Milda makter

En sak är väldigt säker i afton, det är inget milt väder ute alls. hällregn och tvärdrag så att säga. Cyklade upp till och sen hem från dansen ikväll och det lovar jag er, jag fick motion så det räcker och blir över för den här veckan I mellan åt var det som att cykla in i en vägg. Så hård var blåsten på sina ställen. Dessutom dansade vi ju en massa så det känns både i ben och rygg. Vojne!

Yey! Jag längtar till imorgon!

Mattias ringde nu, han frågade om jag ville komma ner och hälsa på dem. Lovade på en gång att jag skall komma ner imorgon eftermiddag och hälsa på dem. Lillkillen Felix ligger fortfarande vid alla sina apparater. Hans lungor ville inte andas helt själv om jag förstod Mattias rätt förut idag, därför ligger han i respirator. Han fick också en ventil i ena lungan, då han hade en som jag fattade det, en luftficka/bubbla där som behövdes vetileras bort. Imorgon kommer jag nog inte få träffa lillkillen, men det skall bli jättekul att få träffa Weronica och Mattias igen. Träffade dem i lördags, men det känns som en evighet nu efter allt som har hänt. Men, Mattias sa att Weronica springer nästan marathon där nere på sjukhuset så det skall nog ordna sig med henne också skall ni se. Hon är så söt min syster, när jag pratade med Mattias i förmiddags berättade han en sak om henne som är så typsikt henne. Men, det kommer du nog sluta tänka på i första hand gumman, snart i alla fall skall du se. Ty, Felix lär ta upp stora delar av din tid.


LÄNGTAR!!

Finns i mina tankar!

Igår vart jag tvungen att sätta mig i soffan och lyssna på min ljudbok och pyssla med min stickning. Var tvungen att koncentrera mig på andra saker, eftersom massor av tankar for runt i skallen hela tiden. Även om jag fått information så är den inte helt tillräcklig för vad som har hänt vilket gör att massor av frågor och funderingar uppstår i skallen på mig. En sak är säker i alla fall, ni finns i mina tankar hela tiden, Weronica och Mattias! Helaste tiden! Längtar tills jag får träffa er och knyttet! Vet att ni gör det, men se nu till att ta hand om varandra! Ni är det viktigaste nu!!!

Att kunna sträcka på sig

Igår fick jag höra att jag klädde mig glammigt. Först försökte jag tala bort det som vanligt, men efter en liten stunds diskuterande fick jag nog förlika mig med tanken. Som inte var negativ, utan väldigt positiv. En kollega menade att jag alltid hade roliga accessoarer och sminkade mig på ett matchande sätt. Det gör jag, men inte ALLTID. Ofta kommer jag i helt vanliga kläder utan accessoarer eller liknande. Men, vi kom fram till att det är det glammiga, fräcka och roliga koms ihåg på ett annat sätt än de vanliga kläderna. Senare fick jag också under en övning höra att mina kläder och accessoarer sprider glädje. Att en annan kollega blev glad av att se mig i mina färgglada kläder och accessoarer. Hon sa också att jag aldrig fick sluta vara mig själv i det läget.

Det är jättesvårt att ta emot sådana enkla och raka men välmenande komplimanger. Men självklart, jag tar till mig det. Det svårta är att visa att man blir glad. Men, jag lovar att jag aldrig skall släppa mina färgglada kläder och roliga accessoarer. Det är en del av mig och det kan jag inte göra mig av med. Men, tack för de snälla komplimangerna. Jag blev jätteglad att få höra det!

Massa tankar

Ååååååååååååååååååh!

Jag vill nu! NU NU NU!



Men, jag måste förlika mig med tanken att det finns orsaker till att det inte går än. Jag får bida min tid. Snart får jag det jag vill. Måste bara vänta...

Nu har han kommit!

Precis som jag sagt hela tiden så skulle det bli en pojke som Weronica och Mattias skulle få. Han kom idag, någon gång mellan tjugo i två och tio i två. Vet inte exakta tiden. Som jag förstod på mitt korta samtal med Weronica hade inte allt varit helt okej så hon förlöstes med akut kejsarsnitt. Ut kom en liten kille, han vägde 2,9 kg. Han var således till och med mindre än vad jag var när jag kom till världen. Så mycket mer än det här vet jag inte, och jag sitter här som på nålar och väntar på mer information, och självklart, att få klartecken att det är okej att jag kommer ner och hälsar på den lilla familjen.

Samtidigt som jag är så glad för deras skull är jag självklart lite orolig också. Weronica, du vet att det bara är att ringa så kommer jag som ett skott!


Åååååh! Jag vill se det lilla undeverket nu!!!!

What goes around comes around

Idag när jag gick igenom Klocktornet fick jag mig ett smått skrattanfall. Inte för att jag skrattade åt någon, utan för att jag skrattade åt att jag kände igenom mig själv. Där satt två tjejer i yngre tonåren och sminkade sig. Inget ovanligt med det, men de sminkade sig exakt så som var så populärt när jag var i samma ålder. De använde sig av ljust puder och ljusbeigt läppstift. Hann inte se, men antar att de säkerligen hade mörkare läppenna runt sen också.

Det är roligt att se sånt här. När jag var i den åldern och mina föräldrar sa att de gjort samma saker som jag gjorde så fnös jag bara åt dem och trodde dem inte. Idag vet jag med mig att det de sa var sant. För allt kommer igen. Hur man än vänder och vrider på det så kommer alla "flugor" tillbaka om och om igen.

Lite roligt är det när man börjar inse att man blir äldre. Idag berättade jag för tjejerna att jag börjat sticka. Då frågade en av dem om det inte var svårt. Jag svarade - Jo, det är det väl. Det är ju ändå 15 år sen jag stickade sist. Då skrattade vi allihopa gott. Det krävs att man kommit en bit i livet för att kunna säga så nämligen.

Även om jag vet med mig att detta är ett välkänt fenomen, att "flugor" kommer tillbaka, så är det ändå skönt att jag såg detta idag. Då vet jag hur mina barn en dag kommer reagera när jag berättar saker för dem. Härligt!

Kattstrof - Det där med barn

Ikväll har matte haft sina vänner på fika här. Det är jättekul att hon har det, för då kommer det andra som tycker om att leka, prata och klappa mig. Trivs så himla bra mitt i centrum där alla ser och hör mig. Då har jag också chansen att gå iväg om det skulle bli för mycket. Varje gång de kommer hit har en av tjejerna med sig sitt barn. En liten pojke som är drygt 1,5 månad yngre än mig. Det är jättekul att spana in honom, men roligast är hans bilbarnstol och leksaker. Han har så roliga saker, mina bleknar ju jättemycket bredvid hans grejer. Grejen med honom är att jag inte blir lika intressant för de andra tjejerna. Alla skall pyssla och leka med honom medan jag mest får sitta och titta på. Ett tag funderade jag på om det skulle vara en bra grej om jag också skaffade ett barn, men jag ångrade mig jättefort idag. För jösses vad han kan skrika och gråta. Det kan väl ändå inte begäras att jag skall trösta ett barn så att det inte skriker. Skrik och gråt är ju verkligen det jobbigaste som finns. Man blir ju så trött i öronen, och det fort. Så, skulle jag skaffa barn skulle de få ligga där och skrika bäst tusan de vill, själv hade jag nog sett till att låsa in mig på toaletten eller så bara för att slippa. Fast det är klart, de är ju söta när de sover...

Bäst just nu!


Kent - Columbus

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaargh!

När jag kom ner till tvättstugan så var det för det första massa kläder i båda tummlare och torkskåp. För det andra så gick inte luckan till tvättmaskinen att öppna. Så, där hade jag släpat ner all min tvätt helt i onödan. Och, jag som har massor av tvätt. Detta känns inte rättvist. Den som har sina kläder där nere har inte heller skrivit upp sig på listan. Vad är det för stil? Vi som haft ett sådant välfungerande system för bokning av tvättider. Nu är det någon som allt för ofta tvättar utan att skriva upp sig. Det gör mig tokig att en del inte kan följa givna regler.


Husmorsdag!

Nu har jag ägnat två timmar åt att städa min lya. Mitt i allt ihop kom jag fram till att jag borde tvätta också, så jag sprang ner och kollade om det fanns tid till det. Det gjorde det så klart, det gör det nästan alltid här i huset, så jag bokade 14-20-tiden. Innan det är dags att börja tvätta skall jag äta lunch och duscha. För efter att jag satt igång första maskinen skall jag gå upp en sväng på stan. Tänkte gå till Lindex och göra mina inköp som jag tänkt ut för lääääääänge sen som Johannes uttryckte det.

Egentligen har jag inte någon blogglust denna dag, så jag tänker sätta mig i soffan och vänta på att lunchen är klar. Under tiden skall jag fortsätta lyssna på Tempelriddaren och börja om med min stickning som gick upp igår.

För just det... Jag har börjat sticka...

Kattastrof - Är jag försmådd?

Jag vet inte hur jag skall uttrycka mig. Jag finner just nu inga ord. Jag har en stor klump i min mage just nu! Efter att ha fått en fin kommentar av Chihuahuakillen Bellman gick jag in hos honom för att läsa hans blogg och självklart svara med en kommentar tillbaka. Jag skulle nog inte gått in där, det hade varit bättre om jag levt i ovissheten. För just nu känner jag mig så deppig. För, där i kommentarerna så har Naken skrivit till Bellman. Det är inget konstigt i sig, eftersom de dels är kompisar och dels är han vårt bands manager. Men det jag läst fick mig att tappa andan totalt. Stora krokodiltårar kröp fram ur ögonvrån och jag visste inte vilken tass jag skulle stå på. Där erkände Naken för Bellman att han kommit i kontakt med en naken katttjej.  Han erkänner utan vidare att han älskar nakna tjejer.

Jag vet inte vad jag skall tro. Jag känner mig så dum, och så naiv! Här har jag gjort allt för att visa honom hur mycket jag tycker om honom, men nej då, det har tydligen inte betytt något alls för honom. Hade det gjort det hade han inte flirtat med andra kattdamer. Och med en naken en, känns det inte väldigt billigt?


Nu går jag och slickar mina osynliga sår och lyssnar på deppmusik! Tur att matte finns hemma om jag skulle känna mig väldigt ensam...

Kattastrof - Om katten själv får välja

image771 Åh, jag tror jag kommer bli smått tokig. Matte kom hem med ett sånt gott godis. Och nu menar jag inte sånt där sött äckligt människogodis utan kattgodis. Whiskas Kitbits. När väl första hade landat i magen insåg jag att det där kommer bli min last. Ojoj, det är tur att matte håller koll på vad jag stoppar i mig. Hade jag haft chansen hade jag sett till att satt i mig hela burken på en gång. Efter att jag fått två så såg jag att matte ställde undan burken igen, typist att man bara får två tänkte jag. Fast, när hon stod och fixade med grönsakerna till killarna kände jag en förförsik doft komma emot mig. Matte hade tydligen tagit fram lite fler bitar och lagt undan så att jag inte skulle hitta dem, men ack vad hon bedrog sig. Klart jag hittar dem! Kan säga så här, jag vek ner mig en aning nu ikväll bara för de där godisarna, jag kommer göra vad som helst för matte i framtiden, bara jag får sånt godis. Lite pinsamt är det väl, men ni skall få se hur tokig jag blev av godiset.



I have a confession to make V

I fredags förra veckan var jag på Coop i Bäckebol och då hittade jag ett par ljusrosa leggings. De var nedsatta i pris så jag skulle betala 19.90 enligt prislappen. Gick till kassan och betalade för mina nya fina leggings. Igår när jag skulle hem till Hanna på hennes kalas så valde jag att ta på mig de nyinköpta leggingsen. Hur bra satt de inte då? PERFEKT! Dessutom var färgen så där klockren. Bannade mig tyst och högt med för den delen, att jag inte köpt fler av dem. Nu behöver jag inte banna mig mer, för jag tittade in på Coop idag på väg hem från stan. Småsprang in i affären, tänk om de var slut liksom. Sen ser jag på avstånd att det finns några par kvar. Så jag skyndar mig liiiite mer och väl där framme tar jag helt enkelt alla som fanns kvar. 3 par för att vara exakt. Går mot kassan och känner mig nöjd. Jag menar, 3 par leggings för 60 kronor. Helt okej pris tycker jag. Efter att ha betalt så insåg jag en sak till, det var någon sorts kampanjgrej på strumpbyxor/leggings typ, så jag betalade 31,20 för alla tre paren. Är jag nöjd eller är jag nöjd? Nu har jag rosa leggings för en bra bit framåt. *skuttar*

She´s a maniac



Den här låten har jag gått och nynnat på sen i torsdags. En mycket bra låt. Jag och Magnus gick och sjung på den hela dagen på jobbet igår. Vi var så snygga och fräcka. Mycket bra låt helt enkelt. Måste ju därför dela med mig av den inatt. I filmen är ju Jennifer Lopez med och om man säger så här, min syster jämförde mig med henne idag. Lite smickrande får jag nog säga. Om det sen är sant vet jag inte, men det struntar jag i.

Kattastrof - Makrillsmums!



Ååååååh! Min matte är så bra! Hon gav mig makrill igår och jag åt med liv och lust. I vanliga fall brukar hon ställa burken på golvet och så får jag jaga burken så gott jag kan för att få i mig läckerheten. Men igår ställde hon den i den nya matskålen så det var enkelt att äta upp det gottiga. Sen hoppad jag upp hos matte i soffan för lite gos. Och jisses vad jag blev utskrattad. Hur kul är det att vara matte till lags när hon bara garvar åt mig? Hon sa något om att jag hade massor av tomatsås i ansiktet. Ja så vad då? Jag hade ju just ätit det gottigaste som finns, makrill. Då får det väl synas att man njutit av maten. Matte skulle så klart dokumentera hur jag såg ut, men det gör inget. Då kan jag ju visa upp för er hur söt jag var.

Typ världsdålig uppdatering

Igår när jag kom hem från jobbet satte jag mig direkt med Hannas present. Fick för mig att göra en ljusmaschett. Haha, det tog tid kan jag lova. Men det blev rätt bra. När den väl var klar orkade jag inte blogga. Idag har jag inte haft en gnutta tid över. Fullt upp hela dagen. Jobb mellan 7.45 och 15 och sen massa pyssel och fix här hemma. Vid 17-tiden var jag framme hos Weronica. Vi köpte lite mat och åkte hem till henne och Mattias och åt. Sen duschade jag och fixade i ordning mig för att åka vidare till Hanna. Där har jag nu varit hela kvällen. Jättetrevlig fest! Mycket gravidprat dock. ;) Försökte vara sympatigravid, men ingen gick på det. Den sista timman satt jag och pratade med Jenny(ö). En himmla go tjej. Hon tyckte det var dumt att jag åkte hem, hon hade kanske behövt lite skopåtagningshjälp i natt när hon skulle hem. Hoppas det gick bra med dina enkla stövlar Jenny. ;) (Ger dig en säker räddningslina så du kan börja din kommentarsbana här i bloggen.)

Eftersom jag inte riktigt orkar blogga i afton skall jag bara passa på att lägga in mina alster som Hanna fått i present.

image765
Ljusmanschett - Koppartråd (silver och cerise) glaspärlor och sötvattenspärlor
Ljusdekoration - Koppartråd (silver) och sötvattenspärlor

image766
Trasselset
Silverplätterad koppartråd - 0,4mm och 0,6mm
Rosa nuggets - 7-8mm
Silverkedja

image767
Hello Kitty
Köpte två mobilsmycken och tog i sär dem och satte figurerna på öronkrokar.
Enkelt, men fint! (Trots idogt letande lyckades jag inte få två lika figurer..)


Så, nu vet ni vad jag pysslat med den senaste tiden. Undra om man skulle ta och dö en smula i sängen? Eller ja, lägga mig och lyssna på Tempelriddare och spela sudoku? Låter som en störthärlig lördagsnatt! Det är väl för tur att man är singel och kan göra vad man vill på nätterna...

Jag fixade det!

På mycket kortare tid idag dessutom. Alltså, jag har skrivit ett personligt brev till som skall skickas till ett personalrekryteringskontor. Nu har jag i alla fall gjort vad jag kunnat, så nu skall jag strax skutta in i duschen och göra mig i ordning. Sen blir det lite affärsliv och sånt där innan jobbet ikväll. Just ja, jag skall ut till pappa också så klart och skriva ut mina arbetsansökningar. Bäst att sätta igång kanske?

Holding Out For A Hero



Where have all the good men gone and where are all the gods?
Where's the great white Hercules to fight the rising odds?
Isn't there a white knight upon a fiery steed?
Late at night I toss and I turn and I dream of what i need

I need a hero
I'm holding out for a hero till the end of the night
he's gotta be strong and he's gotta be fast
and gotta be fresh from the fight
I need a hero
I'm holding out for a hero till the morning light
He's gotta be sure and he's gotta be soon
And he's gotta be larger than life
Larger than life

Somewhere after midnight
In my wildest fantasies
Somewhere just beyond my reach
There's someone reaching back for me
Racing on the thunder and rising with the heat
It's gonna take a Superman to sweep me off my feet

I need a hero
I'm holding out for a hero till the end of the night
he's gotta be strong and he's gotta be fast
and gotta be fresh from the fight
I need a hero
I'm holding out for a hero till the morning light
He's gotta be sure and he's gotta be soon
And he's gotta be larger than life
Larger than life

I the mountains neath the heavens above
Out where the lightning strikes the sea
I can swear that there's someone somewhere watching me
Through the wind and the chill and the rain
and the storm and the flood
I can feel his approach like a fire in my blood

I need a hero
I'm holding out for a hero till the end of the night
he's gotta be strong and he's gotta be fast
and gotta be fresh from the fight
I need a hero
I'm holding out for a hero till the morning light
He's gotta be sure and he's gotta be soon
And he's gotta be larger than life
Larger than life

*pfh*

Det är sjukt, jag var rätt negativ när jag åkte in till stan idag. Inte för att jag lät det gå ut över Arne, utan jag brottades mest med det själv. Men när vi kom till restaurangen valde jag att lägga det åt sidan. Jag skulle ha en trevlig kväll och det fick jag. En fantastiskt rolig kväll. Maten var god, musiken var underbar och atmosfären var glad. Vilket gjorde att jag inte kunde sitta där och låta mina negativa tankar cirkulera i skallen på mig. Bort med det svarta, in med det ljusa!
Hoppas jag nu kan vakna imorgon,skriva det sista ansökningsbrevet och åka till Arne och skriva ut det. Och lägga det på lådan och sen skutta där ifrån. FÖR, även om jag inte får komma på intervju så är det inte jag som förlorar, det är de som gör det. Jag är för jävla bra som jag är, vill de inte se det, så är det upp till dom. Right?

(Känns lite maondepressivt att sitta här på kvällarna och vara så jäkla uppåt för att på morgonen få totalfall, men imorgon skall jag inte tillåta de känslorna och tankarna styra. Imorgon har jag inte tid med det. Och nej, jag är inte mano, jag är JAG.)

Han var inte där.

