03 dansade vi så gott som konstant. Den som var hetast på golvet var nog Pålle skulle jag tro. Kan ha något med ovannämnda champagneflaskan att göra visserligen.

Hela festen var genomlyckad, och det tror jag att alla håller med om. Som vanligt ute i Söders stuga! Det är sällan festerna misslyckas där ute.


Våga vinna...


Söder öppnar presenter


Precis nu när jag skulle skriva ner lagnamnet tappade jag bort det...
Var det Tokstollarna?


Det här lagnamnet har helt fallit bort?!


Kapten Jack Sparrow


Våga vinna


Powernap


Med den fördömda champagnen...


Johan var på´t...


Hota brudar - det fanns det gott om!


Dancing king?


Orken tröt!

Har hela dagen tänkt att jag skall skriva ett inlägg om festen igår, men jag har ärligt talat inte orkat. Istället har jag legat på soffan och sett repriser på tvn. Sen tog jag mig i kragen och gick ut på en nästan 2 timmar lång promenad. Köpte med mig en pizza hem och fortsatte att se på tv. Vid 19-tiden kom Malin förbi, vi skulle se på Horton. Efter att ha druckit ett stort glas te så somnade vi båda på soffan. Vaknade upp lagom till slutet på filmen. Efteråt konstaterade vi att man skall kunna göra allt tillsammans, huvudsaken är att man trivs. Och i Malins sällskap är det lätt att trivas. Sovandes eller inte.

Så, här sitter jag och tänker att det är bättre att jag hoppar ner i säng och så tar jag och skriver det där inlägget imorgon istället. Men, jag tänkte bjuda på en egobild i alla fall. En från igår. Den visar på hur kul vi hade.



God natt!

Det känns som det blev lyckat igår?

Igår var det fest ute på Söders land igen. Han hade bjudit in oss på kombinerad 25-årsfest/Kräftskiva. Idag känner jag av att det blev intensivt i natt. Armen min värker och högerhanden krampar lite. Det är inte så att det är sviterna av spelet Rockband? Eh? Jo, det är just vad det är. För självklart var det med igår igen, och den här gången var jag långt ifrån ensam om att vilja spela...

Senare ikväll kommer en resumé av gårdagskvällens bravader, och självklart kommer det bilder...

Morgan Pålsson - Världsreporter



Såg filmen Morgan Pålsson - Världsreporter igår. Hade fått höra att den skulle bara skulle vara halvbra. Det jag kan säga om den är att jag skrattade otroligt mycket åt alla situationer som Morgan satte sig i. Filmens handling var väl kanske inte den bästa, men med Morgan som huvudperson så kunde det inte gå bra, det skulle sluta i katastrof! Mannen har ju ingen som helst självinsikt och kör på som en ångvält hela tiden. Det är väl det som gör att allt blir så roligt.

Vill du skratta åt något enkelt en kväll? I så fall tycker jag att du skall se den här filmen. För, den bjuder helt klart upp till en massa skratt.

Jag har fått en ängel!


Jag har fått en alldeles egen ängel.

Tack Anne för den! Sent om sider skulle jag hitta den. ;)

Jag ger den vidare till:
Mizziz, HannaofSweden, Naken, Katterna på katthemmet kompis, KOlofsson, Frida, Jessica, Malene, Fialicious, MammaLinda 76.

Alla behöver vi en ängel ibland...

En ny rosa accessoar



Det här mina vänner, det här är min nya smstelefon. Jag vet, det låter lite löjligt kanske, men vad fan! Igår när jag skulle ut från City Gross så fångade 3:s säljare mig och trots mina protester om att jag inte kunde ta något abonnemang eftersom jag är bunden hos Telenor så bröjade han dividera och argumentera varför jag skulle gå in hos dem. (Insåg nyss att han glömde nämna en sak, men det får vi se när fakturan kommer...) Han frågade vad jag hade för räkning varje månad och han storknade kan man väl säga. Så, för den här rosa telefonen har jag egentligen inte betalat något alls. Jag har bundit mig hos 3 i 24 månader, med en låg månadssumma samt ett sms-tillägg. Då kan jag skicka 3000 sms till vem jag vill. Lätt att göra slut dem varje månad... nej! Sen, när mitt abonnemang hos Telenor tar slut skall jag flytta över mitt nummer till 3. Fick dock ett nummer som var väldigt snarlikt det jag har haft sen många år tillbaka. Nu kan jag bara vänta på att få säga upp det andra pengaslukande abonnemanget. Det kan jag göra först 090502. Ett tag kvar med andra ord. Men, om jag nu smsar med det nya numret så kommer jag garanterat att sänka kostnaderna till Telenor markant! Skall bli riktigt spännande att se.

Johannes frågade: Blir det inte jobbigt att släpa med sig två mobiler? Jag försökte det en gång, men slutade rätt snart med det.

Jag svarade: Jag bär ju alltid med mig väska, så det blir inte så svårt kan jag lova!