När vi skulle stiga in genom dörrarna till Storan ikväll möttes vi av stora lappar om att han inte skulle vara där, att han skulle vara utbytt. Han med stort H. Eller ja, han med stort M. Måns var inte med i föreställningen, istället spelades hans roll, Tommy, av Lins Wahlgren. Inte för att han är fy skam att titta på, men jag ville ju ha Måns. Antar att han hade något annat att pyssla med ikväll då.

Efter att  Rens pappa plötsligt lämnat Ren och hans mamma bestämmer de sig för att flytta från storstan till en liten stad. Där går invånarna i någon slags sömngångaraktigt vakuum. I staden hade de en egen lag som säger att all dans är förbjuden. Något som ungdomarna inte riktigt accepterade, men som de inte heller sätter sig emot. När Ren kommer blir det genast kalabalik. Han sätter igång och protestera mot regeln. Prästen i staden är den som måste övertygas om att regeln är helt fel. Att Ren blir intresserad av prästens dotter gynnar inte hans läge nämnvärt. Det är snarare så att det försvårar för honom. Hur skall Ren göra för att övertyga prästen?

Vi hade fått riktigt bra platser. Nästan i mitten på rad två, så under vissa delar av föreställningen kändes det som vi var mitt upp i den. Totalhäftig känsla. Alla som var med i föreställnigen var otroligt duktiga dansare/sångare. En del förvånade mer än andra visserligen. Men sammanfattningsvis så var hela showen utomordentligt välspelad. Musiken var medryckande, dialogerna var kvicka och fyndiga och danserna var otroliga! Bäst i hela föreställningen var Micke. Han var inte tuff, häftig och ball kanske, men han var sig själv. Och utan att han visste om det levererade han hela tiden klockrena kommentarer. Låttexterna var väldigt bra översatta, det hade Ingela "Pling" Forsman gjort med bravur. Vad den ville berätta var att man inte kan fortsätta att leva i det förgågna. Man måste lära sig att gå vidare. Självklart måste man få sörja det man förlorat, men man måste också se det man har. Man får inte glömma alla andra som finns i ens liv när man förlorar någon man håller kär. Man är aldrig ensam, det är dock lätt att man stöter bort sin omgivning ifrån sig om man aldrig låter dem komma en nära, när man aldrig låter dem bli synliga för en. Genom att aktivt stänga ute glädjen ur sitt liv kommer man aldrig komma vidare med sitt liv.

Efter föreställningen stod hela publikhavet och applåderade ensemblen. Vi stod säkert i en kvart och bara applåderade. Även om de får samma uppskattning från alla sina publiker så kände man att de verkligen blev glada för att vi var där ikväll och visade dem vår uppskattning där och då. Så, när föreställningen var slut fick vi lite extranummer. De sjöng alla de mest kända låtarna på deras orginalspråk. Och man såg verkligen hur kul de hade där på scenen. Hur alla i gruppen verkligen trivdes med varandra och hur bra de kunde samspela. Helt klart en riktigt bra föreställning och den kommer jag plocka fram om och om igen, för den gjorde mig verkligen glad!

image764

Kattastrof - Tillägnat Naken

Idag fyller min absoluta favoritkille Naken 1 år. Tyvärr har jag inte kunnat fira honom personligen då vi har ett avståndsförhållande. Han bor i Göteborg och jag bor i Kungälv. Ni förstår hur svårt det är att träffas?! Vi har faktiskt inte träffats på riktigt än, men jag vet med mig att den dagen vi gör det kommer sista pusselbiten falla på plats. Han är mina drömmars man. Oj, där ramlade jag ut en bit i mitt blogginlägg. Det skulle handla om Nakens födelsedag. Eftersom jag inte kunnat vara där hos honom idag och fira med honom så har jag inte heller kunnat överräcka min present. Fick dessutom just veta av honom att han och hans H&M inte fick lägenheten de tittat på uppe i Fontin, så han är ledsen idag. Mycket ledsen. Därför fick jag en idé. Om jag lägger in min present till honom här i mitt blogginlägg så kan han kanske skriva ut det så fort han ser det. Satte dit ett personlig litet avtryck också, bara för att det skulle vara mer mig. Visst blev det fint?

Grattis Naken!!

image763

Nu får han komma!

Här sitter jag är så där superhungrig. Så, nu får Arne väldigt gärna komma och hämta upp mig så vi kan ta och åka till La Vacca! Ser verkligen fram emot en god plankstek ikväll. Det enda jobbiga idag är att jag är så låg, igår mådde jag så bra så bra och idag känner jag mig i något konstigt läge. Tur att biljetterna till Footloose är bokade och betalda sen länge, jag kan liksom inte vägra att gå nu. Det är som att bli uttvingad idag. Det är bra, annars hade jag lätt kunnat deppa ihop framför tvn ikväll.

MEN, nu skall jag väl snart åka så det är bäst att låta snurriga tankar förpassas till ett hål som inte går att komma tillbaka till. Nu skall jag må bra! Så det så!

Tur att Måns "höfterna" Zelmerlöw inte är fel att lätta ögonen på.

Det må jag säga!

Jag fick en bra lön den här månaden, det är inte helt fel efter en månad med kass ekonomig. Efter att ha tittat över och gjort en snabb budget där jag budgeterade hur mycket olika poster får kosta den här månaden insåg jag att jag hade gott om pengar kvar efter att räkningar och annat är betalt. Dessutom kan jag sätta över en bra summa in på sparkontot. Så, när Hanna frågade om vi skulle åka till Ullared den 7 februari kunde jag inte säga nej. Vet inte riktigt vad jag skall handla än, men något lär jag komma på skall ni se. Det gör jag alltid.

Nu när jag får pengar skall jag också gå till lindex och passa på och köpa lite nya bhar. Det är konstigt att alla man har skall kännas tråkiga, gå sönder och vara dåliga i passform samtidigt. Sen är det väl inte fel att unna sig lite sånt ibland kan jag tänka. Skulle köpa en svart och en vit vardagsbh och kanske en eller två lite finare. Vi får se vad det blir.

Imorgon måste jag också ge mig ut på stan och jaga en present till Hanna. Har en del redan, men måste fixa lite till. Får nog gå upp tidigt imorgon helt enkelt.

Skönt att lönen kommer imorgon i alla fall. Jag har för mig att jag alltid fått lönen på måndagen efter när den 27 är en söndag. Tydligen är det inte så denna månaden i alla fall, och ingen kan vara gladare för det än jag.

Ett brev skrivet!

Efter en totaldimp ner i ett litet svart hål har jag lyckats att skriva ett personligt brev i alla fall. Efter redigeringar, guideläsning, funderingar och orbyten har jag i alla fall lyckats bli lite nöjd. Nu skall det brevet få ligga en stund. Imorgon är det jag som köper papper och åker ut till pappa och skriver ut brevet och skickar det. Undra, det kanske går vägen den här gången?

Nu så, nu sätter jag igång...

...

Idag tryter mitt ego, idag finns inte min kämparglöd. Idag finns inte att jag är bra! Det är väl härligt att det skall sätta in när jag tänkte sätta mig och skriva ansökningsbrev till olika jobb?

Satan i gatan!

JAG ÄR SÅ BRA!!!

Idag är jag i alla fall mer än nöjd!

Oj, vilken dag jag har haft idag. Och skulle detta inlägget ligga under kategorin tre toppar och en flopp så skulle det inte bli sanningsenligt. För idag har jag bara varit med om bra saker. Sex till antalet för att räkna grovt. Skall räkna upp dem för er och berätta lite om det så ni förstår varför det varit så bra.

1. Jobbmöte
Hade ett jobbmöte idag, och det gick hur bra som helst. Jag var lugn och sansad, hade bra svar och kunde prata för min sak utan att vare sig jag eller någon annan blev upprörd. Jag blev lyssnad på och även bekräftad. Jag ställde följdfrågor och var insatt. Mötet blev hur bra som helst och alla inblandade var mycket nöjda efteråt. Gick med mycket lätta steg från mötet när det var slut.

2. Jag hittade till Universitetet
När jag hade varit på mötet skulle jag in till stan och hälsa på en kompis. Innan det skulle jag möta upp en kollega för att lämna kurslitteratur till henne. Det krävde att jag körde till Skanstorget. Det har jag aldrig gjort innan, och ni som känner mig riktigt ordentligt vet att jag INTE tycker om att köra till nya ställen i stan. Men, jag hittade dit utan något som helst problem och det gjorde mig stolt och glad.

3. Jag hittade till Guldheden
Det här gäller samma sak som ovan, jag skulle köra till ytterligare ett ställe i stan. Det var kanske inte lika svårt som första målet, då det egentligen bara var att följa en allé och sen köra som spårvagnen. MEN ändock, jag tog mig dig själv.

4. Spendera tid ihop med Frida
Frida är en helt underbar kompis! Trivs så bra att umågs med henne! Vi fikade länge, pratade mycket och hade det så gott. Det är alltid lätt att prata med Frida! Och hon är ju så bra på att peppa och bekräfta. Underbart att ha en sån vän. Blev så otroligt glad när hon sa "Jag förstår inte att du inte har en pojkvän Angelica, du är ju så himmla go". Att få höra det bara så där, det är verkligen så upplyftande! Plötsligt hade 4 timmar gått dessutom, jag säger ju att det är lätt att prata med Frida. :)

5. Navigerade mig rätt ner till Heden
Den inbitne Göteborgaren hittar hur lätt som helst i stan och skulle säkert säga att det där inte var en bragd. Det kanske det inte var heller, men jag vart i alla fall så nöjd med mig själv att jag visste hur jag skulle köra. Det gäller bara att våga köra en gång, nästa gång går det så mycket bättre.

6. Fika hos Malene
Japp, mer fika blev det ikväll. Hemma hos Malene och Petter i deras hus. Vilket hus sen! Underbart hus verkligen! Dryga 3 timmar med skvaller, prat, skratt och goda kakor i goda vänners lag är inte helt fel en onsdagskväll. Att dessutom få kidnappa Melvin hela tiden gjorde inget alls. Kan tänka att Jessica och Carro också velat busa med honom, men jag tog honom helt enkelt. Vi planerade lite lätt att ha en fest ihop, där vi bjuder in alla våra vänner, alla olika kompisgrupper och bara tokfestar. (För efter att ha pratat med lite olika vänner som var på min fest så insåg jag att alla de svarade att det var en jättelyckad fest.) Så, när vi fikar hos mig nästa vecka får vi planera mera.

Förstår ni nu att jag mår bra? Att det har varit en underbar dag? Att jag har haft kul?
Det gör jag i alla fall, och jag inser att jag behöver MÅNGA fler såna här dagar. Det är då tur att jag bestämt mig för att det kommer bli det. Vänner, ni som läser här, om ni märker att jag börjar bli dålig på att gå ut, RING och beordra mig hem till er. Tvång gör inget, bara jag kommer ut. För jag vet hur bra jag mår när jag sen somnar på kvällen. Efter lite pepping från mina vänner idag har jag gott mod inför morgondagens arbetsuppgifter. Att skriva jobbansökningar. Hejja mig!!!

Märkliga drömmar III

Vet inte riktigt, men nu är det tydligen så att jag skall komma ihåg alla mina konstiga drömmar. Vaknade med ett ryck inatt och satt och grät. Åter igen hade mitt ex smygit sig in i min dröm och plötsligt var vi ihop igen. På något konstigt vänster hade vi flyttat ihop i ett hus som låg i ett industriområde. Industriområdet var i och för sig gammalt, för nu hade det växt upp en skog där. Över allt i skogen stod det gamla bilar, traktorer och andra vrak. En dag var vi på väg hem, när vi plötsligt ser att det rör sig i ögonvrån. När vi tittar efter ordentligt så ser vi att det är en björn. Hon har inte sett oss än, så jag säger till exet att vi skall springa. Dumma tanke.. Detta märker björnen på en gång och springer efter. Även om jag aldrig varit i närheten av en björn så fick jag uppleva dess snabbhet där i drömmen. Snabbt som ögat var hon ikapp oss och lika snabbt försvann exet från min sida. Det första jag ser när jag vänder mig om är att björnen biti tag i hans huvud och svingat upp honom i luften. Jag tar skydd i en traktor och ser när björnen står där och tuggar på honom. Sen vaknar jag upp och hulkande och undrade vad som hänt.


Hur tusan kan man ha så här konstiga drömmar? Finns det ingen där ute i bloggosfären som har kunskap om det här med att tyda drömmar? Säg till i så fall!

Nattens drömmar.

Igår drömde jag ju om exet, eller ja, snarare hans familj. Inatt hade jag lite roliga drömmar igen. Den första drömmen handlade om någon fest jag skulle ha. Hade bjudit dit en hedersgäst tydligen, och det var ingen mindre än Markoolio. Hur festen slutade har jag ingen aning om, eftersom jag vaknade upp och var irriterad för att alarmet inte ringt. Tittade på mobilen och insåg att den bara var 5 och jag skulle upp 6. Skönt att kunna somna om ibland.

Andra drömmen handlar om en person med dubblemoral. Personen i fråga skickade högst osannolika meddelanden till mig som jag fick svårt att svara på. Eftersom jag inte visste hur jag skulle svara på dem tog det lång tid för mig att få iväg svaren till personen. Detta genererade i att personen långsamt började bombadera mig med fler meddelanden, som om det skulle göra att jag svarade snabbare?! Tyvärr fick jag inte veta hur den slutade heller, eftersom klockan ringde så lägligt i den. Men en sak är säker, personens handlande i min dröm var högst häpnadsväckande. Jag har ärligt talat gått och tänkt på det ett par gånger idag i alla fall. Men, det var lätt att förkasta drömmen, då jag vet att det aldrig kommer att inträffa.

Nu skall vi komparera verbet...

...snygg.

Snygg, snyggare, Alexander Skarsgård.

Den killen med smör på. Han är så snygg så det gör ont att titta på honom i vissa ögonblick. Killen har en sjuk förmåga att ge ledsna hundögon ett mänskligt uttryck, för att i nästa scen ha en spefull blick som är fylld av upptåg och bus. Han är duktig som skådespelare, även om han kanske fastnat lite i en viss sorts genre. Men vad gör det? Han gör sina roller lika bra fortfarande. Fast, är det inte länge sen han var med i en film? Känns så? Fast, jag har inte sett den senaste filmen Kill youre darlings.

Såg just ett litet klipp från filmen Vingar av glas och återigen förundras jag över hur han på något sätt alltid kan se så där snäll och gullig ut. Han har ett speciellt ansiktsuttryck som får varenda fiber att hoppa i mig.

Och nu tänker du, hon den där är inte klok. Sitta och tråna efter en sån där stor kändis, hon är galen! Då får du tycka det. Jag har alltid och kommer alltid att gilla Alexander. Han har ju trots allt lyckats få ett ex till mig att gå hem efter en natt på krogen. Jag själv stannade kvar hemma hos mig vän, för vi såg på Hundtricket.

image762

Produktiv stund i soffan.

Eftersom jag hade huvudvärk och kände mig allmänt risig så hade jag bestämt mig för en stund i soffan denna kväll. Det blev det, men jag vart rastös så jag gjorde klart nästan hela setet som jag började med igår. Har bara ett knäppe kvar att sätta dit. När jag var klar med det gjorde jag en ring till mig själv, hade först bestämt mig för en stor brunrosa glaspärla skulle få pryda ringen, men jag fick inte till det på något bra sätt så jag använde mig av snäckskalspärlor (tror jag) i olika färger istället. Blev helt okej, lite stor kanske, men sätter jag den på höger ringfinger så passar den perfekt.

image761

Bilden är kanske inte så jättebra, det var svårt att fånga ringen med mobilens kamera då den var så pass detaljerad och det var mörkt här. Skall se om jag inte kan få en bättre bild imorgon. Detta är min tredje ring och nu har jag insett att det är kul att göra såna också. Jag tror jag kommer bli tvungen att köpa mer sådan tråd inom en snar framtid. Har lite funderingar på att ta en tripp till Borås någon dag för att kolla in Beadplace eller vad affären heter där. Det kan bli dyrt...

När jag ändå satt där i soffan passade jag på att laga ett halsband som Anna-Karin fick i sommras av mig. Det var bara låset som skulle sättas på, att jag skjutit upp det så länge är skamligt. Jag lagade även två halsband för en kollegas söner. Dessa halsbanden har jag lagat inna, så vad de gör med sina halsband vet jag inte. Nu är lite av mitt samvete lättat i alla fall. Fast, först skall jag komma ihåg och lämna dem till de rättmätiga ägarna innan samvetet kan lättas helt och hållet.

Vi skall gå på La Vacca!

På torsdag skall jag och Arne se på Footloose. Innan föreställningen skall vi gå och äta på La Vacca först. Där har jag inte varit på mycket länge så det skall verkligen bli hur gott som helst. Vad jag kommer äta är redan bestämt, det kommer så klart bli deras urgoda plankstek. Tror att det är det enda jag ätit där de gånger jag vart där. Varför kan man undra, svaret är mycket enkelt. Därför att det är så himmelskt gott. Nu längtar jag än mer till torsdag!

image760

Jag hade velat fika ju!

Jessica skickade en förfrågan om vi tjejer ville komma hem till henne på fika igår. Jag jobbade kvällen så jag svarade att jag inte kunde. I samma stund som jag skulle lämna mitt hem fick jag ett nytt meddelande om att det inte blev något då det var så få som kunde. Tråkigt tyckte jag men insåg att det kanske skulle bli en senare i veckan. Jag hade rätt, Jessica skickade en förfrågan till för en stund sen. Och jag hade verkligen velat gå och fika med mina underbara tjejer, men min huvudvärk säger nej nej! Jag får helt enkelt hoppas på att det blir en ny fikatid att ta ställning till snart, och då hoppas jag verkligen att jag kan. Skall nog se över min kalender och se om jag inte kan ha en fika här hos mig nästa vecka. Fika är en mänsklig rättighet! Något man måste ha mycket av.

Imorgon skall jag och Frida fika hemma hos henne i alla fall. Det tycker jag var en strålande idé!

Ffs

Jag har huvudvärk nu också! Det är så typiskt att det skall komma på kvällar när man är lite ledig. Orka...

Nej, idag orkar jag inte!

Idag har jag kört på stenhårt på jobbet, skrev en slita på saker jag skulle ha uträttat innan jag satte mig för att äta en snabb lunch och tro det eller ej, allt var klart. Och lite mer där till. Var helt slut när jag äntligen fick sätta mig och äta. Blev inte riktigt mätt trots det, så under mötet som var efter lunchen satt jag och tänkte på min stackars hungriga mage. Mötet gick i alla fall bra, nu skall vi ha ett uppföljningsmöte också bara...

När jag steg upp i morse tänkte jag att jag skulle ta mig upp till Fontin för en löprunda i sakta mak runt sjön. Det kan fetglömmas skall jag säga. Jag orkar helt enkelt inte. Efter en maratondag på jobbet anser jag att det är min rättighet att lägga mig på soffan ikväll för att bara gotta mig. Det var länge sen jag låg på min egen soffa, fullt utsträckt och bara njöt. Därför skall jag göra det så fort maten är lagad. Biffstroganoff med ris, broccoli och morötter blir det idag.


Förresten, kul att ens katt sätter i sig diverse olika saker. Märker man inte det när hon håller på, lär man märka det sen i alla fall. Jag gjorde det i morse. Blev halvt förskräckt först, innan jag insåg vad det var. Hon är tokig min lilla katta!


Tjipp!

To do - inte todeloo

Nu skall jag hoppa ner i min säng, en säng som förvisso borde bäddas ren, men som jag kanske inte riktigt har ork till. För att citera min svåger -En månad kan man väl sova i samma sängkläder? Jag byter oftare kan jag säga, men hur andra vill ha det lägger jag mig inte i. I alla fall, i min säng skall jag sysselsätta mig med att kolla upp hur mina dagar ser ut framöver. Kolla och markera dagar där det finns tid att gå ut och dansa, hitta på roliga saker och sådant. Låter kanske lite väl pretto att sätta sig och kolla det i förväg, men jag känner att jag måste komma på ett bra sätt att överleva. Låter kanske drastiskt, så illa är det egentligen inte. Men, eftersom jag har en ledig helg i månaden att göra vad jag vill på så känns det viktigt att ha koll på de andra lediga dagarna och så också. För som det är nu är mina lediga helger uppbokade fram till i början av april. Känns så där upplyftande kanske?

Well, jag tar tag i det här nu! På torsdag är det JAG som SÖKER nya jobb!

God natt!

UNIK

Unik = ensam i sitt slag

Cissi Elwin uttryckte det mycket fint på Guldbaggegalan ikväll. Är man unik så är ingen annan likadan. Då är man ensam av sitt slag. Man kan inte vara lite unik eller ganska unik, utan man är unik helt enkelt. (inte direktcitat) Det bästa med att vara unik är att alla vi människor är det, på ett eller annat sätt.

Han var värd sitt pris!

Guldbaggegalan gick ju av stapeln idag. Nu skulle pris delas ut till väl värda skådespelare, regissörer och andra som jobbar med film. Såg inte alla prisutdelningar, men jag såg den som antagligen fick hela svenska folket att bli glad långt in i djupet, så glad man nu kan bli för en annan människas skull. För det första, prisutdelarna berättade väldigt fina saker om honom, att få allt det där berättat för sig måste vara en enorm känsla (vilken självkänsla man måste ha för att klara av att höra det). Och för det andra, att stå på scen och ta emot en hel publiks stående ovationer. Inte konstigt att Gösta Ekman stod och lapade luft. Han visste inte vad han skulle säga, och glädjetårarna tryckte på. Den lille söte mannen som aldrig gjort något bra, för han hade inte vart någon utan alla andra i teamen. Ack, tänk att stora skådespelare kan förringa sig så. Jag vart i alla fall otroligt glad, å Gösta Ekmans vägar. Var du?

image759

Barnsligt gott!

Kom hem efter jobbet och var så där sugen på godis. Visste att det fanns lite i mitt skafferi dessutom så det var lättillgänglig. Så medan jag stod och skar upp grönsaker till killarna insåg jag att det var gott med gurka. Skar upp stavar av en halv gurka och satte dem i en kopp. Tänkte att det var nyttigare än godiset. Tyvärr gick gurkan åt som smör i solsken när jag satte igång och äta. Vips så var alla stavar slut. Sakta sakta kom suget tillbaka, godispåsen låg farligt nära att bli uppäten. Nu lite senare är de 135 g ett minne blott. De ligger i min mage och förgyller den. Vad det var för godis. En påse som blev kvar efter helgen då lillkillen haft med sig eget godis.

image758

På god väg

Nu har jag suttit i soffan och lindat och lindat och lindat. Jag har ont i armen och börjar änna bli lite trött, men resultatet blev bra. Det är dock inte klart än. Så jag får väl fortsätta imorgoneftermiddag istället.

På uppmaning från Johannes är det dags att lägga ut halsbandet som jag gjorde till min födelsedagsfest. Så här ser det ut:

image757

Såg just att det hade gått sönder i knäppet. Så, jag lär få lägga det till samlingen av halsband som skall lagas. Jag har själv 3 halsband som skall lagas samt att jag har 3 andra halsband som andra vill att jag skall laga åt dem. Kanske dags att sätta sig med dem en dag och fixa det? Hm, jag får nog göra det imorgon i så fall. De andras i alla fall, mina kan lagas en annan gång.

Bebisprat

Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på
Det största och det bästa
en mor och far kan få

En dotter kan förtjusa
från början med sin charm
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm

Men snart början hon tröttna
på att bara vara rar
Och livet har så mycket
som lockar och drar

Den tiden går så fort
från liten tjej till stor
Dock är hon alltid älskad
långt mer än vad hon tror

Ingen bebis kom igår. Trots att jag var där hela dagen. Weronica mådde inte helt bra igår heller, vilket skapar lite oro. Bäst att bebis snart tittar ut. För det börjar bli väldigt jobbigt för Weronica nu. Jag ger bebisen några dagar till, bäst för den att den snart ändrar sig och vill komma ut till världen. (Fast, jag har förståelse för att den vill vara kvar där inne i det varma och goa en stund till, den här världen är bra kall som den är...)

Till bebisen - SE TILL ATT KOMMA UT NU! NU TYAR VI INTE ATT VÄNTA PÅ DIG MER


Varför drömmer jag om honom?

Jag har drömt om mitt ex minst en natt/vecka nu under en rätt lång tid. De första gångerna var det rätt oskyldiga saker. Visserligen har dessa drömmarna konfunderat mig en hel del, varför skall jag drömma om honom? Något i mitt undermedvetna har väl lite att jobba med kanske. Det är mycket möjligt så. Då undrar jag bara varför skall det komma nästan 3,5 år efter att vi gjorde slut?

I alla fall, nu på morgonen vaknade jag av en mycket konstig dröm. Det som hände var att jag var hemma hos dem i deras ena hus (när vi var ihop hade de två hus, ett relativt nytt och sen ett från 1800-talet. Jag var i det nyare huset.) Detta var julafton och jag väntade på att min kompis skulle dyka upp. Vi skulle göra oss i ordning där för att sen gå bort till det andra huset och fira jul med dem. Med hans familj alltså. När vi kom dit bort så har de gjort om huset en del (i drömmen var det inte så mycket, men nu när jag tänker efter var det jättemycket omgjort). Jag kände inte igen mig. Hans föräldrar möter upp oss i dörren, tar våra ytterkläder och är så trevliga så. Eftersom jag inte sett dem på 3,5 år så säger jag att jag saknat dem. Sedan börjar vi prata om huset och hur lång tid det har tagit att få färdigt. Jag och min vän blir visade till ett rum där vi kan lägga alla våra grejer, och där vi sen skall sova. Vi börjar fixa lite och av någon anledning får jag för mig att duscha igen. Eftersom de gjort om så mycket så hittar jag inte ens till badrummet. När sen julfirandet skulle börja får jag veta att mitt ex inte skall vara med, han är fortfarande i Norge.

Detta var var jag drömde, efter att jag fått veta att han inte var hemma vaknade jag. Nu ösnkar jag att jag hade någon som kunde förklara mina drömmar för mig. Vad betyder detta. Vad är det mitt undermedvetna vill säga mig? Eller är det bara så att det är ren bearbetning? Vad är det i så fall det vill bearbeta? Och, varför skulle jag och en vän dit och fira jul med hans släkt?

Frågorna är många och svaren uteblir som vanligt. Har du kunskap i det här med drömmar får du gärna säga till i kommentarer och berätta vad detta kan stå för. Kan säga så mycket att jag är väldigt nyfiken på vad det här kan stå för!

Kattastrof - Upptåg och skräniga ankor

Idag skulle matte få ut lillkillen till lekplatsen. Han ville att jag skulle följa med, annars gick han inte ut. Så jag fick snällt låta matte sätta på mig kopplet och följa med. Hade kanske helst legat kvar hemma på soffan. Ute blåste det, men när jag väl fått på mig kopplet kan jag tycka att det är riktigt trevligt att få vara ute. Se sig om i världen är det inte alla katter som får. Satt tryggt uppe på mattes axel under tiden vi gick där på stan. Konstigt nog var det inte så många ute. Förutom på lekplatsen, när vi kom dit kom det två kvinnor med varsin lillflicka också. Det första jag gjorde var att kolla upp rutschkanan. Tyvärr fick jag inte kollat in den ordentligt i första försöket eftersom lillkillen skulle åka i den. Så jag blev rädd och försökte rymma från matte. Som tur var fångade hon upp mig. (Eftersom det är kallt ute just nu hade jag inte velat springa bort, då hade jag inte hittat hem till min lägenhet igen.) Efter det gjorde jag ett nytt försök att kolla in rutschkanan och då gick det bättre. Det var en kall och tråkig hal grej så där ville jag inte stå länge. Trampdynorna hade ju kunnat växa fast. Sen skulle lillkillen gunga i en stor grej som såg ut som en båt. Matte puttade på och det gjorde åter igen att jag blev rädd och ville springa där ifrån. Matte höll hårt i mig och jag kunde bli lugn igen. Vi bytte från båten till en stor gunga. Den var rätt häftig, men jag vågade bara stå på den. Jag såg när lillkillen gungade och det såg faktiskt lite läskigt ut. Det sista jag kollade in var den stoooora sandlådan. Tänk att ha en sån hemma som man kan gå och sprätta hur man vill i. Det hade vart grejer det! Jag har ju bara en ynka liten låda att husera i. Vet ni hur lätt det är att sprätta utanför den? Och vet ni hur irriterad ens matte kan bli på det vid fel tillfällen? I alla fall, som jag sagt innan, det var kallt ute idag och efter besöket i stora sandlådan frös jag jättemycket. Detta såg min matte och fixade på en gång till det så att jag kunde sitta innanför hennes väst. Vilken lyx! Där var det verkligen varmt. Då var jag ute på samma gång som jag slapp frysa. Min matte är för bra i bland. (Jag säger inte att hon alltid är det, bara så ni vet.) Bredvid lekparken fanns en inhängnad med massa ankor. Har ni träffat på ankor innan? Bara så ni vet, de är sjuk skräninga. Skränar exakt hela tiden, och så tigger de enormt mycket också. Några av lekparksbesökarna hade med sig bröd som de skulle ge till ankorna. Då hade de mage att stå där innanför stängslet och skia och roffa åt sig. Så totalt otacksamt. Sån är INTE jag vill jag lova. Skönt att de höll sig på sin sida av nätet. Efter 40 minuter i lekparken tröttnade lillkillen, eller ja,  han blev hungrig, så vi började vår promenad hem. Det är lite jobbigt det där med att vara ute. Samtidigt som man vill gå hem igen vill man inte lämna den frihet som det ger. Ja, det är svårt att förklara för er som inte upplevt det. För att summera dagen så måste jag säga att det var en trevlig liten tur. En spännande plats, den där lekparken. Dit får jag gå igen, en dag när det är varmare så klart.

Rutschkanan. Läskig grej! Tänk att ta fart och åka ner för den?!
Den hiskeligt höggungade gungan.
Båten som kanske var lite skrämmande då.
Den stooooooora sandlådan. Det är väl bara Saharaöknen som är större va?
Di däringa skräniga och åpna ankorna.
Matte och jag i den sköna västen. Fast, syns jag där i allt det neonrosa?

På mysbesök

Idag är jag på mysbesök hos min syster och hennes sambo. Vi tittade på filmen från festen förra veckan. Ja säger jag om den... *hmmm* Sen pratade jag med  Olof i en timma och fyrtio minuter, ja, jag kanske var lite osocial men vad då. Syrran och Mattias hade mig här i alla fall. Medan jag låg på soffan och pratade packade Mattias för fulla muggar. Det verkar som det gått upp ett ljus för honom. För att citera min syster "han har insett att jag skall kalva när som helst..." Sedan åt vi middag och grejade lite med hans dator. För en stund sen slog vi oss ner i soffan och jag lutade mitt huvud mot Mattias axel. Ååååh, skall vi mysa nu säger han då. Det skulle vi så jag fick avsluta min msnkonversation. Sen låg vi där, jag på hans ena axel och systern på andra. Mysigare kunde det inte bli för tillfället. Efter en stund känner jag att jag börjat frysa varpå jag säger detta till dem. Mattias svarar bara Frysa? Det gör inte jag. Men, så ligger jag omringad av två heta tjejer. Ni förstår då hur gott han har det här. Jag med för den delen, att lägga huvudet på någons axel är mycket trevligt!

image750
Mysstund i soffan!

Kattastrof - Kom ut och lek med mig då

Åh, det är så frustrerande. Ibland när matte sitter vid sin dator så kommer det ut en grej ur den. Varje gång blir jag så klart lika nyfiken på vad det kan vara. Tyvärr har jag inte riktigt listat ut vad det kan vara, för varje gång jag kommer fram åker den in igen. Det är ytterst få gånger som jag lyckats nosa på den. När den sen åkt in igen brukar datorn brumma till och låta och så är det en lampa som blinkar till en kort stund. Som ni förstår blir jag ju stående nedanför den utskjutande mojängen i väntan på att den skall våga sig ut igen. Det gör den aldrig. Antar att det är för att jag är en sådan vass böna. Mina klor vill han nog inte hamna i.

image746
Jag ser dig, jag ser dig. Jag ser ALLT!
image747
Hur skall jag göra för att fånga dig?
image748
Men hallå? Gömde du dig igen?
image749
Ey! Sluta mucka med mig! Eller kom ut och slåss som en katt!


I have a confession to make IIII

Weronica och Mattias var här förut idag och lämnade en film från festen i lördags. Det hade blivit något fel vid bränningen så det var bara första delen av kalaset. Alltså, den barntillåtna delen. Under tiden jag satt och tittade på den så sa jag hela tiden att jag var rolig. Varken Weronica eller Mattias ville bekräfta mig där, men det var jag faktiskt utan att låta uppblåst eller egoistisk. Jag såg att det var ANGELICA själv som stod där. Tjattrig och yster som fem livliga elefanter. Den Angelican har jag inte sett på länge. Det var en fröjd att få se mig igen. Jag tror minsann att jag är tillbaka till ytan igen. Samma gamla Angelica som skrattar, pratar, låter och syns. Och som gör det jävligt bra, utan att skämmas! Åh, att älska livet är verkligen en trevlig sak att få göra! Jag gör det, just nu i alla fall. Och det skall jag fortsätta med.


För älskar du livet så lev det med mig
Vi fångar vår dag som den är
Ingenting ska få hindra oss, min vän
Låt oss få leva och rumla en stund
På jorden, den som är vår
För älskar du livet så lev det nu med mig

God natt!

Bloggdesign - vara eller icke vara?

Jag har två bloggar som jag skall designa och jag vill göra så mycket men tycker att det verkar svårt och oöverstigligt. (Är det ett ord?) Antar att man måste ha rätt inspiration för att få klart det hela. Har lite idéer var gäller min söta systers blogg i alla fall. Den skall snart vara klar, bara jag får tummen ur någon gång. Nu? Ja, nu är en bra idé. Jag startar på en gång.

Klockan är halv tio...

...och jag sitter och gäspar. Dagen har tagit rätt hårt på mig. Men vi har haft kul mest hela tiden. Att vakna 6 var kanske inte riktigt vad jag ville göra en lördag. Tyvärr kan jag inte styra hans sömnvanor, utan det får bli som det blir. 3,5 timme på simbadet tog väl där det skulle också, det är helt otroligt vad trött man kan bli av bad. Eller ja, jag i alla fall. Lillkillen har kört på i ett högt tempo hela dagen. Han bestämde att vi skulle ha köttbullar och makaroner till middag idag. Något jag inte var helt sugen på. Blev inte så mätt igår nämligen. Så, vi tog oss en promenad ner till pizzerian för att köpa pizza. Detta var under en downperiod i hans humör så det var mest gnäll om hur långt det var. 500 meter eller så var det, låååångt med andra ord. Han måste faktiskt ha mat, och det med en gång! Säger att om vi bara köper min pizza så skall han få sin mat. Lillkillen såg plötsligt att månen lyste varpå han undrade varför månen lyste när solen var uppe. Försökte förklara på ett enkelt sätt och liknade det vid laddaren till mobiltelefonen. Utan laddaren lyser inte mobilen = utan solen lyser inte månen. Lillkillen sken upp och säger då: Det var inte alls långt vi skulle gå. Med några meter kvar till pizzerian säger han, Jag vill nog också ha en pizza. Men inte med köttbullar på. Det var bara för mig att beställa en extra pizza helt enkelt, en i barnstorlek. Snabbt som ögat får vi vår mat och kan knalla hem igen. Med bara ett fåtal meter kvar till dörren säger han igen, det gick fort att gå hem ju. Vi sätter oss till bords för att äta, men allt han kan tänka på är spelen som finns i min mobil. (Det är väl den som varit mest eftertraktad i helgen... Det gäller att planera lite, än så länge är jag inte bäst på det. Men jag skall bli!) Lillkillen har inte tid att äta sin pizza, en fjärdedel fick han väl i alla fall i sig. När det var klart ville han spela mer. Det fick han inte. Sa åt honom att leka med Strofan eller sina flygplan istället. Sen skulle han få spela en stund innan barnprogrammen. (Huu, ibland undrar jag vad jag ger mig in på.) Visst, han blev lite muttrig men när Strofan började åma sig framför videokameran så blev han genast på kamerahumör. Vet inte hur många filmer han hann spela in innan klockan ringde och speltiden kunde börja.

Nu ligger de där på soffan båda två. Lillkillen och Strofan. Ett radarpar utan dess like. Nog för att hon gärna vill bita i hans tår när han skall sova. Det tog en stund ikväll innan han somnade, han var inte alls trött. Trots gäspningar och blinkningar. Visst är det underbart att se hur någon som är så trött kan kämpa så emot sömnen? Ännu en kväll sitter jag här med ett hjärta som är till bredden fyllt av ömhet och stolthet. Över en sådan liten kille med så mycket charm. Jag är tacksam!!

Kattastrof - Allt får man göra själv

Igår höll matte på och greja i köket väldigt mycket, det var som att hon förberedde något stort. När hon sen satte sig i soffan tänkte jag att jag fick kolla upp vad hon hade gjort. Det luktade så gott utifrån köket. Jag följde helt enkelt lukterna bara. Hoppade upp på diskbänken och fann en skatt större än den gryta med guld som står vid regnbågens fot. Där låg ett skinande rött skal i diskhon. Det var bara för mig att knipa åt mig det och smaka på härligheten. Eftersom jag är en uppfostrad katt hoppade jag ner till min matplats och ställde mig där och skakade först lite på det röda skalet. Lite som en hund liksom. Kände mig så grymt stolt och mallig för min jakttroffé. Sen började jag så klart slicka på det, som det smakade. Ljuvligt. Egenfångad mat smakar alltid mycket godare än mat man blivit bjuden på. Men inte heller den här lyckan varade allt för länge. Matte upptäckte vad jag gjort och tog i från mig min fångst. Och vet ni vad hon gjorde. HON SLÄNGDE DEN!! Att hon kan låta så fina saker gå till spillo. Som tur var fick jag en bit korv av henne istället. En saftig bit att sätta tänderna i. Inte nog med det, den lilla killen som är här nu, han orkade inte äta upp sin mat så jag fick hans överblivna korv. I ett väldigt obevakat ögonblick passade jag på att smaka på det andra som fanns på hans tallrik. Små gröna kulor och gula mjuka böjar. Ni kan tro att jag mådde som en prinsessa igår efter att min matjakt gått så bra.

image744

image745
Det här hade säkert Naken velat vara med och dela på!
(Ser ni matskålen bakom mig, den med fiskbenet på? Den fick jag av matte i tisdags. Hon är så snäll som köper små presenter till mig. Lite dåligt samvete har jag dock, som inte gav henne någon födelsedagspresent...)