Nu till ett problem som ni kanske kommer ta upp, hur vet jag vilken telefon jag skall ringa till/smsa till? Det är helt upp till dig! Jag kommer alltid ha med mig båda två, så jag kommer alltid att kunna ta ditt samtal/sms, utan att du skall behöva oroa dig för att jag inte skall höra/se det.

Kunde inte låta bli, beställde MSN-tjänsten till den nya telefonen nu. För 19 kronor i månaden kan jag nyttja msn hur mycket jag vill. I det ingår uppkopplingen också. Ytterst förmånligt! Bra att ha för tråkiga stunder...

Takida - Synpah


Stöd childhood genom att blogga.

"Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Därför ger vi dig möjlighet att kommentera alla inlägg i vår blogg – dessutom skänker Vattenfall 20 kronor för varje inlägg du gör i din egen blogg som länkar till uppdragbarn.se. Pengarna går oavkortat till Childhoods verksamhet. Använd gärna våra bilder på din blogg och tipsa dina vänner om detta"

Detta är ett enkelt men ack så betydelsefullt sätt att visa sin välmening. Självklart tänker jag länka till www.uppdragbarn.se för att på så sätt kunna dra ett lite strå till stacken. Gör du också det!


Felix - spexar gärna till det!



Det finns väl inte så många ord som behövs användas efter att ni sett dessa bilderna...

Stegmätartävlingen fortsätter.

Så, igår var det ju starten för stegmätartävlingen här i kommunen. Jag började lite lätt med 7404 steg. I foldern som vi fått står det att en normal dag skall man gå 7000-10000 steg. Så, jag tänkte att jag hade ju i alla fall miniminivå på det hela. Idag träffade jag min kompis mamma, hon berättade att hon också var med i tävlingen och att hon gått 14000 steg igår. Blev grympt imponerad på henne, och kände samtidigt att jag hade lite att göra för att komma upp i samma klass.

Så när vi skulle äta lunch idag så lät det så här:
- Jag skall gå hem till Kungälv sen.
- Men det är ju rätt långt.
- Ja, men du gick ju till Kungälv med Felix i våras.
- Ja, men det var ju för att jag inte hade några allternativ.
- Det har väl inte jag heller om jag skall vinna tävlingen?

Men, trots att Weronica tyckte att det skulle vara lite för långt så tog jag tag i saken och gick hela vägen hem, och lite till. Sedan fick jag all anledning till att bli arg och förbannad, så efter ett par timmar i irriterat tillstånd tog jag på mig kläderna och gick ut och gick en stund till. Nu orkar jag inte gå så många mer steg idag. Det blir väl ett par till här hemma innan sänggång, men inte något jättemärkvärdigt. Redovisar exakta siffran imorgon eller så, men just nu står mätaren på: 15138 steg.

Imorgon är det jag som går ut tidigt och fortsätter min stegkamp.


Ack vilket social besök!

När jag slutade jobbet idag gick jag direkt upp till Weronica och Felix för att socialisera en stund med dem. Felix badade och sedan åt vi frukost alla tre. Felix åt väl mer på själva talriken än maten, och när han var nöjd med mat så visade han bestämt hur trött han var. Så, vid halv tiotiden gick jag och la honom, till tonerna av vackra godnattvisor. Hörde honom gnälla till, för att strax efter tystna. En stund senare var Weronica och kollade till honom, då hade han twistat ett halvt varv i sängen för att efter det somna gott.

Weronica och jag satt och pratade om vårt spel som vi spelar på nätet. Vi diskuterade krigskonst och att vår allians måste ha en ordentlig strategi för att över huvud taget. Tillslut la vi oss tillrätta i soffan båda två, och jag somnade nog fortare än fortast. Vaknade till av att Weronica gjorde något, så jag hoppades att hon inget märkt. (Det berättatade hon senare att hon gjort.) Tydligen somnade jag om stenhårt igen, för att sen vakna en gång till. Denna gången av Weronicas snarkningar. Och hon säger att hon inte kan sova när Felix sover, utan att han vaknar så fort hon nickar till... *ler*

Vi blev väckta av en ilsken ringsignal. Det var vår mor som ringde. När jag svarade var hon säker på att det var Weronica som pratade. Men när jag sa att hon ligger och sover utbrister mamma: Att ni skall ha så lika röster...

Nyss var det en liten man som vaknade till och skrek i sin säng. Tydligen tråkigt att vara ensam. Så nu är det lunch och social samvaro på g!

Förkylning, stegtävling och praktikantstart

Börjar känna att en förkylning är pågång i min kropp. Det finns bara en skyldig till det, och det är lille Felix som hostat mig i ansiktet en gång för mycket. Fast, å andra sidan är det höst och allt, så en förkylning nu är ju inte helt konstigt. Vaknade i natt och måde kymigt, dels förkylningen som visade sig och sen hade jag en äcklig dröm. Fick ligga och läsa en stund innan jag kunde somna igen. Klockan ringde sen vid 10-tiden och då var jag egentligen inte speciellt intresserad av att gå upp.