Barns underbara tankar

Medan vi såg på barnprogrammen igår börjar en killkompis smsa till mig. Detta stör inte lillkillen alls. När programmen var slut ville han spela på min mobil. Det var bara det att min kompis fortsatte smsa och jag fick skriva svar tillbaka. Lillkillen tog det bra, men när speltiden började gå mot sitt slut vart han lite irriterad för varje sms som kom. Ååååh, vilken envis kille, han är envis som en åsna, sa han mest hela tiden. Tillslut börjar På spåret och vi lägger undan spelen. Killen fortsätter smsa och lillkillen säger Väldans vad han ringer till dig, han är nästan jobbig. Hade jag varit tjej hade jag inte velat vara ihop med honom. Jag blev perplex och visste inte vad jag skulle svara.

Det är härligt att återigen inse att man har väldigt olika prioriteringar här i livet när man är i olika åldrar. Jag gillar att få sms, han gör det verkligen inte. Mobilen är ju till för att spela på, så klart. Inte för att skicka och ta emot meddelanden från en jobbig och enivs kille.

Oh Jezuuuuuuuus!

image743

Att man kan sova så gott. Försiktigt, försiktigt vaknade jag till medvetande och förstod inte vad det var som väste någonstans nära mig. Försökte sova vidare, tills jag förstod att det var lillkillen som vaknat. Klockan 6...
Vi satte på barnprogram på tv och jag la mig en stund till i sängen. Men, en kvart senare insåg jag att jag redan var väckt och torde inte kunna somna om bara så där. SÅ, nu är det bara att sätta igång och planera dagen. Frukost och mellanmål lär hinnas med innan det är dags för oss att åka till simbadet. (En vän trackade mig när jag använde ordet simbad, han menade att det inte fanns. En snabb sökning på google insåg jag att det nästan bara var träffar från Kungälv. Lokalt uttryck? Fast, det fanns med i SAOL också.) Jag vet att det kan tyckas att jag är lat som inte går till simbadet idag, eftersom det är så nära från mig att gå dit. MEN, vädrets makter har bestämt att det skall blåsa halv storm ute idag och då är det inte någon idé att gå dit. Vi lär inte komma fram.

Nu är det jag som hoppar ner i soffan med lillkillen och Strofan! En aning trött är jag, men det blir nog en kul dag idag.

En domnade arm säger rätt mycket

Lillkillen - Jag vill inte sova, jag vill inte sova, jag vill INTE sova.
Jag - Tyst
Lillkillen - Jag vill inte sova, och jag vill inte se på spåret.
Jag - Tyst
Lillkillen - Jag vill inte se det här.
Jag - Det blir det här eller det här *bläddrar mellan 1an och 4an*
Lillkillen - Det vill jag se.
Jag - *råkade trycka på 6an istället* Nej, det blir På spåret eller Lets dance.
Lillkillen - Jag vill se det på 6an.
Jag - Nej, det är hemskt och inte för barn.
Lillkillen - *Muttrar* Då vill jag inte se nåt
Jag .- *slår på 4an* Då blir det det här
Lillkillen - *lång suck*

En liten stund senare

Lillkillen - *börjar flytta kuddar och täcket*
Jag - Vad gör du?
Lillkillen - Jag vill ligga på dig och mysa.
Jag - Jaha, kom här. Ligg så här. Blir det bra?
Lillkillen - Ja, det blir det.

Några minuter senare

Lillkillen - *sooooover djupt*

Att min arm domnade gör mig inget alls. Lillkillen somnade i alla fall trots idogt tjat om att slippa. Dessutom var det riktigt mysigt att ligga där med lillkillen på min arm och höra hans lätta andetag. En sak är säker, lillkillen är trygg med mig redan och det är ett GOTT betyg. Just nu svämmar mitt hjärta över av lycka.

Dagens Musikvideo

http://svt.se/play?a=988081

Eftersom man inte kan klippa in SVTs klipp här får jag lägga in länken i alla fall.
Detta är Meka med Knäck - Slime
Det är något fel på din dansnerv om du inte vill dansa när du hör låten.

Slime Text & musik: Martin Westerlind
Om du har en ledig dag och vill göra nånting ball
då skall du inte dega framför datorn på en pall
Ingredienser är det du skall ha
ett kärl du kan blanda i, sen får det va? bra

refräng:
Slime, slime, slime, slime, yeah -
ibland gör jag försök som går upp i rök
Slime, slime, slime, slime, yeah -
med massa saker i, det kallas för kemi

Jag måste dansa!
Jo, jag har en väldigt stor kemist som idol
och en liten flaska polyvenylalkohol
Sen fortsätter jag blanda, jag är inte lat
jag blandar det med natriumtetraborat

(refräng)

Man kan laga allt med slime - nä!
Man kan bada i slime - ja!
Ingen skada med slime - nä!
Bygga en lada av slime - nädu!
Man kan äta slime - nej!
Man kan mäta slime - ja!
Man kan basta med slime - jo!
Man kan kasta slime?

(refräng)

Cloour Bites och Meka med knäck

image742

Lillkillen satt och spelade En riktig jul fram tills barnprogrammen började. När han gick mot soffan satte jag mig vid datorn i tron att jag kunde sitta vid den en liten stund. Då säger han Men, kan vi inte ha fredagsmys nu? Klart vi kunde det, det var bara för han att gå till väskan och ta fram sina kakor Colour Bites så bänkade vi oss framför Lilla spöket Laban. Jag frågar om jag får ta en kaka varpå lillkillen utbrister Det är bådas kakor, vi delar på dem. Och imorgon delar vi på godiset också. Programmen avlöste varandra, det var Riddaren av Pelargonien, Fåret Shaun, Evas superkoll, Wallace and Gromit och Meka med Knäck. Det sista programmet var ett riktigt bra program måste jag säga. 3 killar gjorde olika tekniska och kemiska expriment. I dagens program skulle de förklara vad molekyler var för något och hur olika molekyler skapar nya saker. De gjorde det så lättförståligt och bra. Och med humor. Skrattade gott åt dem medan lillkillen var fascinerad till tusen. Barnprogram är helt klart underbart att se på. I väntan på På spåret spelar lillkillen på min mobil och jag bloggar lite som ni märker.

Omplanterad

Nu får vi se om den kommer överleva, min Aloe vera-växt. Det finns två utvägar nu efter den här  omplanteringen. Ena vägen är att den överlever, den andra vägen är att den dör. Självklart hoppas jag och vill tro att den skall överleva men just nu känns det som ett under om det går den vägen.

Efter att jag preparerat Aloe veran med vitpeppar förut gjorde jag samma sak med min garderobsväxt som stått i garderoben sen i oktober. Nu står den på datorbordet i hopp om att den får vara i fred.


Jag kan väl säga så här,  när det gäller min katt så älskar jag verkligen henne för den hon är. Hon har så mycket personlighet att det är svårt att tro att det finns fler katter som henne. MEN, när hon totalt ignorerar mig och vad jag försöker få henne förstå att vad som helst passar sig inte att göra fortsätter hon ändå att göra sina ofog. Det är helt klart uppenbart att hon är mitt i sin tonårsrevolt. (Nu är inte katter och barn samma sak, men ibland undrar jag om man inte kan jämföra deras revolter med varandra?) När hon är som mest jobbig brukar jag stillsamt fundera över varför just jag skulle få en katt med sådant temprament? Kunde jag inte fått en katt som FULLKOMLIGEN älskade att ligga på soffan och sova? En katt som inte brydde sig om att jag grejade med saker. En katt som inte la sin lilla rosa nos i blöt hela tiden? Nåväl, jag får glad för att jag har henne, för när hon väl lägger sig på soffan, tvättar sig lite lätt och sen faller in i sömn, då älskar jag henne så jag får magknip. Min terroristkatt, som tydligen kommit till mig för mina synders skull...

Nu är den pepprad

Terroristkatten har sovit på badrummet inatt också. Två nätter i rad nu. Gissa varför? Jo för att hon inte kunde låta bli aloe veran. Så, idag pepprade jag den med vitpeppar för att se om hon skulle låta bli den. Hon var där uppe ett par gånger men jag jagade ner henne innan hon fick luktat på pepparen. Så, nu tog jag dit henne för att hon just skulle känna peppardoften. Hon ryggade på en gång. Lät henne sitta där medan jag grejade vid köksbänken och tro det eller ej, hon hoppade ner självmant.

Nu är det bara att vänta och se hur försökets reslutat kommer bli. Vi hoppas på ett positivt resultat va?

Borderline

Chris De Burgh - Borderline

I'm standing in the station,

I am waiting for a train,
To take me to the border,
And my loved one far away;
I watched a bunch of soldiers heading for the war,
I could hardly even bear to see them go;

Rolling through the countryside,
Tears are in my eyes,
We're coming to the borderline,
I'm ready with my lies,
And in the early morning rain, I see her there,
And I know I'll have to say goodbye again;

And it's breaking my heart, I know what I must do,
I hear my country call me, but I want to be with you,
I'm talking my side, one of use will lose,
Don't let go, I want to know
That you will wait for me until the day,
There's no borderline, no borderline;

Walking past the border guards,
Reaching for her hand,
Showing no emotion,
I want to break into a run,
But these are only boys, and I will never know
How men can see the wisdom in a war...

And it's breaking my heart, I know what I must do,
I hear my country call me, but I want to be with you,
I'm taking my side, one of us will lose,
Don't let go, I want to know
That you will wait for me until the day,
There's no borderline, no borderline,
No borderline, no borderline...

Mitt hjärta svämmar över

I helgen är det lillkillshelg. Detta ser jag verkligen fram emot! Det är kul att spendera tid ihop med honom. Försökte ringa hans föräldrar förut men fick inget svar. 22.30 ringde det i min telefon. Blev lite chockad eftersom det sälla ringer så sent här hemma hos mig. Det var i alla fall lillkillens pappa som ringde. Han berättade att lillkillen sett fram emot den här helgen i två veckor nu. Skönt att han är förberedd så att säga.

Pappan säger sen att lillkillen sagt att Fredag kommer bli den bästa dagen i mitt liv.

Lillkillen har inte alls högt ställda förväntningar. Inte alls! Men, det är bara att ta tag i det och göra det bästa av helgen. Imorgon blir det nog mest en slapp dag. Han kommer nog vara trött efter skolan och så där. Så det blir middag - makaroner och stekt falukorv - lite datorspel, och på spåret. Sen tror jag att han somnar efter det så jag kan se på Let´s dance. Lördagen kommer i alla fall tillbringas på badhuset. Hur länge vi blir där vet jag inte än. Men vi får se till att bestämma en sluttid innan vi går dit så att det inte blir problem när vi väl skall hem. Vad tror ni, vi kanske skulle ta och käka pizza på lördag och moffa i oss mängder med popcorn?

Nu när ni läst här; vad tror ni om min helg egentligen? Kommer den bli lyxig?



Snacka om egoboost det här! Jag sträcker på mig och är stolt för att fått veta hur han känner inför den här helgen. Att redan ha gjort ett sådant stort spår i den lille killens liv känns för mig nästan overkligt. En helg har han varit här och känner redan att han längtar hit igen. Det är ett gott betyg, eller nej det är det inte, det är ett fullständigt lysande betyg. Att få vara en del av en liten människas utveckling, det är för mig något jättestort.


Nu har jag boostat mig tillräckligt för idag. :)

Snart lever hon inte längre.

Dör min Aloe Vera-planta så vet jag inte hur livhanken kommer se ut för min terroristkatt. När jag kom hem idag hade hon rivit ut gräsligt mycetk jord ur krukan igen. Det enda jag kunde göra var att börja städa upp för henne igen. Denna gången flyttade jag växten också, men det betyder inte att den står säkrare nu. Där den nu står stod garderobsväxten förut och vi vet ju hur utsatt den blev på sin tid där.

Grejen med min aloe vera är att den har varit i min omvårdnad i mer än 10 år. Jag minns de första sega åren, när den inte ville växa alls. När den stod där tanig och liten i sin kruka. Sen plötsligt sköt den upp som en kanon ur krukan och omplantering efter omplantering var tvungen att göras. Den hade sina glansdagar för ett par år sen när den var maffig och fin. Jag gjorde dock misstaget att plantera om den i januari förra året. Det var med all välmening då krukan blivit för liten, men perioden kunde inte bli mer fel. MEN, den överlevde den persen med bravur och satte nya skott i våras/sommras. Så, nu när Kattastrof gör sina utfall mot min allra käraste växt smärtar det mig att se den långsamt tyna bort. Så, imorgon måste jag försöka ge den första hjälpen. I form av en omplantering. Även om det är helt fel period igen. Hoppas att den mäktar med och orkar detta brutala ingrepp...


Ett tecken som kan betyda två helt olika saker.

NU FÅR BEBIS KOMMA. NU ORKAR JAG INTE VÄNTA LÄNGRE. JAG ÄR OTÅLIG!!!

Min syster berättade nu att det hade funnits äggvitespår i hennes urin. Jag som inte är helt insatt i det där med barnafödslar frågade vad det innebar. Hon svarade, att en förlosning kan vara på gång. Och jag tjoade till. Sen säger hon, men det kan också innebära havandeskapsförgiftning. Kul att samma sak kan betyda en positiv och en negativ grej. Jag HOPPAS på den positiva i alla fall. Så att jag får snutta på min lilla systerbebis snart.


Jag ångrar ingenting



Många gånger börjar jag fundera på saker i efterhand och då får jag ofta dåligt samvete eller så börjar jag ångra mig. Detta är något jag inte alls gillar, så när jag stod i duschen idag och började tänka på en grej och fick de där välkända ångerkänslorna så sa jag till mig STOPP, sluta tänk så. Du har inte gjort annat än vart människa. Du får göra så. Alla andra har någon gång gjort likadant så sluta häng upp dig för det där nu. Ingen annan tycker att du har gjort fel, så varför skall du själv gå och döma ut dig här och nu? Du hade bara roligt! Så, njut av det istället för att tyck att det var fel. Förresten, du är snygg också.

Så, nu är det slutgrubblat för mig. Inget mer ältande. Måste jag fundera på något så kommer det ske på bestämda tider. Och när jag funderat klart så förpassar jag de tankarna långt ner, djupt inne i arkivet så att säga. Min största kritiker är jag själv nämligen. Det är JAG som sätter upp alla hinder för mitt välmående. Det är det slut med nu. Basta!

I huvudet på...

...mig?

Nej, men i huvudet på Gynning!

Såg just det första avsnittet av hennes lilla programserie och jag måste säga att den tjejen har fått ett enormt uppsving, i alla fall i mitt anseende. Hon är ju grym. Hon driver enormt mycket med sig själv och folks fördomar mot henne. Hon är bara för ball. Vet inte, men jag kan se en viss likhet mellan henne och mig. Det är bara det att hon är lite mer på alla plan. Att ha Carolina som en del av umgängeskretsen hade inte alls varit fel. Det hade varit inspirerande, roligt och fullt av galna upptåg. Något som jag definitivt inte sagt nej till.

Efter en snabb koll runt på nätet när jag googlade på Gynning fick jag fram något jag nästan var säker på att få fram. Att väldigt många tycker att hon är fräck som står för det hon gör och att hon har sådan självdistans. För det har hon. Någonstans läste jag "Och Rosing undrar varför hon inte lyckas på samma sätt som Gynning". Den frågan har väl bara ett givet svar? Utan självdistans kommer du ingenstans i mediasverige.

Om det är något jag skall göra i år, är det att följa hennes programserie. Även om jag inte har kanalen den går på.

Gynning, i totally love your style!

image741

För all del..

jag kunde pratat rätt ut med dig, men jag orkar inte eftersom det tydligen är så att du har rätt och jag har så fel i den här frångan. Så ett enkelt blogginlägg får räcka helt enkelt. Det finns ingen som helst anledning till att jag kryper för dig, jag har inte tid med det.

Oj nämen vilken ära!

Jag har läst om mig själv i en blogg idag. Vilken ära måste jag säga!

Det är skönt att läsa om sig själv, speciellt när det är en hobbyspsykolog som utgår från något denne säger är fakta. Att diagnosen som ställdes i dennes blogg skulle vara rättställd är lika sann som jag vet inte vad.

Det är skönt att veta att alla utan en får bete sig hur de vill. Att jag skämtade med någon fick en oväntad reaktion från en tredje person som genast började klanka ner på mig. Nästa gång skämtade någon om mig och jag reagerade med samma mynt, att det var ett skämt men det kanske inte lät så. Då säger den tredje personen igen att man får ta kritik och att folk retas. Ja, det vet jag väl. Jag är inte sen att fatta att det man ger någon får man tillbaka. Det är väl en gyllene regel. MEN igår fick jag svart på vitt att jag inte får skämta med vem som helst. För, när jag skämtade med tredje personen så säger han att jag bara kritiserar och vill få uppmärksamhet. Nämen, vem var det nu som från början sa att man måste ta kritik och att folk retas? INTE VAR DET JAG I ALLA FALL.

För all del, jag skall inte störa ditt perfekta liv igen. Du skall med gott samvete få slippa mig. För, vem är jag som skall uppta din dyrbara tid när jag egentligen bara söker efter uppmärksamhet och att folk kryper på knä omkring mig när jag är arg? För det är ju så jag vill ha det tydligen. Jo det vill jag nog, det är skönt med folk som är under en.

Nu skall jag nog ta mitt ack så bräckliga psyke och ta och gå och hitta någon som kan krypa för mina fötter medan jag är arg över u-länders dåliga ekonomi.

Just passande!

Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaargggggggh!!!!!!!!

Nu skall vi lära oss...

...att gå på banken!

Eller ja, jag skiter i det idag. Mötet drog över lite på tiden idag så jag kom iväg några minuter senare än tänkt från jobbet. Det resulterade i att jag hade fått stressa bort till banken idag så jag skippade helt sonika det besöket. Jag får göra detta imorgon istället då jag inte börjar förrän klockan 15.

Måste bara säga: Jag är trött som ett as idag. Sov väl relativt länge inatt i alla fall, ända felet var väl att jag somnade efter 00.00. Detta måste åtgärdas ordentligt. Sömnrutiner framför nöje! Det är ett måste på veckorna framöver. Undra bara hur jag skall kunna hålla det? Hmmm... det tåls att tänka på.

Nu skall jag strax kasta mig ut till bilen igen för att åka till jobbet.

Ha en fortsatt bra onsdag!!
*vinkar*

Det är en fröjd!

Jag måste bara berätta. Det är en fröjd att tanka min bil. Igår hällde jag i för 200 kronor och då blev den näst intill full. I och för sig hade jag kvar lite mer än en kvarts tank i den när jag började. Men 200 kronor, det är helt okej att hälla i den trots priset som är nu, när den sen går långt på de litrarna det blir. Den är ju billig i drift så att säga. Så, snart skall jag skutta ner för alla mina trappor och hoppa in i min fina bil och köra till jobbet.

image740

Morgonalarm

God moron, det här är Christer. A jag vet, det känns för jävligt men det är faktiskt dags att gå upp NU igen. Så kom igen nu då. Av med täcket. Så där ja, du skall se att det kommer bli en bra dag det här. DU är SNYGG, du är GRYM! Och så är det bara några timmar kvar tills du får gå och lägga dig igen. Upp och hoppa.

Härligt morgonalarm va? Det är inte svårt att gå upp när någon säger att man är snygg, trots att man sovit i flera timmar och håret är på ända. Det var så jag vaknade denna morgon. Mycket bättre än igår så att säga då min lilla terrorist försökte skapa världskrig. Idag låg hon bara så där gott bredvid mig och myste och hade det skönt. Visserligen har jag vaknat några gånger under natten när hon kommit och trampat och haft sig. För en sak är säker, innan hon kommer till ro måste hon trampa en kvart, tjugo minuter för att puffa upp sin liggplats ordentligt. När hon sen väl kommit till ro funkar det bra att bara sova där bredvid mig. Min lilla plutta.

Nu skall jag bara dricka upp mitt morgonte och sen är det dags för en mastodontdag på jobbet. 9-21 för att vara exakt. Då är 10,5 timmar av den tiden arbetstid. 1,5 timmar är rast. Lite segt långt pass kanske, men det måste göras. Det är en mötestur i det hela. 30 minuter av rasten är lunchrast, den tiden lär jag behöva äta. Medan resten av tiden är till för bara mig. Eftersom vi ändå skall in till Kungälv idag för en mötesgrej kommer jag stanna kvar i Kungälv fram tills jag börjar jobba. Hoppas jag hinner med banken då. Det hade varit trevligt om jag gjorde det.

Ha en bra dag!

Vill man bli stresstestad...

...skall man åka bil med min svägerska och syster. Herre min je säger jag. Idag skulle vi åka ner för Burmabacken för att ta oss till Klädkällaren. God damn it vad Hanna lät och hade sig i baksätet. Uttryck som "Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih" "Aaaaaaaaaaaaaakta" "Seeeeeeeeee uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuupp" och andra illvrål kom hela tiden. Hon skulle funka som uppkörningskontrollant tror jag, vad många som skulle underkännas. *smile*

I alla fall, vi kom helskinnade till Klädkällaren och väl ute ur bilen trampar Hanna mig på foten. Det är tacken för att man lugnt och fint framfört henne från hemmet till affären. Vi traskar in på affären och efter 5 minuters kollande ropar Hanna på mig "Aaaaangelica, jag tror det har hänt något här." Hennes dragkedja i jackan hade sagt upp sig eller något. Ett stort hål gapade mitt i den. Så jag och systeryster fick rycka in och dra och slita lite i den. "Aaaakta mina dubbelhakor, säg till innan ni drar uppåt." Flinka fingrar fixade dock det lilla problemet. Vi donade runt inne i affären en stund. De andra två diskuterade bebisstorlekar och jag virrade runt som en annan yster höna. Inte hittade jag något att köpa för det.

När vi yrat runt där inne en stund bestämde jag och Hanna oss för att åka till Rusta i Partille istället. Detta ville Weronica inte höra talas om så henne fick jag vara så god och skjutsa hem. Sedan fortsatte vi mot Rusta. Vad mycket rosa bra-och-ha-prylar det fanns där. Det fanns ett jättefint skurset i rosa. Undra om jag kommer att åka dit och köpa det senare i månaden kanske? Vi fick oss lite saker med oss hem därifrån. Dock lät jag min karaktär prata och stod över den stora burken med salta paddor - någon jag skulle vilja ha nu...

EGENTLIGEN höll vi på att packa in oss i min bil för att åka till Ullared. Men eftersom klockan var strax efter 15 när vi kom oss iväg från Hanna insåg vi att det inte hade varit mycket idé. Med lite tur hade vi kanske kommit dit och haft en timme till shopping. Inte ultimat när det gäller Ullared. Vi får se hur det blir med den saken längre fram helt enkelt.

Vojne! Skulle behöva en ledig dag imorgon efter denna dagen med Hanna. *blinkar*

Bloggbråk?!

Haha, det är fullständigt underbart. Hannas bror hade frågat henne om vi två var ovänner med varandra. Efter att han läst fram och tillbaka i våra bloggar trodde han att vi var i luven på varandra. Hanna hade sagt, hur visste du att det var Magnus syster och varför tror du att vi är arga på varandra? Ja men, ni använder så hårda ord och det verkara som ni inte tycker att den andre skriver tillräckligt bra i sin blogg.

Störtskönt att man är ovänner bara för att man skriver syrliga kommentarer till varandra. Nu skall vi bli värre och börja skälla på varandra på engelska också sa vi. Allternativt, vi blir trevliga mot varandra?! Fast, det är inte lika kul. Det måste ju hände något här på blogg.se också.

image739

R.I.P Slurven

Slureven har varit borta mer än en veckan nu. Jag släppte ut honom lördagen den 5/1 och när jag sen kom ut på söndagen efter som kom han inte när jag ropade. När sen Arne kom hem på söndagkvällen ville Slurven inte visa sig då heller. Så fortsatte det och nu har det som sagt gått mer än en vecka utan att han visat sig. Antigen har han blivit skrämd av något och stuckit, han kan ha gått vilse totalt eller så det mest jobbiga, han har kanske dött. Eftersom han inte känner till markerna runt Arnes hus så jätteväl då han bara varit där en månad är det inte alls konstigt att han kanske gått vilse. För hans skull hoppas jag att det är vad han gjort och att någon hittat honom och tagit in honom till sig. Hoppet är dock det sista som lämnar människan, han kan komma tillbaka. Det är vad jag får hoppas på i alla fall.

image650

Att ha en terrorist hemma...

...när man är förkyld och vill sova är inte helt lyckad!

Min katt är en terrorist, en fullfjädrad sådan. Vet inte hur mycket klockan kan ha varit, åtta kanske, då jag vaknar till och drar av världens hostattack. Detta får så klart Kattastrof att vakna och börja leka lite stillsamt med sin boll. Detta lilla ljud kunde jag acceptera eftersom jag var trött hela jag. Jag somnade om och vaknade för en timma sen av att hon fortfarande lekte och hade sig. Hon jagade sin förbannade boll, hon rev och slet i klösleksaken, hoppade på mig i sängen, jagagde fötter och lät mycket i allmänhet. Tillstlut slog jag upp ögonen och ser att lampan hänger och slänger i blombrädans ena skåra. Själv står hon under och fattar inte vad som hänt. När jag börjar fixa i ordning lampan igen sätter hos sig så klart uppe hos den på fönsterbrädan och börjar puffa på den igen. *gaaaaaaaaaaah* Mitt i allt detta får jag väl vara glad att hon inte rivit ut jorden ur aloe vera-krukan igen. Kan bero på att det står en rosa sprayflaska med vatten bredvid den och vaktar. Vad vet jag...

Nu när jag är vaken är hon tyst som en mus och sitter i sitt fönster och blickar ut över nejderna. Sicken katt!

Borde det inte slutat tvärtom?

Jag ställde mig på vågen igår för att se hur mycket jag gått upp efter helgen med massor av mat och alkohol. Mitt i min fasansfulla väntan märker jag att jag inte alls gått upp. Nej, istället har jag gått ner nästan 2 kg. Det var en lyckospark bara det så nu skall jag minsann ta tag i all motion och ordentlig mat igen så nu till sommaren skall jag ha nått mitt mål. Hoppas jag i alla fall.

image738

Väckt ur en dvala

Oj, lördagen slutade hur bra som helst måste jag säga. Ur en synpunkt. Att det var lite klumpigt och fel spelar kanske ingen roll längre då jag pratat ut om det med personen som blev osidosatt. Men, det som hände fick mig att må rätt bra faktiskt. Ända sen psykologen berättade för mig att jag inte kunde svarar på uppskattande blickar och att någon flirtade med mig har jag försökt få ordning på det. Har inte lyckats nämnvärt de gånger jag varit ute sen dess. Men i lördags gjorde jag det. Och jag vågade ta för mig. Det om något gav en total lättnadskänsa i mig och mitt psyke. Jag vågar igen! Samtidigt som jag känner att det kanske var dumt att väcka den där lusten igen så var det helt klart värt det. Att få känna att jag gjorde något för mig själv. För att JAG ville det. och för att jag GILLADE det. Får se om det blir en fortsättning. Tror väl egentligen inte det, men vem vet?! Under och mirakel har skett förut sägs det. Huvudsaken är att jag gillade det och att jag VÅGADE göra något som jag sällan (läs aldrig) gör.

Det här var en sak i förra årets sista tankar. VÅGA GÖRA DET DU VILL OCH FÅ UT SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT AV DET FÖR DIN SKULL. Året kunde inte börja bättre. Nu är det bara att blicka framåt och hoppas att en prins en dag står där och väntar på mig. Skulle du bli förvånad om han hette Johan? Det skulle inte jag bli...

(Det finns små nackdelar med det hela, men de är så små att jag INTE skall göra som tidigare, hänga upp mig på dem. Jag skall ta vara på det och spara det som ett mycket kärt minne, eftersom det betydde så mycket för mig på så många plan så ingen kan ana dess vidd...)

Kattastrof - Klart musen skall ha snacks

Oj, matte har verkligen varit bort mycket i helgen. Hela lördagen gick åt till hennes kalas. Jag klagar inte, jag fick mycket ledig tid för mig själv så att jag kunde göra det jag ville. Den mesta tiden gick åt till att sova, det är så gott att sova när man får göra det helt ostört. Sen strax efter fem kom det hem två kompisar till matte som skulle duscha och göra sig i ordning. Det var lite kul, då fick jag några att leka med. De var väl här till efter halv sju i alla fall. Sen skulle de gå på mattes kalas. Jag vet inte, men jag tror att de måste haft väldigt roligt. Något säger mig att de har vart och nallat på innehållet i lådorna som var här förra veckan. Jag är inte helt säker, men det är stor sannolikhet till det i alla fall.

Igår passade matte på att se på tv ihop med killarna fram till halv tre-tiden. Självklart passade jag på att ligga där hos dem en stund också. Försökte få igång lite lek men det var de inte alls pigga på. Så jag la mig gott där mitt i mellan alla tre. Är man husets prinsessa så skall man minsann få välja själv vart man skall ligga. Sedan åkte de iväg. Jag tror att killarna skulle åka hem medan matte skulle ut och städa. Hon var bara borta några få timmar. Sen kom hon hem med så mycket grejer att jag blev instängd på toaletten en stund medan hon bar upp sakerna. Otroligt tråkigt eftersom jag ville vara med och bära. Sedan började hon packa upp. Hon hade fått jättemycket fina presenter. Roligast var nog blommorna. Vad gott de luktade. Matte blev dock arg på mig när jag välte en av vaserna. Tur för mig att den inte gick sönder antar jag. Annars hade jag nog fått smisk eller skäll.

Roligast var nog den stora rosa påsen. I den fanns det massa prassliga påsar, och andra roligheter. Matte kallade det snackspåsen. Eftersom jag är en sådan omtänksam katt passade jag på att bjuda min lilla röda mus på en exklusiv visning i den påsen. Synd att inte några av påsarna var öppna, då hade vi kunnat kalasa lite. Musen var såklart glad för sin påhälsning där men han fick inte för mycket av det goda utan jag drog ut honom därifrån ganska snabbt. Nu har matte tömt påsen. Tråkigt eftersom det var jättekul att hoppa på den då det prasslade så härligt innefrån den då. Matte blev dock inte så glad för det, hon trodde jag skapade smulor. Hur skulle jag göra det?

image736
Titta noga nu, det här kan vara sista gången du får den här chansen.

image737
Du ska nog inte gå så långt in så du inte hittar ut igen...

Naglarna gick åt fanders men...

...på kom den!


Nu har jag varit ute och slitit som ett djur för att pimpa min bil. Det fina Pink my ride-kitet satt som gjutet i bilen. Det var lite pill och hoch var sitter den inte helt perfekt. Något som min svåger eller bror kanske kan titta på. Rattmuffen var nog den värsta delen. Shit vad jag fick slita och dra för att få på den. Den var aningens för liten nämligen. Men nu sitter den där den skall. Lite mer än en timma fick jag käpmpa och mina naglar rök en efter en, men det var det helt klart värt! Lite knixigt var det att få på nackstöden igen, min stackars bil skakade som ett asplöv när jag bankade på där. Diverse rivsår uppståd också på mina händer under tiden jag försökte fästa fast klädseln på framsätena. Nu sitter de där som sagt och bilen har tagit ett STORT steg framåt för att bli årets mest rosastylade bil. *stort smile*

image735

Nå, vad tycks?!




Presenterna.

Jag fick en hel del fint i present i helgen som jag tänke förära ett eget inlägg.

Pappa och Anna-Karin: Min lilla blå mazada
Kompisarna på jobbet: Halsband och armband
Mahts och Ellinor: Handdukar
Sven och Kerstin: Pengar
Farmor och Yngve: Stavmixer, smyckedelar och en blomma
Anna-Lena med familj: Pengar
Moster Sann: Blomma
Weronica och Mattias: ETT ROSA PINK MY RIDE-kit.
Magnus och Hanna: En rosa datorstol och ett rosa kit med prylar
Dennis och Wiveca och Jasmine: Bohuslänsspelet (Som deras sons klass gjort i skolan) en flaska vin och en glasfågel
Arne: Footlossbiljetten
Johan och Frida: En jättefin Phalaenopsis - Brudorkidé (Hoppas jag inte jag eller Strofan tar död på den bara)
Josse och Mattias: Rosa kuvertväska och skärp
Alex: En flaska champagne
Erika, Markus och Sonja: Ett diskset med lyiga diskhandskar och champagne. (Det skall inte vara tråkigt att fylla 25)
Jessica, Jesper, Marina, Sofia, Angelica, Caroline, Johan S, Peter, Malene, Petter, Sandra och Johan P: Presentkort på Skönhetsstudion.

TACK alla för alla fina presenter! Och tack igen för att ni var med och gjorde min kväll så lyckad. Det kunde ha blivit Kattastrof, Skrik och Panik eller som en bal på slotter - alldeles underbar! som Olof och jag sa kvällen innan. Den blev genomlyckad, som ni kanske kan läsa här under. TACK!

25-årsfest

Vet inte, men nåt säger mig att kvällen i lördags blev väldigt lyckad. Alla verkade ha hur kul som helst. Sofia och Lars tillexempel dansade vilda Dirty Dancingdansar så fort de gick upp på dansgolvet. För en sak är säker, det blev mycket dans under kvällen. Det var dock Jessica och Carro som drog i gång dansandet ordentligt och det verkas som att det inte gjorde jättemycket att jag inte hade så många skivor med mig. De som gick mest under kvällen vad Magnus Uggla, Spice Girls och Schlagerhitsen. De flesta var väl uppe och dansade lite, även om de flesta killarna satt på sina rumpor och pratade mest. Efter många övertalningsförsök (och många öl?) kom även Olof och Johan upp och dansade. Vi körde Diggi loo Diggi ley om jag inte minns helt fel. Som vanligt skall ett riktigt kalas även innehålla dans på bordet och det hann jag också med. Vad klockan var minns jag inte, men Frida och Josse
drog med tvång av mig mina skor tillslut. Jag fick således inte bli den martyr jag ville bli. FÖR aj vad ont i fötterna jag hade under kvällen. Konstigt, med de skorna. Det mest konstiga var att det inte gjorde ont att sätta i fötterna i dem igen efteråt.

Största trackningen under kvällen var väl mitt överköp av gurkor. Efter att ha skurit upp en försvarlig mängd gurka till tacosen hade jag nog 16 stycken gurkor kvar. Vad de skulle användas till sedan diskuterades väldigt väl. Killarna tyckte att alla tjejer kunde få varsinn gurka med sig hem... Så av det borde ni räknat ut att det fanns mat kvar när alla hade ätit sig mätta. Stackars Johan blev halvt förskräckt när han upptäckte att vitlöksdippen han tagit av inte var någon vitlöksdipp utan ren gräddfil. Han trodde jag missat den. Men icke, den var i andra skålen. Så, den räckte gott och väl till chipsen också. Samme Johan (det var 3 Johan på festen) var väl den som stod för den största delen av trackningen ang. gurkorna. Han sa sig vara en riktigt gurkälskare men han fick lägga sig när Erika visade sin gurkätarpotensial. Hon yttryckte det som så "Detta är som himmelriket för mig" när hon var inne på sin tredje eller fjärde tallrik med enbart gurka. Sedan fanns det också smörgåstårta kvar sen kalaset som jag hade tidigare på dagen. Men vad är det man säger, hellre för mycket än för lite. Trots att jag hade köpt köttfärs för 40 personer om det kom 25 så var det dock den som tog slut. Vinet gjorde det också, och det var lika så bra det eftersom jag inte dricker så mycket av den varan. Ölen däremot fick mamma och pappa köpa av mig, vad skulle jag ha den för liksom?

WERONICA och Mattias! Ni var mina klippor i lördags! Gisses vad ni jobbade! TACK! Från hela mitt hjärta. Tack vare er var det lättstädat igår och det uppskattar jag verkligen. Säg bara till när ni behöver hjälp nästa gång. Jag ställer så klart upp! Och, eftersom den lille är i antågande så vet jag att ni säkerligen vill ha en del hjälp snart. Det är dock så att jag har lite dåligt samvete, att ni drog hela det där tunga lasset och lät mig vimsa runt så som jag gjorde. (Hostar och hostar lite till). Men, om 1,5 år fyller du 25 så då är det väl jag som får aggera kökspersonal. :)

Vi kom oss från festlokalen vid 3.20 tror jag det var så vi var väl hemma en kvart i fyra eller så. Lagom kan man tycka. Somnade någon timma senare. Och när vaknade jag? Klockan 10!!! Med värsta massa funderingarna i huvudet. När jag väl vaknat kunde jag inte somna om. Låg och drog mig så länge jag kunde. Olof och Johan hade inga problem att sova länge. När Johan vaknade till kolade han på klockan och då var den 12.40. Iiiiih, när jag senast kollade på klockan var den 11.20. Hur kunde den sista biten gått så snabbt. Stackarn hade stärkt sig med ett glas whiskey när vi kom hem, så han hade en ordentlig huvudvärk. Vi två andra mådde nog rätt bra trost allt. Jag och Johan knödde sen ner oss hos Olof i soffan och såg på ointressanta tvprogram om A- och B-människor, Supernova (eller vad det hette) och Nick Nolte. Då hade klockan hunnit bli 3 och min mage värkte och mitt samvete sa åt mig att åka ut till lokalen och städa. Killarna skulle påbörja sin resa hem.