Har lyckats göra lite bra saker idag i alla fall. Har varit på apoteket och hämtat ut en ny laddning av mina minipiller. Sedan tog jag min första promenad för stegtävlingen som arrangeras här i kommunen den kommande månaden. Det är en tävling där man ställer upp lagvis. Det laget som gått flest steg mellan 15 september och 19 oktober vinner en summa pengar att gå ut och roa sig med. Den person som gått flest steg vinner en extra veckas semester. Även om jag är förkyld så kan jag ju inte låta bli att gå lite i alla fall. Vill ju att vårt lag skall ha en chans att vinna. Gick 4700 steg på min promenad. Hade jag mått bättre och haft lite mer tid hade jag så klart gått lite längre.

Från och med idag och tre veckor framåt kommer jag vara handledare för en praktikant från gymnasiet. Det skall bli äldigt spännande och se hur det går med den uppgiften. Praktikanten skall gå mestadel med mig, men eftersom jag är på två boende så kommer han få gå vissa pass med mina arbetskamrater. Det kan vara nyttigt för honom att se hur andra jobbar också.

Men, nu skall jag kasta mig in i duschen så att jag blir lite varmare, fryser något enormt sen promenaden.
Ha en bra kväll!

Vilken pärs!

I natt när jag gick och la mig kunde jag inte förmå mig att släcka lampan det första jag gjorde. Istället började jag med den sista boken som jag köpte förra lördagen. När livet stannar - Malin Sävstam. Detta är tredje boken jag läser som handlar om flodvågskatastrofen i Thailand. De andra två har varit bra, men den här tog sig innanför på ett helt annat sätt. Det känns hela tiden som jag går bakom henne i det hon berättar. Jag får känslan av att vara på sjukhuset i Kao Lak och värst av allt, jag känner smärtan hon beskriver. Har legat här och läst en stund på morgonen medan lillkillen lekte med sina leksaker. Kände hur tårarna sakta började bränna bakom ögonen, och när de började rinna var det ingen idé att hålla tillbaka dem. Det enda jag försökte var att det inte skulle höras, ville inte att lillkillen skulle börja undra varför jag låg och grät. Varje gång tårarna lyckats torka på kinden kom en ny beskrivningar som åter igen fick tårarna att rinna.

Så, nu skall jag tillbaka ner i sängen och läsa en stund till medan lillkillen roar sig kungligt med nintendot.

Helgmys!



Coca-cola, ischokladglass med nougatsås och chokladcrisp och tända ljus.
Kan det bli mer helgmys än så?

Kattastrof - Höjdhoppsmästare?



Här kommer den utlovade filmen. Ser ni, så högt jag kan hoppa?
Tror att jag lätt skulle vinna alla höjdhoppstävlingar jag ställde upp i.

Felix - Vill ni se en stjärna?



Ögonstenen Felix har nu fått in bra knyck på sin gåstol, att han börjat undersöka allt och ingenting som kommer i hans väg. Nu senast, lådorna i köket. Hans söta mamma var tvungen att filma detta och självklart skickade hon det till mig det första hon gjorde. Utan att tveka sa jag: Den kommer jag sno och lägga ut på bloggen. Visst är han helt underbar min lilla gåsrumpa? Så duktig och så nyfiken! Frågar man inget, får man ingenting veta är hans devis, men han tar saken i egna händer och rotar runt. Så, nu gäller det att ha koll på vad man lägger sina saker. För är man inte noga med det så kan man vara säker på att Felix snott med sig dem på ett eller annat sätt.


The one and only!

Kattastrof - Trädgårdsmys!

När matte äntligen var klar med kamningen så fick jag spatsera runt i trädgården en stund. Det var lite jobbigt, för lillkillen var med. Han ville att jag skulle gå åt ett håll, medan jag själv ville gå åt ett annat håll. Tror inte han förstod att det var jag som bestämde det helt själv. I alla fall, jag passade på att lukta lite på stenarna, hörde ett rykte om att en granntant skulle ha passat en katt i veckan och att den vart ute på mitt teritorium. Hittade dock inga färska spår efter katten. Sen kollade jag in så att allt stod rätt till. En del möbler stod utemed husväggen, något de inte brukar göra på sommaren. Antar att de skall ställas in nu när vintern är på väg. För att kolla så att allt stod rätt till runt omkring mitt hus satte jag mig på en hög grindstolpe och spanade lite. Allt var under kontroll så jag hoppade ner igen och checkade in gräset också. Sista som skulle kollas tänkte jag. Matte höll mig ute lite längre idag, för hon gick och väntade på att katt-passar-tanten skulle komma hem och visa upp katten. Tyvärr tröttnade jag på att vänta så jag försökte ta mig in själv genom dörren. Från utsidan kunde jag se in genom dörren, så jag tänkte att det var en ingång. Ack vad jag bedrog mig, det var en glasruta ivägen. Så jag fick snällt vänta på att bli insläppt den vanliga vägen. Så typiskt! Tillslut tröttnade matte också på att vänta, eller så insåg hon att jag ville gå in. Så då gjorde vi det, vilken lycka. För, det bästa som finns just nu är att sova på mattes säng, det gör jag flera timmar varje dag. Gott va?