Min kära mamma kom upp och hjälpte mig. Hade sagt att hon bara behövde komma upp och hålla mig sällskap men hon städade minst lika mycket som jag. Det var väldigt uppskattat mamma! Drygt två timmar tog det för oss att göra klart. Helt okej tid måste jag säga. Det jobbiga var att få ner allt i påsar igen. Gisses vad man drar med sig saker när man har kalas någon annanstans. Sen fick jag ju lite paket också så det gjorde att det var ännu svårare att få ner allt på ett bra sätt i påsar. Skam den som ger sig. Tillslut var det också fixat. Då skulle det bara in i bilen... Tydligen lyckades jag bra med det också, för allt finns nu här uppe i min lägenhet. Hade tänkt att jag bara skulle ställa in kylvarorna och fixa för blommorna när jag kom hem, det slutade med att jag monterade en stol och packade upp allt utom snacksen som blev över. Med gott samvete kunde jag sen lägga mig på soffan för att äta chips. Hur länge orkade jag med det? Några minuter, sen kom sömnen på intåg. Vaknade till några gånger där i soffan och försökte skärpa mig och se på tv. Det lyckades INTE. Så strax efter 9 landade jag i sängen. Ett försök till gjordes, att läsa lite. Tror jag klarade 3 eller 4 sidor innan jag somnade om igen. Det enda dumma med att somna så tidigt är att jag vaknar klockan 5 och är pigg och utvilad. Vem vill stiga upp 5 en måndagsmorgon när man är ledig? Inte jag i alla fall. Så jag låg och funderade lite på smått jobbiga saker och ett lite dåligt samvete tills jag somnade igen. Tror inte det var så länge som det kändes. Vaknade nu för en timma sen så nu var det mer läge att gå upp och göra vettiga saker den här måndagen med. Har lite prylar att pimpa min bil med nu.

Hade ingen kamera med mig i lördags, men min syster hade så där finns det nog lite bilder som jag kan få. Dessutom filmade Weronica och Mattias en massa. Den filmen kan bli kul att se kan jag tänka... Vojne!

Idag gäller det då?!

Just nu sitter jag och äter frukost. Morgonen har varit fylld med olika uppgifter, dusch och doningar, klädval, packning, frisyrfixande och så där. Tror att jag snart kan åka till affären och köpa det sista som behövs.

Undra hur det kommer att gå? Allt som skall göras. Egentligen är det kanske inte så mycket kvar att göra nu idag, men det är ändå en liten undran i kroppen som visar sig då och då. Men jag är vid gott mod och tror att det kommer bli så bra som det nu kan bli.

Bäst att åka kanske?

Imorgonkväll vet ni. ;)

Ha en bra lördag alla mina läsare!

Det var då jädrans...

...vad hårt jag somnade då.

Nu är det väl bara dags att börja bära allt som skall ner till bilen! Suck! Tungt. Synd att älsklingssvågern var här och bar ner det igen.

Lika bra att göra slag i saken och börja med det. Ingen idé att sitta här och dra ut på tiden.

På återseende!

Lilla listan

Jösses vad jag har grejat idag. Det mesta är dessutom under kontroll. Hur ofta är det på det viset dagen innan man skall ha kalas? När jag kom hem efter handlningen började jag genast att kolla över lite musik och sånt som jag kan ha med på kalaset. Tror att jag skall kunna tillfredställa de flesta öronen i alla fall. Fast, oftast är inte musiken det ABSOLUT viktigaste. Huvudsaken det skvalar lite i bakgrunden. Sen började jag plocka undan lite här hemma, få ordning så man kan visa upp hemmet för vänner som skall sova här. Städade för alla djuren, sopade och fixade lite inne på badrummet. Städade min del av trappuppgången och diska. När jag sen skulle sätta igång min istidsmaskin för att laga till lunch hittade jag fyra böcker som skulle tillbaka till biblioteket. Insåg att det bara var att hinna med det innan kvällen. Satte mig ner vid datorn för att käka, blogga och prata lite med Johannes. Då fick jag som tur var en briljant idé. Jag gick ut på bibliotekets hemsida och kollade upp när böckerna skulle vara inne. Det skulle de vart 7 och 8 januari. Som tur var kunde jag FÖRLÄNGA lånen fram till 8 februari så nu har jag sparat lite tid till mig själv. Skall inte börja packa bilen förrän vid 17.15 typ. Så, nu när jag är lättad kan jag lägga mig på soffan med gott samvete och bara vila en stund. HÄRLIGT!

Vad har jag kvar att göra?
Packa in all öl och vin in i bilen
Packa in cider och annat från systemet in i bilen
Packa in diverse andra drycker
(Här kan man börja undra om jag skall på fest...)
Packa ner smink, hårgrejer, smycken och lite annat smått och gott som skall med imorgon.

Tja, det är inte helt lätt att ha kalas när man fyller jämt. Det krävs en hel del planering och förberedelser. Nu är det slut på det här med att fylla år. Det säger väl alla i och för sig, och sen när dagen randas och man fyller 30, 35, 40, 45, 50 och så vidare står man ändå där och rycker sitt hår och planerar och donar. Och, har inte kalasen en förmåga att öka i storleksomfång? Huuu... tur att det är 5 år kvar till nästa gång.

Nej, vila it is!

Vojne! Vart skall jag börja?

Vilken morgon jag har haft. Kan säga som så att det var segt att ta sig upp ur sängen. Detta berodde på den enkla anledningen att jag och Johannes satt uppe till halv 3 inatt och gjorde beräkningar på hur mycket min mat skulle kosta. Som prisreferens använde vi oss av handla24.se. Är inte helt säker, men jag tror att det är ica som driver den. Efter att vi räknat alla varor som behövdes insåg vi att det skulle bli svindyrt att handla via dem. Vi landade på en summa strax över 3000 och det var just den summan som var min budget. Jag skulle handla på willys så vi kunde snabbt dra ner kostnadsförslaget 20-30%. Efter det somnade vi utmattade, eller jag gjorde det. Antar att Johannes gjorde det också. TACK JOHANNES FÖR HJÄLPEN!

I alla fall, handlingen gick jättebra. Räknade om lite och så på vissa varor för att få det mer rimligt. Ändå blev det 2 överfulla kundvagnar när vi äntligen kom fram till kassan. Där gick det faktiskt förvånansvärt fort. Kassörskan hade inga problem att gissa vad det skulle bli för mat till kalaset kan jag säga. Måste säga att en del poster i handlingen blev riktigt mycket billigare än vad det var beräknat. Tomaterna tillexempel blev 100 kronor billigare än beräknat. Citronen blev dock 40 kronor dyrare. Över lag hade vi helt enkelt räknat mycket bra. Sen var det bara att packa allt och köra det till lokalen där jag skall ha kalaset. Tungt var det att bära, men samtidigt gick det fort eftersom mamma hade fått äran att bli beordrad att hjälpa mig med detta. Nu är det bara resten kvar så att säga.

http://i19.tinypic.com/7wt0jzk.jpg
(Följ länken för att se inköpen)

Va é de för en dag...

...é de en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det é Angelicas födelsedag. Hurra hurra hurra!


image734


Min dag började fint, jag hade tvättid. Så det var bara att masa sig ner dit för att sätta igång med sysslan. Hade inte tvättat sen 18 december, ändå var det inte så mycket som det kan vara. Sen åkte jag och köpte hårfärg och hämtade mamma. Hon fick äran att blondera min utväxt idag så att håret är en enda enhet på lördag. Sedan bjöd hon på semla också, mest eftersom jag sa att den som förlorade patiensduellen igår skulle bjuda på det idag. (Man får inte vara dum.) Tror det var lite för att jag fyller år idag också. Är dock inte helt säker på den biten. Nu skall jag fortsätta firandet av min dag med att åka till jobbet. Man får se till att man har roliga saker att ta sig för på sin 25-årsdag. ;)


















Grammisgalan - Salem Al Fakirs kväll

Nu såg inte jag hela grammisgalan, utan bara vissa delar av den. Jag har inte hört Salem Al Fakir innan, inte i någon större utsträckning i alla fall, jag hade inte kunnat säga att det var han om han spelades på radion så att säga. Tyckte hand sound lät lite som Christians Walz. Helt okej, lyssningsvänligt så att säga. Tycker att han förtjänade sina priser framför de andra som var nominderade till samma pris. Av sju nomineringar vann han 4 priser och tog hem storslam. Han var den som vann flest priser i år. Kul för en nykomling! Han är så där småmysig hela han. Visste ni att hans bror är programledare för barnprogrammen förresten? Det visste inte jag förräns för ett tag sen då Salem besökte bolibompa. Otroligt lika är dem också.

image733
Han är ju rätt söt också.

Kattastorf - Soffmys med matte

Igår var matte verkligen lat! Hon gick inte upp förrän halv tio. Och först satte hon sig vid datorn och grejade lite med bloggen tror jag. Strax där efter så slocknade tydligen bloggen, vet inte riktigt vad det berodde på men matte gick och svor över att uppkopplingen försvann. Försökte liva upp henns stämning lite varje gång hon var och pillade på modemet. Tror ni hon lekte med mig? Nej, hon var bara så fokuserad på att få blogga. En stund senare insåg hon dock att det hon gjorde inte hade någon betydelse eftersom inget funkade ändå. Så hon gjorde frukost och satte sig vid tvn istället. Jag försökte åter ingen muntra upp henne, så jag la mig bekvämt vid hennes ben och värmde dem. Jag kände genast att hon mjuknade lite. Jag menar, soffmys med mig säger väl ingen nej till. Hörde något om att jag skulle legat så att det blev obekvämt för henne. Om det nu hade varit så, varför sa hon inte till? Då hade jag skjälvklart flyttat på mig så att vi både låg bekvämt?! Eller hur?

image729

image730

image731

image732

Kattastrof - Matte är elak!

I tisdags när mattes syster var här kände jag mig verkligen retad och utanför. Mattes syrra sa nämligen att jag ser ut som ett lodjur. Vad är det för något egentlingen? Och vet dom inte om att jag är sveriges finaste lilla kattdam? Jag är väl inget annat djur? Enda anledningen till att det kallade mig lodjur var pågrund av mina öron. Jag skulle tydligen ha toffsar på dem. Inget jag har märkt av innan dock. Nu vågar jag knappt visa mina öron här i bloggen, jag är lite rädd för att bli retad för det nämligen. Jag vet hur utseendefixerade alla är, mer eller mindre i alla fall. MEN, visar jag upp mina öron här så kan jag ju också få upprättelse! Ni kan få tala om för min matte att jag inte alls ser ut som ett lodjur.

Åh, så här i skrivandets stund kom jag på att jag kan visa en bild på mig och en bild på ett lodjur så kan ni själva jämföra oss. Smart va?

image727
Kattastrof?

image728
Lodjuret?

Ser ni nu med egna ögon att jag inte alls har sådana långa tofsar på mina öron. Mina små fjun syns ju knappt på kort?! Fast när jag tänker efter så gör det kanske inget att matte kallar mig lodjur. När jag googlade efter lite bilder nyss så såg jag att det var ganska ståtliga djur. Och stooooooora. Titta här.

Aaaaaaaaaaaaaaaaargh!

Snacka om frustrerande. Min uppkoppling har varit borta sen strax innan 10-tiden. Efter diverse upplivningsförsök insåg jag att det inte var någon idé att försöka locka fram uppkopplingen till min dator igen. Så jag fixade frukost och  på Mamma Spindels små kryp. Började även städa här i min lya. Vid halv två hade uppkopplingen fortfarande inte återkommit så jag ringde till tele2 för att se vad felet var. Tydligen låg hela deras nät nere och de höll på att felsöka. Fick svaret att det skulle vara igång ikväll igen. *gah* Felsökningsarbetet försvårades dessutom av att alla kunder försöke logga in igen. Konstigt att de liksom inte stängde av allas återkomst för att förenkla arbetet. I alla fall, nu är det igång igen, lagom tills jag skall åka till mitt arbete. TYPISKT!!!

image726

Uppiggande aktiviteter

Satt och blev lite arg här på kvällskvisten. Människors dubbla beteenden är saker jag inte klarar av. Jag spyr på människor som ena dagen säger en sak för att nästa dag sitta och säga emot sig själv. Stå för vad du säger ena dagen, vänd inte din kappa nästa dag så att det passar dig. Det ser så illa ut!

Vart så irriterad så jag satte på Winnerbäck på random i winamp. Jag har sagt det förut och säger det igen, hans texter må vara deppiga och svarta, ändå blir jag piggare och gladare av att höra på honom. I samma stund frågade jag mamma om hon ville spela patiensduell på msn med mig. Det ville hon! Så vi började och jag märkte direkt att jag hade ett litet övertag. Sen tog hon sig lite och vid 6 matchen trodde jag att hon fått kläm på det. Men icke, jag vann den också. Sen säger mamma: Nu räcker det för idag, men jag vill ha revanch. En dag då jag inte suttit på långt möte. Självklart skall du få det mamma, och du vet med dig att du en dag kommer att klå mig riktigt mycket. Du har en vinnarskalle som överglänser min med hästlängder. ;)

I alla fall, dessa små grejer gjorde mig glad igen. Jag struntar i det som gjorde mig arg och blickar framåt mot lördagen. Efter lite mailmissar och sånt kan jag säga att nu har alla svarat på sina inbjudningar. Vi blir en lagom skara på lördag. Nu är det bara resten av förberedelserna kvar... Handla mat, snacks och annat gott! Pappa kommer att komma upp med ljud så det kan bli lite musik i bygget också. Undra om jag skall ta med mig dansband? (Johannes, du fattar va?) Fredagen blir helt klart uppbokad med allt som kan göras i förtid.

Well! Det återstår att se hur det går med allt, den som lever på söndag får se.



Åkte upp till min mamma idag för att låna Tempelriddarna och Riket vid vägens slut. Tror ni att jag fick med mig dem hem? Nej, de ligger väl antagligen där mamma la dem, på hennes köksbord. Så jag får ta mig en tur dit imorgon efter jobbet så att jag har något att läsa när jag kryper ner i min sköna säng i fortsättningen.

Nu skall jag strax hoppa i säng. Jag ska bara...
Lyssna klart på Stackars.


God natt!

Kattastrof - Djur i bur?

Jag är faktist lite avundsjuk på mina småbröder ibland. De har en sådan häftig bur att sitta i. Det finns en bräda man kan gömma sig under eller sitta uppe på och hålla koll. Sen finns ju de där i också, de kan man ju leka med under tiden man är inne i buren. Bäst av allt är nog den silverfärgade extraburen som hänger på gallret. Jag vet inte riktigt vad den har för funktion för killarna, de når inte upp att sitta i den nämligen. Eller ja, jag tror de är för tjocka och lata för att ens försöka. Det gör inte mig något, då kan jag sätta mig i den när jag känner för det. Bäst av allt är att den oftast är bäddad med massa gott hö. Tro nu inte att jag äter det bara! Det smakar bara torrt gräs. Förstår inte att killarna äter så mycket av den varan. Men för mig är det bra att ligga på, det blir så varmt och skönt. Dessutom blir det mjukare, burar har en förmåga att vara rätt hårda. Sen kan man leka med höet också, bita i det, jaga det och så där. Min matte låter mig dock inte hållas på samma sätt som jag vill. Så fort jag lägger mig i extraburen lyfter hon ur mig. Hon är tydligen rädd för att jag skall göra mina behov i deras hö. Då undrar jag, vem skulle få för sig att kissa i hö? Det går ju inte att sparka över på samma sätt som sand, jord eller för all del pellets som jag har i min låda. Hoppas matte glömmer att stänga buren imorgon när hon skall jobba, då skall jag passa på att ligga där i extraburen och gotta mig. Så det så!

image725
Bäst hade varit om burtaket varit öppet så jag fått ordentligt med plats.

Kattastrof - Gröna tassar?

Matte har en sån där stor och grön växt ståendes uppe på datorbordet. Den är riktigt bra att ha, man kan stå i den och hålla utkik över hela lägenheten. Eller ja, man kunde det innan. Nu har matte flyttat den. Där den står nu kan bli riktigt bra om hon bara tar bort gardinen då förstås. Då kan jag sitta i växten och hålla koll på omgivningarna utanför istället. I alla fall, växten är ju intressant för övrigt också. Man kan ha den som hinderbana också. Det är bra träning kan jag lova att försöka ta sig runt den utan att ramla ner. Än så länge har jag inte gjort det förstås.

image723
Bara halva vägen kvar till mål nu.


image724
Det här verkar krångligt att ta sig över här.


Kattastrof - Är det fest eller?

Jag tror att min matte skall ha kalas eller så. Jag är ju inte riktigt säker, men det finns lite mystiska ledtrådar här hemma som säger mig ett och annat. I lördagskväll kom ju mattes syster och favoritsvåger hit med massor av blå och gulgröna kartonger. I de gulgröna kartongerna klirrar det häftigt också. I och för sig måste jag springa in i dem rätt hårt för att det skall göra det. Har försökt att ta mig in i kartongerna men utan resultat än så länge. Kan hoppas att de inte försvinner här ifrån innan jag lyckats ta mig in i dem. Jag hoppas ju att det finns något läckert att äta i de gulgröna kartongerna som klirrar så skönt.

image719
Vad kan detta vara tro?

image720
Den här lådan var guldig och fin!

image721
Äntligen något rejält att klättra på. TACK!

image722
Åååh, vilket gömställe!

Det bästa med de här kartongerna är att man kan gömma sig bakom dem. Och det är bra att kunna göra i mellanåt. För, sitter jag där bakom utan mattes vetskap så kan jag hoppa fram och skrämma henne. Det är jättekul att  skrämmas.  Tror att jag är rätt bra på det. I helgen när Jasmine  var här testade jag lite olika tekniker på henne. Hon blev fullkomligt livrädd. Skrek och tjoade. Det var ett gott resultat!

Kattastrof - Present från Smulan

Matte kom hem med ett nytt fint rosa halsband med blinbling på till mig i förra veckan. Det var tydligen en present från Smulan. Smulan är mattes kollegas katt. Sicken snäll liten tjej som tänker på mig. I alla fall så fick jag på mig det idag och det kändes rätt obehagligt. Jag menar, jag har ju visserligen haft på mig halsband sen jag minns inte när, men nu var det ett nytt material och så var det mycket längre än det gamla. Tror att matte sa att det var lite för stort för mig också. Jag kan nämligen trixa upp det så att jag har det i munnen. Det tycker inte matte om, hon vill inte att jag skall bita sönder detta också. Kan inte garantera det, jag gillar att bita i saker nämligen.

image718
Akta, nu jag kommer och tar dig.

image719
För att jag skulle visa halsbandet hade jag ett villkor, jag ville bita i mattes systers hand.