Hallå? Får jag komma in?
(Lovar att visa en film på det här, bara matte får ordning på den...)

Kattastrof - Vilken hemsk behandling!



Matte och lillkillen kom hem idag efter att de hade varit ute på stan. De är uppspelta och matte plockar fram kopplet. De pratar om att jag skall få följa med ut. Jippie! Det är ju två veckor sen sist så det var verkligen på tiden att jag fick följa med ut igen. När vi kom ut insåg jag att det börjar bli höst. Jag frös faktiskt lite innan jag vande mig vid temperaturen. Väl ute trodde jag att jag skulle få strosa runt i trädgården och nosa på spännande saker. Ack vad fel jag kunde ha! Matte satte sig på backen och tog fram ett silvergläsande, taggigt vapen som hon drog igenom min päls. Sakta, sakta blev jag av med mer och mer päls. Tillslut kände jag mig nästan naken, men matte sa att jag var sjåpig och löjlig!  Efter en lång stund och många klösmärken i mattes hand kom jag loss. Fast, med löftet om att hon snart skulle kamma mig igen. Det är ta mig tusan inte lätt att vara katt ibland...

Det hänger i.

I min enfald trodde jag att mensvärken skulle vara över idag, men icke! Den molnar på i min mage och jag känner mig inte alls pigg på något sätt. Kan lova att jag är otroligt motiverad till att ta alla tabletter i fortsättningen.

Får se vad dagen har att bjuda på, kanske något mycket bra om allt går vägen. Om inte, är det bara att vänta lite till och hoppas på att den rätta dyker upp. *ler finurligt*

Han flirtade med mig...

Igår var jag med om något mycke ovanligt! Dessutom skedde det på jobbet. En brukare skull med färdtjänsten och jag gick ut för att säga att han var lite sen. Vi började prata om olika regler och vad en taxichaufför skall och inte skall göra. Han berättade saker som chockade faktiskt. Det är nog lätt att man som resenär förväntar sig saker som är orimliga. I alla fall, när de sedan skulle åka så blinkar han åt mig och önskar mig en fortsatt trevlig dag. Med en finurlig blick. När jag kom in på jobbet igen säger jag till mina kollegor
- Vet ni vad han gjorde? Han flirtade med mig.
- Jag märkte väl det, hela samtalet höll han ju på att flirta.
- Trots att jag ser ut så här...
- Ja men du ser ju helt naturlig ut idag, så det var ju inte konstigt.

Well, det fick min dag/kväll att bli mycket bättre i alla fall. En oväntad flirt är alltid lika uppmuntrande.

Ett rent hem ger en rätt till vila!

Kom hem vid halv tio idag och hamnade först vid datorn. Hur jag än gör så är det där jag hamnar, hur mycket tid jag har eller inte har. Efter en timma lyckades jag slå mig lös för att sätta igång här hemma. Städning stod på schemat. Fy fan vad tråkigt! Gjorde ingen sån där mikroskopisk städning, utan diskade, torkade av, dammsugade och städade toaletten. När det var klart kändes mitt hem genast mycket trevligare! Jag hoppade sen in i duschen och tog mig en välförtjänt dusch. Efter lite mat hoppade jag ner i sängen för att läsa min bok. Det jag hade planerat att göra hela dagen. Hur länge jag läste? Någon halvtimme kanske. Sen somnade jag och sov till halv tre. Det var hur skönt som helst. Magen är lite irriterad och jag mår inte helt bra. Förkylning i kroppen på G tror jag. Och det är säkert min lilla ögonsten som smittat mig tillslut.

Resten av dagen har gått åt till att läsa mer i min bok, Ge aldrig upp". Varannan sida får mig att gråta, men ändå ler jag än mer för nästa sida. Det finns så mycket fint i boken, mitt i allt det svåra, bestialiska och hemska. En otroligt fin bok som ger massor av perspektiv! Läsvärd som sjutton!

Men, nu skall jag väl göra klart maten. Snart kommer nämligen lillkillen. Skall gå bort till Konsum efter maten och köpa glass. Det skall vi ha ikväll kan jag lova. Jag har ändå mensvärk!

Hepp´åre!

Mensvärk!

I 3 hela år har jag sluppit allt vad mens och mensvärk heter. Något som varit helt underbart! Slippa oroa sig för fula, pinsamma fläckar samt att magen inte bråkar med en. Men vad händer? För en gångs skull glömmer jag mina minipiller. Inte bara en dag, utan två. I onsdags märkte jag att både måndag och tisdagstabletten inte var tagen. Igår märkte jag sen att magen gjorde ont och inte på ett sätt som den brukar göra. Utan på ett helt annat, men ack så välkänt sätt. (Visserligen hade jag den där uppblåsa känslan igårkväll också, men det kan ju bero på mensvärken också...) Trodde inte att den skulle hålla i sig så, men här sitter jag fortfarande med mensvärk och känner mig riktigt hemsk! Det krävs inte många dagar för att få i gång menscykeln tydligen, nu vet jag det! Härdan efter kommer jag vara väldigt noga med mina piller i alla fall.


Nu skall jag städa upp lite snabbt här hemma innan det är dags att kasta sig under täcket och sova en stund.

Vilket sätt att vakna på...

Du du de du de. Du du de du de... Tänk er det i en glad och svängig rytmik. Tänk sen att väckarklockan låter så klockan 5.30 på morgonen. Fy tusan säger jag. Det finns mycket bättre sätt att vakna på. Men nu är jag i alla fall uppe och bra är väl det, eftersom jag jobbar...

Så lite tid, så mycket att göra.

Idag har jag knappt vart hemma, och det skulle jag behövt vara. Dammsugaren står framsläpad, men inte fan har jag tid att dra runt den. Får ta och göra det på fredag! För imorgon jobbar jag 7-11 och sen 15.30-8.30. Morgonpasset är ett extrapass för att jag skulle få igen så många timmar som möjligt för ett pass som jag bytt bort. Segt kommer det bli, det kan jag lova. Men men, jag är ju ung. Tydligen.

Idag har jag tränat tillsammans med Malin. Det går riktigt bra på träningen nu. Vi har hållt på en månad nu och det märks både här och där skall jag säga. Självklart känns det hur bra som helst att se alla framsteg/förändringar som kommer. Mitt under dagen träning insåg jag att jag hade ätit på tok för dåligt, så efteråt gick vi till pizzerian (oh my...) och där köpte jag mig en god kebabsallad. Snacka om att den satt som en smäck i magen.

Nu är det snart dags för mig att hoppa i säng. Lika bra det om jag skall orka upp imorgon. Dessutom blev det lillkillen-helg nu i helgen, fick vara flexibel och ta det. Ville egentligen haft det v. 39. Men men, det blir nog bra ändå skall jag se.

God natt!

Felix - Sjuk men ack så pigg!

Min lilla ögonsten Felixen har gått och blivit sjuk igen. Som vanligt har det satt sig på hans luftrör. Han andas snabbt och ryckigt och snarkar som en hel karl när han sover. Stackarn! Detta har så klart satt sig på hans matlust också, han äter som en kratta! Man får truga i honom maten. Ändå har han energi för en hel dagisavdelning. När jag kom upp till dem idag så satt han i mammas knä. Först tittade han lite förundrat på mig, men efter ett par få sekunder sken han upp det soligaste leendet som kan uppbringas. Egentligen skulle han väl varva ner, eftersom tuppluren skulle gjort för flera timmar sen. Men moster är moster, så vi busade lite i soffan först. En stund! Sedan fick jag köra insomningen. Det blev många varv med "När trollmor ha lagt..." Felix ville väl egentligen inte sova, men tröttheten tog över bara på ett par sekunder. Lite gnäll blev det, men när han väl hade somnat insåg han nog hur skönt det var.

Medan lillkillen låg och sov passade jag och Weronica på att äta lunch. Hon fick berätta om hur det hade varit på sjukhuset när de var där nere med lillkillen. Usch säger jag, de skulle kunna stånga sig blodiga känns det som. Läkarna verkar inte lyssna speciellt mycket.

Strax innan tre åkte Weronica och Mattias iväg till Kungälv. Weronica skulle äntligen få klippa håret. Hon skulle gjort det förra veckna, men den tiden försvann ur minnesbanken. Under tiden busade jag och Felix lite. Vi såg på musikvideon till "En helt ny värld", lekte med hans napp och sked, samt att han klättrade över mig på de mest konstiga sätt. Skratt blev det gott om kan jag lova. Självklart skulle vi ta kort idag, men Felix är inte så intresserad av det som vanligt. Han ville mest ha min mobil, så han kunde bita i den. Där sa jag dock nej, den har vart på lagning, och det är dumt att skicka den igen...

Mamma och pappa kom hem strax efter 16-tiden igen. Då somnade Felix efter några om och några men, över mammas mage. Men som Weronica sa: Du ser det gick inte fortare för mig att somna honom idag. Felix är för nyfiken för sitt eget bästa ibland.


Charmtroll


Ge mig mobilen då för tusan...


Herren över täppan!


Vad gör du moster?


Nej, du gör fel! Låt mig visa hur man ska göra...


Visst är vi snygga?


Det syns ju att jag är systerson till moster...


Jag och min underbara mamma!

Declan - An angel

Jag har haft med den föruto, men jag tar med den igen! En helt underbar låt! Så vacker, så enkel, så glad! Det är bara att lyssna på den. Om och om och om igen! Enjoy!




I wish I had your pair of wings
Had them last night in my dreams
I was chaising buterflies
Till the sunrise broke my eyes

Tonight the sky has glued my eyes
Cause what they see's an angel hive
I've got to touch that magic star
And greet the angels in their hive

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

All the sweet honey from above
Pour it all over me sweet love
While you're flying around my head
Your honey kisses keep me fed

I wish I had your pair of wings
Just like last night in my dreams
I was lost in paradise
Wish I'd never opened my eyes

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

But there's danger in the air
Tryin' so hard to be unfair
Danger's in the air
Tryin' so hard to give us a scare
But were not afraid

Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you
Sometimes I wish I were an angel
Sometimes I wish I were you

Wish I were you
Oh I wish I were you


Producerade lite i alla fall!