Deadlinen är körd

Lite less är jag väl, men jag får vara glad för de som kommer på lördag. Det kommer bli roligt kan jag tro. Skall ringa pappa imorgon och kolla det här med ljud och sånt. Han skulle stå med lite högtalare och sånt tror jag.

Tänkte handla imogon, men skjuter upp det till fredag tror jag. Farmor och jag skall åka och köpa present till mig nämligen. En tur med farmor är inte fel kan jag lova. Får se vad det blir, tror jag har koll på det redan. ;)

Nu skall jag sova!
G´night!

Åtta års vänskap?

I februari i år är det åtta år sen jag lärde känna honom. Den lilla killen med blixtärret i pannan. Killen som på sin 11-årsdag fick veta att han bar på magiska krafter och att han därför skulle få komma till Hogwarts, skola för häxkonster och trollkonster. Det har alltid varit lika kul att dyka ner i en ny bok där Harry fortsätter sin kamp mot Lord Voldemort och hans dödsätare. Inte nog med att han fått kämpa för sitt liv, han var samtidigt varm, godhjärtad och så otroligt osjälvisk när det väl kom till kritan. Märker man det inte det redan i början lär man i alla fall märka det i sista boken i alla fall.

Igår avslutade jag sista boken och det är med ett sting i hjärtat jag tog farväl av Harry. Jag menar, har man följt någons kamp i åtta år blir det lite sorgligt när de sista sidorna av serien långsamt tar slut. Visserligen kan jag läsa böckerna igen, men det är inte samma sak. Jag kan hitta nya saker, nya synvinklar, men ändå blir slutet samma. Jag vet ju hur det kommer gå för honom. Under de långa perioder när boken varit i översättningsfasen har det varit jobbigt att vänta på att få läsa fortsättningen. Så här i efterhand känns det rätt bra att det tog så lång tid. Med rätt stor säkerhet så har jag haft ett annat sätt att se på historien nu än jag hade när jag började läsa den.

Kan man våga hoppas att J.K Rowling får för sig att skriva en bok till om Potter tror du?

Microdiskussion

- *Toksöt* säger: Nu pep det i köket. Nu får den stå en minut så det fördelas värmen alltså
- Johannes säger: Det tycker jag alltid är onödigt. Brukar oftast vara lagom varmt jämnt över när jag göra sådana doningar. Kan välbero på micron också iofs
- *Toksöt* säger: Min micro är från istiden Så det är ett under att den värmer
- Johannes säger: Haha

Maten blev i alla fall jämnvarm och jag skyndar att äta upp min mat nu, eftersom jag skall på möte om 30 minuter.



Sista dagen...

Idag är det 7 januari. Det är sista dagen. Jag undrar hur många svar som kommer in idag. Skall bli riktigt intressant att se. Det behövs en skräll nu så att säga. Fast, kommer inte svaren in så är det bara att planera om lite, mindre mat och sånt där, jättekäckt tycker jag. Well, ikväll vet vi.

Förresten, nämnde jag att jag egentligen mår rätt bra och är rätt glad? Små saker försöker förstöra för mig dock. Jag försöker tänka bort det, samtidigt som en vilja att släppa efter finns. Det är lätt att tappa orken och skylla på alla andra, men i det här fallet skall jag icke det. Woho! Det är 7 januari idag och än så länge har jag haft en bra första vecka på mitt nya år.

Nu åker jag och jobbar istället för att sitta här och svammla...

Halsbandspyssel

Igår kom Jasmine hit till mig. Vi skulle pyssla lite med våra pärlor, se på film och så skulle hon sova över här hos mig. Man kan väl säga som så att det blev en helkväll. Vid halv tolv började vi med halsbanden. Jasmine sa att hon alltid är uppe länge så jag fick väl gå på hennes ord. Så vi började på en gång. Inte skulle vi göra några enkla halsband heller. Vi valde de mest avancerade jag kunde hitta på. Jasmine var imponerad och vi började så smått. Vi gjorde bara grunden så skulle vi pyssla med det pilliga idag när vi vaknade istället. Här är första etappen av halsbandet.

image715
Det till vänster har Jasmine gjort. Det andra är mitt

image716
Slutresultatet.

image717
Stolt Jasmine med sitt alster.

(Det bör kanske tilläggas att Jasmine är inne på sitt 10 jordsnurr.)

Hur mitt halsband blev får ni se på lördagförmiddag eller på söndagkväll. Jag har gjort det för att ha det på mitt kalas/fest på lördag nämligen. Kan säga så här, jag blev nöjd. ;)

Kattastrof - Woho, det är vitt och roligt ute!

Har ni märkt att det fallti massa vitt från himmelen? Marken är nu helt vit och ser så där mjuk och skön ut. Matte och hennes lilla vän Jasmine skulle ut och leka i snön igårkväll så jag fick följa med ut i mitt koppel. Var helt salig på vägen ner. Redan när matte skulle trassla på mig kopplet så var jag på språng, vem har tid att vänta för länge liksom? Så äntligen kom vi ner och jag fick känna på det vita. Mitt omdöme så här långt är att det är rätt kallt och blött men samtidigt riktigt kul att leka i. Det blir häftiga spår där man gått och så kan man ha jaga snön. Matte gjorde små bollar som hon kastade till mig. När jag fick tag på dem mosade jag dem. Stannade inte ute allt för länge i alla fall eftersom det var rätt kallt. Så när vi kom in igen var det skönt att få lägga sig på soffan och softa lite.

image709
Närkontakt av första graden...

image710
Undra om de här spåren leder till Naken?

image711
Försökte gömma mig men matte hittade mig som vanligt...

Förra veckan berättade jag för Naken att det vita som faller ner, snö kallas det visst, blir till vatten när det smälter. Han trodde mig inte så jag tog med mig snö in för att bevisa det för honom. Det stämde, från att ha varit en boll i ett fat var det plötsligt bara vatten kvar. Det äckligaste med det var att det mass massa smuts i vattnet, och snön som såg så ren ut. Märkligt värre!

image712
Steg 1: Snöboll

image713
Steg 2: Halvsmält

image714
Steg 3: Vatten

Kattastrof - Djungelvrål är gott

Matte bjöd på djungelvrål idag när vi tittade på film. Jättegott tyckte jag, men hon hade redan ätit på den så jag dissade den. Jag hade uppskattat om jag fått en egen djungelvrålklubba för mig själv. Försökte nappa åt mig en ur skålen sen men matte och Jasmine försökte ta den ifrån mig hela tiden så jag tröttnade. Tänk, det är verkligen enerverande att sitta bredvid någon som äter godis utan att man får ta del av det. Och när jag ser på film vill jag helst att det skall vara knäpptyst. Något min matte inte lyckas något vidare med.

image706
Kan man sjunga i den här kanske?

image708
Så här långt kom jag med klubban, sen åkte den automatiskt ner i skålen igen.. TYPIST!

Motorvärmare = miljötänk!

Nu har lilla bilen kommit hem och just nu står den och froteras i värmen. Ty jag har sladden till motorvärmaren i. Pappa har kopplat det så att kupévärmaren står på i samma sekund som motorvärmaren går i gång. Så, nu när jag skall åka kommer jag alltid att sätta mig i en varm bil. Det är något som är mycket lyxigt för min del.

Nu är det så att uttaget till motorvärmaren varit lite av ett problem för mig. Hade vi bara vetat hur den fungerade hade kanske inte skitsaaben behövt åka till skroten. Det var nämligen så att när den började krångla förra vintern försökte vi koppla på motorvärmaren så att den skulle vara varm när jag kom ner på morgonen. Det var den ALDRIG eftersom uttaget inte ville släppa ifrån sig någon el. I år, ett år senare började jag mixtra med den igen. Kom bara ihåg att den var sönder, men inte på vilket sätt. Tre envisa människor försökte förklara för mig att den antagligen fungerade om jag gjorde si och så med den. Detta testades och det stämde. Fick väl försiktigt säga att jag hade fel och de hade rätt. Så, när kvällen sen kom och jag kopplade i motorvärmaren så kände jag att sting av misslyckande. När jag sen kom ut på morgonen efter fick jag min triumf. De hade rätt hur uttaget fungerade för att släppa ut el, men jag hade rätt i att den var sönder. På samma gång. Det var nämligen så att urverket inte fungerade. Satte jag den på 10 timmar så stod den fortfarande på 10 timmar när jag kom ut morgonen efter. HAHA!

Nu har vi kollat lite på den, ställt den på 2 timmar och åkt hemifrån under tiden. När jag sen kom hem kollade jag hur långt den hade gått. Inte en millimeter trots att jag var borta mer än två timmar. Så nu står motorvärmare och kupévärmaren igång hela tiden. Det kanske inte är helt rätt, men eftersom hyresvärden inte varit här och lagat uttaget (jag ringde och påkallade hjälp flera gånger förra året) så skiter jag i det. Min bil är varm i alla fall.

image705

Död och begraven!

Klockan kvart över 9 kom pappa och Mats hit för att hjälpa mig att köra bort skrotbilen. Efter att de snabbt gått igenom den på saker som kunde vara bra att spara vinschade de upp den på kärran. Sedan satte de fast den ordentligt så att den inte skulle åka av. Mig hade det inte gjort något om den dött på det bestialiska sättet, men för andra taffikanters säkerhet var det bäst att det blev gjort. Sedan startade färden. Vi skulle resa ungefär 4,5 mil för att stjälpa av skiten hos Uffe på "Uffes bilskrot" ute i Varekil på Orust. Pappa och Mats snackade massa om allt och inget medan jag läste Harry Potter i godan ro. Enligt Uffes hemsida skulle skroten vara uppe mellan 11 och 13 på lördagar. När vi kom fram 10.30 så tog han emot den redan då. Medan vi väntade på att det skulle finnas plats att ställa av den så stod pappa och tittade på hur bilar pressades ihop till små plåtkartor. Behöver jag säga att han var mäkta fascinerad?

Tillslut gav Uffe oss vinken, Judasvinken. Det var bara att köra upp en bit och ställa saaben så att den var lättillgänglig för gaffeltrucken. Utan någon som helst barmhärtighet och med hög fart körde Uffe gafflarna rakt in i sidorutorna. Där hängde den en stund som om Uffe ville leka lite med den. Eftersom han (och hans anställda) skulle plocka ner delar som kan vara bra att ha (undra om det finns några på den skitbilen?) kunde jag inte stanna kvar och titta på när den sedan blev pressad till hajmat i pressen. Det hade varit pricken över i:et att få se det.

Nu undrar den frågvise, varför körde vi den ända ut till Varekil för att skrota den? Jo, för att det gav mest pengar. Hade jag skrotat den här i Kungälv hade jag inte fått ut något alls på det tillexempel. I handen fick jag 1300 kronor av Uffe. Det är fint en månad som denna, när man inga pengar har. Så, nu har lilla Mazdan blivit fulltankad (vilket kanske inte var så svårt då den rymde 38 liter) samt att jag köpt på mig spolarvätska så att det finns inom räckhåll den dagen det behövs. (Mer om min lilla söta Mazda kommer senare)

image702
Lastad och klar inför sin sista färd, fast inte på egna ben, jag menar hjul...

image703
Aldrig mer skall den jäveln ställa till det för mig...

image704
Slutdestination!

Kattastrof - Det här med inredning

Aldrig att jag får ha det som jag vill i min lägenhet. Så fort jag ändrar på något, och då till det bättre så klart, kommer matte genast och rättar till igen. Så att det står som hon vill ha det. Har hon inte fattat att det är min lägenhet och att hon bara bor här på grund av att jag gillar henne? I alla fall, igår satt jag i ett av mina favoritfönster och myste när hon började locka på mig. Självklart blev jag nyfiken på vad det var hon ville mig så jag trasslade mig ut från blomkrukorna. Då ramlade den ena krukan och la sig så där fint mot soffan. Jag tyckte så klart att det blev ett bättre resultat än innan. Varför skall krukorna stå i fönstret när de kan ligga lite häftigt mot soffan? Hur många sekunder tror ni att det tog innan matte rättade till det? Ja, en så där 10 sekunder kanske. Sen åkte jag dessutom på en utskällning också. Kanske borde flytta här ifrån, till en lägenhet där människorna skulle uppskatta mitt öga för inredning?

image700
Ni ser ju, det ser mycket bättre ut!

Matte och jag hade mysstund i soffan igår. Vi tittade på "på spåret". Matte är ju snart tant så snart kommer hon väl tycka att Björn Hellberg är sexig. Haha! Det tycker inte jag, han ser lika sticksig ut som en igelkott så han får gärna stanna där inne i tvn. Det gör mig ingenting. Först la jag mig på behörigt avstånd från matte. Ville liksom ligga på min favoritkudde. Matte ville dock att jag skulle ligga hos henne så hon lyfte ner mig från kudden. Det bästa med platsbytet var att matte hade värmt upp platsen ordentligt, så det var bara för mig att lägga mig och somna gott där intill henne. Min matte är allt bra för det mesta. Tror i och för sig att det var så att hon ville betala tillbaka. Det var nämligen så att jag värmde upp hennes säng i torsdags. Kan tänka att hon hade lite dåligt samvete att hon körde bort mig från den platsen.

image701
Sötkorvan och gottegrisen på samma bild. :p

Oxid och dammsugning

I onsdags tvättade jag och Malin min nya lilla bil. Skall inte säga att det var det enklaste jag gjort, eftersom det gott och väl tog 2-2,5 timma. Först skulle vi tvätta den med avfettningsmedel. Efter det blev det en omgång med supertvätt eller vad det hette. När det var klart körde vi in den i ett varmgarage och torkade av den med ett sämskinn för att få den torr. I och med det började ett smärre helvete. Vi skulle lackrengöra den. Med andra ord, få den att glänsa som en diamant och få bort allt som inte försvunnit under tidigare steg samt att få bort oxidfläckarna. Jag gnuggade som en galning och Malin gick efter och polerade. Resultatet blev skinande rent. Sista steget i rengöringen var att vaxa den. Malins pappa hjälpte oss att lägga på vaxen och sen polerade vi bort det. Bilen sken som en sol efteråt.

Bästa citatet under vaxningen var:
"Ni har polerat mycket bra, jag går bara efter och kollar lite. Oj, Angelica du har ju polerat mycket bra här, tänk att det går att lära er såna här saker".

Nu är det nog inte så mycket kvar att göra på bilen innan jag får köra den. Pappa skall bara fixa avgassystemet. Sen kanske han sätter in lite fler högtalare i den, längst bak. Så det blir rena rama festbilen när den är klar. Ååååh, jag längtar tills jag är ute och kör med min lilla pärla. Tydligen drar den bara 0,4-0,5/mil och det är inte alls.

Det är bara en sak kvar att ordna egentligen och det är att få bort den fula, vita och urkassa saaben som står nere på min parkering. Imorgon lär vi kunna köra den till Orust, till en bilskrot där. Tydligen skulle jag få tillbaka rätt bra på att åka dit med den så alkoholen till min fest lär kunna betalas med de medeln, i alla fall delar av dem. Väntar bara på att pappa skall ringa och berätta när vi skall åka imorgon... Spännande!

image699


Just ja, dagen efter åkte jag ut till min lilla bil igen och dammsugade den helt invändigt. Som Malins pappa säger, det är mycket trevligare att underhålla en bil som är ren och fin. Torkade ut dammet och en del mögel som bildats på det ena bältet i baksätet. Tydligen vanligt på bilar där bältena inte används. Nu skiner den som sagt som en sol och den väntar nog lika mycket som jag på att få åka ut och köra.

Jag är positiv som fan...

...men ändå finns det en gnagande känsla i magen!

Jag vet inte, men jag hoppas jag får många svar i helgen ang. min 25-årsfest. Som det är nu är det väldigt få som oasat och det är lite oroväckande. Hoppas att de svarar snart de som inte gjort det, annars kanske jag tar och ställer in. Hur kul är det att ordna en massa om ingen dyker upp?



Så, nu har jag varit lite negativ och fått ur mig mina tankar som gnager. Nu kan jag hoppa i säng med ett lättat hjärta och sova gott bredvid min söta lilla kattefnatt.

God natt!

image698

Kattastrof - Vill ni se en stjärna...

...se på mig...

Igår kom matte och hennes vän Malin hem och bråkade med mig. Eller ja, Malin gjorde det. Ena stunden ropade hon på mig och när jag kom till henne skulle hon retas. Hur kul är det liksom att det första de gör är att retas och inte mysa när de varit borta i flera timmar? De kallade mig massa fula saker, och så sa de att jag var en uppmärksamhetsjagare. Skulle jag jaga efter uppmärksamhet? Skulle inte tro det. Jag älskar att vara för mig själv, och kommer bara fram när någon ropar på mig, typ, eller ja, eller eeeeeh?!

Sen satte de sig i soffan och såg på film, jag satt mest på soffbordet och undrade vart jag skulle få plats. Ingenstans i den stora soffan fanns det plats för mig. Jag hade kunnat lägga mig på mattes mage, men jag ville ha en egen plats i soffan. Samma visa blev det sen när vi skulle gå och lägga oss. Plötsligt lägger sig Malin på min plats i sängen - MIN PLATS. Vad är det för stil egentligen? Försökte ligga nere i fotändan, tryckt intill väggen men det blev så varmt och trångt att jag fick lägga mig i soffan istället. I och för sig trivs jag att sova på soffan i vanliga fall, men nu kände jag mig grymt utanför.

Imorse skulle de äta frukost ute i köket. Jag satt där i fönstret och bara väntade på att jag skulle få smaka på en köttbulle. När jag visade mina framfötter (Ja, det är ett talessätt man använder när man visar att man är intresserad vill ha något.) så började de bara att skälla på mig. Båda två, som om det inte räcker att matte skäller på mig?! Tillslut kastade matte ner en köttbulle till min matplats, snacka om att den var god. Sen kastade hon ner en till men den hamnade under mat- och vattenskålen så jag fick kämpa lite. Klarade det inte utan hjälp från matte dock. Lite pinsamt att erkänna det dock. När jag ätit min frukost satte jag mig återigen i fönstret. Denna gången tittade jag ut, med ryggen vänd mot retstickorna. Då började matte att rycka i min svans som om det var en ringklocka. Irriterande och jobbigt, så när hon gjort det tre gånger tittade jag argt på henne och då slutade hon. Och det var tur för hennes del.

Nu är det kväll och matte kom hem från jobbet för en timme sen. Jag passade på att leka lite med lampan i fönstret. Den är rätt rolig att leka med. För det första snurrar den väldigt lätt, det räcker att nudda vid den. För det andra så är det massa små lampor i den så man kan liksom bita i den på massa stället. Än har jag inte lyckats att riva ner den eller fått någon av lamporna att slockna, undra om jag hinner innan matte tar ner den igen? I alla fall så tycker jag att det ser ut som en stjärna där den sitter och det är ju just vad jag är, en stjärna.

Nu skall jag locka ner matte i sängen så att vi kan ha en mysstund innan hon somnar. Mattar somnar fort när de lägger sig i sängen har jag märkt nämligen...

GOD NATT!

image697
...ni får mycket gärna, se på mig!

It stinks!

image696

Det absolut värsta med att bo i Kungälv är att vi har Göteborgs Kex här i staden. Visserligen är det väl trevligt att vi exporterar massor av goda kakor till hela Sverige. Men allt har en baksida. Fabriken pumpar ut massor av utsläpp som luktar sötslikigt och avskyvärt! Alla säger att det är trevligt att staden fylls med den lukten, tyvärr kan jag inte hålla med, det är en stank som är värre än otvättade strumpor eller en hockeytrunk full med svettiga träningskläder. Jag får väl glädjas för det lilla, de bakar inte hela tiden som tur är.

Nästa dag för rakning?

Idag är det tredje januari och jag njuter av tillvaron. Har min finaste Malin här hos mig, vaknade upp bredvid henne. Det är inte varje dag man för göra det, och när jag väl får göra det så måste det allt vara njutningsfullt!

Vad vi hade för oss igår skall jag berätta om mer ikväll eller imorgon. Jag har ju ett jobb att sköta ikväll och innan jag börjar jobba skall jag umgås intensivt med Malin. Efter jobbet blir det än mer intensivt. Vad vi hittar på då vet jag inte än, men något kul lär det bli.

Tänkte en sak i duschen, en sak som jag tänkt mycket på de senaste två veckorna. Andreas Lundstedt har varit en del av den tanken. Jag tycker han är grymt modig och helt fenomenal som gått ut och berättat om sin sjukdom. Tycker det är väldigt tråkigt att folk genast dömer honom för att han har HIV. Jag menar, ett smeknamn som HIV-andreas är tydligen lätt att sätta. Att de sen inte reflekterar över att han är människa är väldigt hemskt. I alla fall, hur andra tänker vet jag inte, men jag måste säga att Andreas har gett mig hopp om saker jag ibland varit livrädd för. Eller ja, jag har varit livrädd för det i över ett år nu. Men, han har som sagt gett mig ett nytt sätt att se på saker och ting. Det finns människor till allt och en dag kommer jag få det jag vill ha utan att behöva vara rädd för saker och ting. Nu har jag liksom försonats mig med min rädsla! Tack för det Andreas!

image695


Nu skall jag ta på mig kläder, väcka min pluttesnutta och sen skall vi frukostera tillsammans innan det blir dags för bilvård igen. Ha en bra 3 januari!

Onsdagen den 2 januari...

...är det idag så vitt jag vet!

Och i år borde alla dagar firas, för jag skall vara glad att jag har fått det här året, år 2008 - Som mitt år. Igår var en bra dag, trots att jag var hemma ensam hela dagen och inte gjort jättemycket nyttigt så gick jag till sängs med goda tankar och en positiv inställning.

Idag tänker jag fira dagen med att först jobba ett par timmar. Efter det skall jag åka ut till pappsen och tvätta bilen. Min bil alltså. Jag undrar varför den skall vara tvättad INNAN de lagar den bara. Men vill de ha det så, så kan jag fixa det. Inga problem för mig. Strax innan 18 skall jag och Malin infinna oss på Palladium i Göteborg. Där skall vi möta upp Tina, hämta ut mina KÖPTA biljetter till Arn (Efter mitt fatala bokningsmisstag i söndags har jag kommit fram till att jag i fortsättningen kommer köpa mina biljetter över internet för att slippa att de släpps mitt framför näsan på mig.) Filmen är rätt lång om jag förstått saken rätt. Hoppas att den är bra nu bara. Annars vet jag en som inte kommer köpa biljetter till fortsättningen. (Boken var ju sådär bra, fast med press och stress vid läsning gör ju att spänningen förtas lite.)

Tror att det kan bli en bra dag. Ikväll lär jag väl också få plocka ihop Strofans alla leksaker igen. Nu ligger de över hela golvet återigen nämligen. Hon är katastrofalt duktig på att sprida ut sig och sina tillhörigheter, min lilla söta katt.

Mene, nu tar jag och åker mot jobbet tror jag. Ha en skön 2 januari! ;)

Kattastrof - Filmmys med matte

Matte och jag skulle mysa i soffan och se en bra film ikväll. Det känns som det var så länge sen vi hade kvalitetstid tillsammans så jag var självklart på. Matte fixade så att filmen visades på tvn och så tog hon fram lite godsaker. Hon gav mig lite chips men jag ratade det eftersom jag måste tänka lite på min figur så att säga. Hon blev nog lite ledsen när jag inte ville ha det hon bjöd på så när hon gick ut i köket och hällde upp lite vispgrädde till mig hade jag inte samvete nog att rata det också. Sen satte vi oss och filmen kunde börja. Goodbye Bafana hette den och den handlade om Nelson Mandelas kamp i fängelset på ön Robben Island. Jag förstod inte så mycket av det där egenligen, men jag tänkte att ni kanske vill veta ifall ni vill se den.

I alla fall, matte låg i ena delen av soffan och jag låg i den andra. Kände att jag behövde lite eget space ikväll faktiskt. Var ju i mattes närhet hela kvällen igår. Efter en stund tröttnade jag på filmen och började istället att leka med mina leksaker som matte lagt in i den lilla kojan igen. Jag fattar inte, jag drar ut dem för att ha dem på bra och strategiska platser så att de är lätta att leka med när jag vill, och så kommer hon och lägger in dem hela tiden. Förstår hon inte mitt system?

Jag hoppade sen upp i fönstret och tittade ut en stund. Man vet aldrig vad som händer ute på gatan. Förstår inte, det pangade och sköts såna där färggrejjer ikväll igen. Vad är det folk firar idag? I samma veva började det kraffsa så där misstänksamt i soffan. Har alltid trott att det är matte som framkallar ljuden för att locka till sig mig, men all logik säger att så kan det inte vara. Jag är för smart för sådana lumpna trick. Eftersom det lät intressant det där kraffsandet fick jag ju allt ta mig till soffan för att kolla upp det. Men jag blev lurad även denna gången. När jag kom fram tystnade det. Jäkel som kan vara så snabb då? Har du sånt kraffsande hemma också? Kan du förklara för mig vad det är?

I alla fall, när jag ändå var där borta hos matte igen kunde jag ju passa på att leka lite med henne. Liva upp hennes stämning lite. Som jag förstod det var det ingen komedi hon tittade på. Hon såg vädligt koncentrerad ut, som om hon inte ville missa en sekund i filmen. Så jag passade helt enkelt på att bita tag i hennes vänstra hand. Mattes händer brukar vara lätta att vinna över i vanliga fall men den här gången var den orubblig. Jag fick slita med klor och tänder, ändå hände ingenting. Matte som brukar få så ont annars. Säg inte att hon har gått och blivit min överkvinna? I så fall kommer jag få lägga mig i ett hårt träningsprogram med tillhörande diet. För att min kamp inte skulle bli ett totalt nederlag la jag mig på rygg och spann så där som bara jag kan göra samtidigt som jag tittade på henne med de största hundögon jag kunde uppbringa. Matte förlät mig på en gång och sen såg vi färdigt på filmen i lugn och ro. Eller ja, matte kunde inte sluta att retas med mig. Så då och då fick jag jaga hennes fötter. Jag gav mig dock inte in i någon mer närkamp för jag ville inte råka ut för ett nederlag till.

image691
Jag vet att du är där inne någonstans. Kom ut och slåss på riktigt din fegis!

image692
Syns jag här bakom eller?

image693
Här skall rivas här skall bitas... *nynnar*

image694
Inte ens mitt dödsbett bet på den jäkeln ikväll

image690
Det syns inte så bra, men här har jag lagt mig på rygg och dragit igång spinnmotorn på högsta varv.

Spelmissbruk?

Aaaaaaaw! Det finns lite roliga spel som man kan spela via msn. Detta har jag idag gjort med Johannes. Vi började med duellen. Spelet gick ut på att man skulle slå en tärning och sedan svara på en fråga. Båda två hade samma fråga. Om man inte kunde den så fick man söka efter svaret via msnsök. Vi kom dock fram till att msnsök sög och det gick inte att hitta svaren där. Bäst av allt i hela spelet vad att det typ inte hade koll på sina svar. En fråga var vad Frankrike har för statsskick, vi båda skrev republik men det fick vi inte rätt för någon av oss. Sen hade spelet inte koll på när Sten Sture den äldre levde heller. Att samma frågor kom flera gånger var lite roligt får jag nog säga också. Men, efter två omgångar klassade vi spelet som kast och värdelöst!

Efter det har vi spelat patiensduell. Det var roligt vill jag lova. Lägga patiens med press i ryggen. Härligt. Vi har spelat det i över en timma nu. Fick sluta nu så att jag kan se på film en stund. Hade jag inte tagit steget till att sluta hade jag nog lätt kunnat blivit kvar där hela natten. Och det är väl inte så käckt kan jag tänka.

Men känner jag Johannes rätt så var det här inte sista gången vi fördriver vår tid med förnöjsamheter som spel.

image689

Att se fram emot

Nu har jag lite saker här att se fram emot. Alla är roliga på sitt sätt.

* 2 januari - Se på Arn på palladium
* 12 januari - 25-årsfest. (Undra om folk kommer tacka ja till sina inbjudningar jag skickat?)
* 24 januari - Footloose på Storan
* 26 januari - Tjejmiddag hos Hanna för att fira hennes 25-årsdag
15 februari - Ph och Orup på Rondo

Det är i alla fall det som är inbokat. Mer tillkommer ju under månadens gång. (Hmm, undra om det snart är nyår igen om jag skall hålla på att planera så här)

image688

Kattastrof - Min nyårsafton

Jag vet inte riktigt vart jag skall börja för att få er att förstå hur min nyårsafton blev. Kanske skulle ta och börja från början. Matte kom hem någon gång vid tvåtiden och var överlycklig för att hon tydligen hade köpt en bil. Bilar är bra saker, då kan man ta sig från en punkt till en annan på ett lätt och smidigt sätt. Jag tycker att det är helt okej att åka bil faktiskt. Har gjort det 8 gånger i mitt liv och den första gången var det kanske lite läskigt men då var jag ju bara 10 veckor och åkte ifrån mamma och syster. Men de andra gångerna har det gått bra. Matte tycker jag är så duktig som inte säger ens ett litet pip när vi åker. Varför skulle jag det, det är ju trevligt.

I alla fall, matte hoppade in i duschen och började göra sig i ordning. Mitt i allt ihop lät hon mig gå in i transportburen. Först undrade jag ju självklart varför. Hur kommer det sig att jag skall sitta i buren på nyårsafton? Sen började jag ana varför för matte tömde lådan, packade ner nytt strö i en påse, packade med mat och sånt. Jag skulle alltså få följa med henne till jobbet. Jättelyxigt! Så efter att vi hade åkt en kort stund kom vi tydligen till hennes jobb. Där öppnade de buren och genast var jag beredd att gå på upptäcksfärd. Men se det fick jag inte, först skulle mattes kollegor lyfta upp mig, klappa mig och sen så säger de: VAD LITEN HON ÄR FORTFARANDE! Vad då förnedrande. Jag är ju jättestor. Jag är 6 månader ju! Det värsta var nog inte att de kallade mig liten, det värsta var att de inte pratade direkt till mig utan över huvudet på mig. Som om jag inte var i rummet. Tillslut blev jag i alla fall nedsläppt och det må jag säga var intressant! Där fanns så många rum att upptäcka och leka i. Jag visste inte alls vart jag skulle börja. Jag gjorde helt enkelt så att jag kollade lite överallt på samma gång, det är en fördel med fyra ben, man tar sig fram så mycket fortare än människorna.

I ungefär två timmar lekte jag non stop. (Nej, jag lekte inte att jag var godis, jag lekte utan stopp bara). Sen satte sig matte och de på hennes jobb sig till bords för att äta. Under tiden kollade jag in intressanta saker lite extra noga. Tyvärr är jag inte på topp jämt så jag la mig en stund på mattan och vilade. Lite energiladdning behövs för alla kan jag tänka. Där kunde jag dock inte ligga och lata mig allt för länge så jag hoppade upp på diskbänken för att se om det fanns något roligt att hitta där. Hittade faktiskt en tallrik med lite gorgonzolasås på, så det slickade jag i mig på en gång. Smaskigaste sista slicken ni vet. Mattes kollega säger i samma stund till matte Kan inte Kattastrof få smaka lite på oxfilén? Vet ni vad matte sa då? Nej du, det får hon inte. Det här är min mat. Hon får räkor, det räcker åt henne. Det var det värsta jag någonsin hört, min matte bjöd mig inte ens på en liten bit oxfilé. Nyårsafton till trots. Och vart någonstans fanns räkorna? Jag bara undrar, eftersom i min matskål där fanns det bara hårda piller. Så typist matte att glömma min goda mat hemma. Visserligen hade jag fått massor av räkor kvällen innan, men det räknas väl inte?

När de var klara med disken så skulle mattes kollega graja lite inne på kontoret så jag höll henne sällskap. Först använde jag henne som trappa för att komma upp på skrivbordet. Men efter några varv insåg jag att det var lättare att hoppa upp där direkt från golvet. Inga mellanhänder så att säga. Tyvärr var kollegan så snabb där inne på kontoret så snart gick hon där ifrån. Då satte de sig inne i vardagsrummet. Det var bra det. Då var det nämligen lättare att hålla koll på alla samtidigt. Jag vet inte om ni vet hur svårt det är att vara vaktkatt egentligen? Det tar hela ens tid, inte ens när man försöker ta igen sig lite får man vila helt. Då är det alltid någon som springer iväg varpå man får hålla koll på vart den tar vägen. Inne i vardagsrummet tittade vi först en stund på barnprogrammen. Jag satt på bordet så jag hade god överblick över rummet samtidigt som jag kunde slänga en blick på tvn i mellanåt också. När klockan var sju så tog de fram efterrätten. De skulle äta något som hette marängswisch, lät jättegott men jag fick ingen egen tallrik att äta på. Jag fick bara sitta bredvid och titta på. Så typsikt matte att inte tänka på mig, åter igen!!! Som tur var så var mattes kollega så omtänksam och ställde ner sin tallrik till mig efter ett tag. Då fanns det bara lite sörja kvar på tallriken. Ingen sån där stor och fin bit liksom. Så jag ratade det. Vem vill slicka upp någons rester på nyårsafton liksom?

När allt var klart gav jag upp. Tröttheten hade sakta smugit sig på mig och jag kapitulerade totalt där i soffan. Det var så gott att somna där, när jag var tryggt förvisad om att matte och hennes kollega inte skulle röra sig mycket mer under kvällen. De tittade på tv och pratade och hade det så trevligt. Så för min del var det riktigt trevligt att vara katt just då och bara ligga där med dem och mysa. Trots det så gick båda iväg en sväng, jag vaknade till på en gång och gick efter. Tänk om de hade tappat bort sig där i det stora huset? Under mitt vaktpass? Skönt att veta att man kan vara på sin vakt samtidigt som man sover.

Strax innan 22 kom det en ny kollega till matte. Hon skulle tydligen jobba där under natten. Nyfiken som jag är gick jag genast fram till henne för att hälsa. Matte var snabb och sa "Det är väl inte helt vanligt att katter är så snabbt framme hos nya människor?" Då säger kollegan "Hör på henne, snabb som katten är hon och mallar sig över sin katt. Det låter nästan som det gör när en kvinna pratar om sin första bebis." Nu är det ju så att jag inte är någon bebis, men jag är mattes ögonsten. Så det är klart att hon är stolt över mig.

När matte och kollegorna pratat lite jobb åkte vi igen. Nu skulle vi hem till Malin och vara där några timmar. Som tur var blev jag insläppt i ett rum med en skön säng där jag kunde sova. Jag var fortfarande mycket trött efter mina strapatser på mattes arbetsplats. Tydligen fanns det någon där i huset som var allergisk mot mig (vilken tanke, vem är allergisk mot MIG?), det var därför jag fick vara där inne i rummet. Det gjorde mig ingenting. För matte och de andra människorna skrek och gapade som tusan när de spelade kort. Inget trevligt alls måste jag säga. Några timmar senare gick alla ut och tittade på de hemska sakerna som exploderade på himmelen. Förstår inte nöjet att stå där ute och titta på dem. Det smäller ju så mycket och man hör knappt vad man tänker ens. Det lät ju nästan som om de skulle starta krig, eller ja, matte sa att det lät så. Jag vet inte ens vad krig är.

Kort där efter kom matte in till mig, tog med mig ut och satte in mig i reseburen igen. VI SKULLE ÅKA HEM!! Så skönt att veta att vi var på väg hem igen. Efter en lång och intressant kväll skulle jag åter få komma hem till killarna och mattes sköna goa säng. Så fort vi kom innanför dörren hoppade jag upp i sänge och somnade gott där. Matte kom någon timma senare och la sig bredvid mig. Och där har vi sovit vid sidan av varandra hela natten. Jag har inte ens orkat reta matte med att jaga hennes händer och fötter. Jag har bara njutit av värmen hon gett ifrån sig och haft det så skönt. Tog lång sovmorgon idag. Ända till 11 sov jag. Då ringde det och matte fick leta efter luren. Jag passade på att ta en tur i lägenheten för att kolla så att allt stod rätt till. Efter det satte jag mig här och skrev det här lilla inlägget. När det är klart skall jag åter lägga mig i sängen igen och bara ta det lugnt. Det är nyårsdagen och då har jag hört att alla brukar sova extra länge, om inte hela dagen på grund av att de druckit sånt där bubbelvatten hela natten. Det gjorde inte jag och matte i och för sig, men vi var uppe väldigt länge så då får vi nog också ta igen oss. Eller hur? Nu kommer i alla fall lite bilder från igår också.

På väg mot de nya oupptäckta skatterna?

Fönster inne ett hus? Känns så där onödigt eller?

Smaka på allt som går att smaka på!

Oj, här måste det bo mycket små människor. Jag känner mig som en jätte!

Hmm? Vad kan finnas där bakom?

Kanske något att bita sönder?

Titta så lång och fin jag kan bli.

Är jag hemma? Såna gardiner har vi ju också. Ju?

Hade jag haft grön päls hade jag kunnat gömma mig här resten av kvällen.

Det här med tvättstugor är intressant det.

Oj, kan man ha det här som instrument kanske? Det är ju liksom räfflor där nere som man kan spela på.

Oj, vilket häftigt vattenfall som finns där nere.

Matte ville att jag skulle titta in i kameran, men då kan jag ju missa något intressant.

Vad är det här för en spännande grunkomojäng?

Jag ser väl oskyldig ut va?

Lite siesta får man faktiskt ta mitt i leken.

Matte tycker jag ser skitlöjlig ut här. Jag förstår inte hur hon tänker

Första parket hade jag beställt, att det var en så bra plats visste jag inte.

Sluta titta på mig när jag tvättar mig, det är privat.

Soffan var hur som helst mycket skön att sova i!

Matte gjorde en boll till mig. Visst är den fiiin?

Man sätter det finaste man har på bordet. *ler*


God fortsättning på nya året till er alla från mig, Kattstrof - The one and only.
RSS 2.0