Dagen har gått i rätt lugnt tempo. Fast det är klart, när jag såg att klockan var 16.00 så blev jag lite nervös. Då hade jag spelat spel i 5 timmar. Stoppade då och då för att gå ner till tvätten dock! Så, nu är sängen renbäddad, och inte bara med rena lakan, utan också ett rent duntäcke och dunkudde. Gissa om jag kommer somna gott där under?

Jag har även fått gjort en del av mina samtal. Har ett par-tre kvar bara. De skall jag nog få klart imorgon skall jag tro!

Lyckades även få ett svar, inte ett helt svar! Börjar inse att saker inte är vad folk säger att det är. Men, nu har jag gjort så gott jag kunnat. Skall inte ligga på mer, men en sak har jag lovat mig själv! Jag skall säga ett sanningens ord innan det är helt över. Så är det bara!

Strax dags för sängen och boken!
Imorgon skall jag ut till Weronica och Felix. Först lunch med dem, och sen är det jag och Felix som busar medan mamma är hos frisören. Tror ni att det kan bli en bra dag eller en bra dag?


God natt!

En riktigt seg dag...

Urk! Idag är jag inte alls på humör för någonting! Har vart duktig och tränat idag, gjorde det på en gång efter jobbet. Hade jag cyklat hem efter jobbet kan jag lova att jag inte lyckats ta mig tillbaka till träningen senare. Har också vart så duktig och tvättat mitt duntäcke och min dunkudde. Det var ett tag sen det blev gjort så att säga.

Trots att jag gjort de sakerna så känns det ändå som en oproduktiv dag. Har lite samtal som jag måste få överstökade, men jag är verkligen inte alls motiverad till att göra dem. Jag vet ju att när jag väl har gjort dem så behöver jag inte tänka på dem mer. Och då kommer de inte kunna stressa upp mig mer heller. Men, utan motivation är det svårt...

Har nu under rätt många veckor grubblat över en och samma sak. I helgen kändes det som att det var på rätt köl, men nu har jag ingen som helst koll längre. Dessutom tycks svaren utebli. Under har dock skett förr... Den som lever i slutet av veckan får se. Antar jag...

Nu skall jag gå och fortsätta vara oproduktiv!

Coca-cola - vilken är godast?

Som ni alla vet finns det lite olika sorters Coca-cola. Antar att ni nu tänker Coca-cola light, Coca-cola zero, Coca-cola lime och så vidare. Det är inte de jag tänker på i första hand just nu. Utan jag tänker på de olika förpackningarna drycken kan vara upphälld i/serverad ur.

Det finns:
  • Serverad ur en automat - som på hamburgerrestauranger eller gatukök
  • Glasflaskor
  • Aluminiumburkar
  • Platsflaskor
Jag vet inte om ni tänkt på det, men det är olika smak på drycken beroende på hur den förvarats. Jag tycker fortfarande att colan man köper ur en automat är den godaste colan. Alla säger till mig att det mest är vatten, men det spelar inte mig någon roll tänker jag. Näst efter det är det colan som förvarats i en glasflaska. Det är STOR skillnad på den och colan som är förvarad i en platsflaska. Håller ni med om det. Aluminiumburkarna är rätt okej de också. Men det finns dock en liten bismak även på dryck som serverats ur en sådan.

Tyvärr är det så att alla livsmedelsaffärer inte saluför Coca-cola i glasflaskor, vilket gör det svårt att få tag i det när man behöver det. Här i stan där jag bor så är det Maxi och City-Gross som har det tror jag. Har visserligen inte letat på alla bensinmackar faktiskt. Men skulle det finnas där så skulle det väl vara än mer dyrt än vad det är på livsmedelsbutikerna. Å andra sidan gör det väl inte så mycket att glasflaskorna är dyrare, eftersom man (läs att jag gör det) tänker på hur mycket jag köper/dricker det.

Kan du känna skillnad på cola från olika sorters förpackningar?
I så fall, vilken tycker du är godast?

Felix - Jag hittar era Akilleshälar


Skall vi racea tillsammans kanske?

Min lilla ögonsten har hittat ett nytt nöje. Det är att köra racer med sin gåstol. I början var det lite svårt att veta hur man tog sig framåt, det blev mest bakåt och runt runt. Men nu har han fått kläm på det där med tekniken, så jisses vad det går undan när han hoppar ner i den. Dessutom får man se upp, för hälarna blir hårt drabbade när han far framåt över golvet.

I måndagskväll testade Felix på att ramla ur soffan för första gången. En kullebytta blev det rakt ner i golvet. Weronica tog det säkra före det osäkra och åkte upp till sjukhuset med honom. En övertrött Felix höll låda och läkarna konstaterade att det antagligen inte var några skador. Han fick lite att äta och hade han spytt på en gång hade han kanske haft en hjärnskakning. Trots att det inte var hans mattid så åt han ändå lite och efter det kunde de åka hem igen.

Svårmatchat!


Visst är det snyggt med vita sockar i ett par finskor?

Igår när jag skulle till gymmet passade jag på att byta om på jobbet för att vara klar att börja träningen så fort som möjligt. Dock resulterade det i att jag fick gå med strumpor i mina finskor. Detta har hänt ett par gånger nu det senaste tiden, och jag kan inte låta bli att skratta åt det varje gång. Men, nöden har ingen lag så att säga. Jag kunde ju inte ta på mig mina gympaskor, eftersom det är innomhusskor.

När jag sen var klar på träningen och skulle hoppa in i duschen insåg jag att jag hade glömt shampo och tvål, så jag fick helt enkelt gå i träningskläderna upp till Weronica. Vilket resulterade i att jag fick gå med strumporna i finskorna en stund till. Det kändes ärligt talat som att folk stirrade järnet. Fast, vad gör det mig?

Hur skulle världen se ut om alla människor lyckades hela tiden?
Utan såna som mig så skulle ju världen inte gå frammåt.
Nej, jag bjuder på det här så att den gråa massan slipper göra mina hjältemodiga misstag.
Men det gäller att fortsätta kampen mot bakåtsträvarna.
Och som vi alla vet, det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.

Lite halvläskig dröm!

Min mammas ena katt har en kattkompis som brukar ligga på deras balkong till och från. I onsdags hälsade jag på den. Han var riktigt kelig och gosig.

Tidigt igår morse vaknade jag till på natten och var helt säker på att katten från balkongen hade flyttat in här hos oss. Jag tycker att jag ser Kattastrof hoppa ner från sängen, och fram till mig kommer den andra katten. Jag klappar den och kelar lite med den när jag ser att buren till Panik är öppen. Jag hinner tänka att eftersom katten nyss flyttat in här så är den kanske inte van vid marsvin. Så jag stänger burgallret så att inget skall hända. Jag fortsätter klappa katten en stund innan jag lägger mig för att somna om.

På morgonen när jag vaknar så kommer Kattastrof till mig som vanligt och vill gosa lite. Då kommer jag på det här med drömmen från tidiga morgonen. Inser att det är Kattastrof jag legat och klappat och att det inte finns någon mer katt i lägenheten. Men, känslan från morgonen sitter i ändå hela dagen.


På favoritplatsen kan man ha koll på fåglarna utanför.

Bevingade ord - Hur skulle världen se ut?

Hur skulle världen se ut, om jag Sally Santesson skulle utebli från vardagslunken?
Lite gråare, lite futtigare...


Det här citatet är nog ändå det absolut bästa som Sally någonsin sagt!
Därför skall jag nu börja leva efter det!
För om jag uteblev, hur skulle världen se ut då egentligen?

Och du?!
Det gäller dig med!
Om inte du skulle finnas, så hade inte världen vart vad den är idag.
Du är UNIK!




God morgon!

Ålderskris


Idag kom min Sally-box. Men tydligen var det för svårt för leverantören att se att jag hade ändrat min kontaktinformation och adress och så där, så de skickade hem den till min gamla adress. Till min pappa med andra ord. Fast å andra sidan var nog bara det bästa som kunde hända. Hade de skickat den hit hade de inte fått ner den i brevlådan, vilket hade gjort att de lämnat en avi. Då hade jag först kunnat hämta den imorgon. Eftersom jag jobbar 7.15-21 imorgon (med rast på dagen visserligen) så hade jag inte kunnat hämta den, eftersom jag inte tänker ta mig mellan Ytterby och Kungälv flera gånger än nödvändigt. (Det är dyrt att åka buss fram och tillbaka och att cykla den sträckan flera omgångar samma dag finns det inte tal om.) Så jag blev uppriktigt glad när pappas sambo berättade att den fanns hos dem. Hon lovade att komma upp med den till jobbet imorgon. *tacksam*

Nu är det Sally för hela slanten!

- Nä men det är väl klart att de skall spärra av varenda gata här i stan,
bara för att en massa svettiga karlar skall få visa upp sig med tejpade bröstvårtor och daskande pungkulor mot ansträngda lår.  Men att klippa gräset i 42 km har de inte tid till.

- Du kan väl inte vara emot en hel folkrörelse bara för att de blir lite svettiga i skrevet?

Tvångsavgiftning!

Det är så svårt att sluta pilla nu igen. Det är svårt att inte pilla i ansiktet med fingrarna. "Tänk om den går sönder när jag tvättar? Då kanske jag kan trycka lite lätt efteråt?" Åter igen är jag tvungen att sluta, det här återfallet jag har haft de senaste veckorna måste få ett stopp. Fast, jag ser faktiskt att det blir lite bättre och bättre varje dag i ansiktet. Detta gör att jag minskar pillandet lite för varje dag. I lördags pillade jag mycket, idag pillade jag nästa inget alls.

Sa ju i fredags att jag skulle ta en förebild för att visa upp om ett par veckor. Idag kom jag fram till att jag skall ta ett nytt kort med ett par dagars mellanrum. Detta för att kunna följa förbättringen dag för dag. Lovar att jag kommer publicera detta sen, när jag har blivit snygg.

Jag vill också ha såna tankebanor!

"Och nu citerar jag..."

Tänk om man hade fått se Björn Ulveus komma ut ur duschen med en handduk runt midjan.
Ah, det är kanske det som kallas våta för våta drömmar?
Det har jag aldrig haft nån, men det kanske bara är badvakter och sjömän som har det?

Kunde inte hålla tassarna i styr idag, så jag såg ett avsnitt av Sally redan idag, trots att boxen inte kommit. Hittade nämligen ett par på nätet som jag lånade hem så länge. Från första sekund skrattade jag gott åt henne, eller kanske mer med henne? Jag är helt facinerad över Sallys långa, krånliga men ack så fantasifulla tankebanor. Tänk den som kunde förvrida de mest enkla tankar till så absurda funderingar?! Det hade jag gärna velat kunna, tänk vad mycket roligt jag skulle kunna kläcka ur mig då.

Känner jag mig rätt så tror jag att det kommer bli både ett och två avsnitt till innan kvällen är slut. Men vad gör det om hundra år när allting kommer kring?

Vad är det jag bär på?

Jag har sådan träningsvärk i mina höfter nu va, så jag skulle nästan kunna tro att det är på väg en 7 kilos bäbis ut ur mig. Haha, jag måste se helt sjuk ut när jag går! Jag känner mig sjuk i alla fall när jag försöker visualisera min gång för mig själv. Så här i efterhand kan jag konstatera att det är lite för hårt att springa på asfalt. Är det sen en asfalterad nerförsbacke kan jag tänka mig att det kan förvärra en del också.

Men, lite träningsvärk har väl ingen dött av? Det är bara att hoppas på att det lägger sig lite innan onsdag då det är dags för nästa träningspass...



God Natt!

Sally Santesson - En sann idol!



Har i flera år letat efter en dvd-box med alla avsnitt av serien Sally. Tyvärr har jag inte hittat det varpå det fallit tillbaka i glömska. Idag när jag kom till jobbet gjorde jag en otroligt glad upptäckt. Det finns en box med serien att köpa. Så nu har jag surfat runt på nätet för att hitta den. Efter diverse besök på olika sidor råkade jag trycka på beställ. Inom 1-3 arbetsdagar kommer den att levereras hem till mig. Vet inte, men risken är den att jag inte kommer att hinna blogga då, utan jag lär fastna i min soffa med UNDERBARA SALLY på tvn. Himmelriket!

En återupptagen favorit!

Igår la jag in Marie Fredriksson på mp3n, mest för att ha lite lugna låtar att springa till, men också för att hon har så otroligt bra texter. För rätt många år sen lyssnade jag på henne väldigt mycket, och insåg igår att det var på tiden att jag återupptog det igen. För, det finns en otrolig kraft i hennes texter faktiskt. Där kan jag hitta styrka och energi att orka vidare. Så här kommer en favorit. Det är ett liveklipp, men vad gör det. Musiken är fantastisk!



Om du såg mej nu
Skulle du våga tro på mej?
Du vet jag saknar dej
Om du såg mej
nu när jag kommit en bit på väg
ingen tvekan i mitt steg
om du, kom om du såg,
här jag...

Och jag glömmer aldrig det du sa
du finns kvar
och jag minns dig som den vän du var
du hade alltid tid för mej
jag hade alltid tid för dej

Om du såg mej nu
Skulle du våga tro på mej?
Du vet jag saknar dej
Om du såg mej nu
när jag kommit en bit på väg
 ingen tvekan i mitt steg
om du kom, om du såg,
du försvann....

Som en fågel från en öde strand
i min hand
alla ord jag aldrig nånsin fann
Och jag skall aldrig glömma bort,
att vår tid kan va så kort

Om du såg mej nu
Skulle du våga tro på mej?
Du vet jag saknar dej
Om du såg mej nu
när jag kommit en bit på väg
ingen tvekan i mitt steg
om du, kom om du såg......

Om du såg mej nu....

Made Of Honor

I tre dagar har jag gått och tänkt att jag skall se denna film, och alla dagar har slutat med att jag inte gjort det i alla fall. Som om jag omedvetet ville spara den lite till. Så här i efterhand hade jag gärna sparat den ett par dagar till. För så söt var den. När jag berättade om den för Johannes förra veckan sa han: Jaha, en sån där orginell film. Som de har arbetat länge med. Inte alls en massproducerad film, där de bara justerat lite i manus i en redan befintlig film... Nog för att det var lätt att räkna ut vad som skulle hända så kändes den ändå lite egen i sig. Rollkaraktärerna var helt underbara och väl genomtänkta! Filmen innehöll massor av roliga konversationer och kvicka och fyndiga repliker. När den slutade så stängde jag av apparaterna med ett leende på läpparna. Hade det inte vart så att jag såg den igår hade jag satt på den nu med det samma, igen.

RSS 2.0