Hur gick det med min tidiga sänggång inatt?

Igår gick jag till sängs klockan 23 men somnade inte förrän närmare halv två. Det kan bero på att jag låg och pratade med Stefan i närmare två timmar. Det är så skönt att prata med Stefan för vi kan verkligen prata om allt. Ena stunden pratar vi om allt jobbigt och låter varandra prata till punkt. I nästa sekund kan vi skratta hejdlöst åt något som vi sagt. Ett samtal på två timmar innehåller allt ett samtal kan innehålla och när vi lägger på luren är det med ett förvånat ansiktsuttryck, oj, pratade vi så här länge idag igen? Det som inte kändes så långt.

I onsdags fick jag en galen idé om att ta en restresa. Jag har sparade semesterdagar att ta ut och rätt bra med pengar på sparkontot. Så jag berättade det för Stefan. Då berättade han att han och Pontus har rätt långtskridna planer på en resa de med. Så jag sa att jag hänger gärna med. Då berättade han att för ett tag sen hade Pontus sagt, efter att Stefan fått ett sms av mig, jasså, har du kontakt med henne än, kul! Så Stefan sa att Pontus antagligen inte skulle ha något emot att jag åkte med dem på en resa. Så, vi får se hur det blir med resandet. Stefan skulle hålla mig uppdaterad.

När vi lagt på luren vid 1-tiden inatt fortsatte jag lite med min bok. Den är så enormt lättläst. Läste snabbt ett par kapitel. Jag blev dock väldigt trött efter ett tag så jag la undan boken och somnade. Jag hade dock Kattastrofsäkrat blomkrukan som hon vält ner två gånger utan jag märkt något. Jag ställer den helt sonika på golvet och sen ställer jag dänkflaskan på för att ha den som Kattastrofvakt. Det funkar utmärkt.

Nu skall jag äta frukost, innan jag kastar mig in i städandet. Har några timmar på mig så det skall gå bra skall ni se.

Time for bed!

Nej vet ni vad! Jag tror jag skall göra det enda rätta. Hoppa ner i sängen, slå en signal till min vän Stefan och sen läsa min bok. Det blir en bra kväll det!

Imorgon är det mycket på planeringen:
  • Städa
  • Posta lite brev (nej, inte det till SKTF, det är redan postat)
  • Få besök av och äta lunch med Anna-Karin, Frida, Thea, Karolin och Emilia
  • En tur till stan?
  • Gymkortsköp? I alla fall ringa och ställa lite frågor.
  • Lets Dancekväll med tjejerna
Imorgon blir nog en bra ledig dag tror jag.
God natt!

Ny bok på gång.

Ärligt talat, jag har börjat på två böcker nu. En i mp3-format och det är Tusen Strålande Solar av Khaled Hosseini. I pappersform läser jag Kärleksbarnet som är skriven av Hillevi Whal. Fick den i höstas av min syster och svåger men har inte kommit mig för att läsa den. Kan bero på tidsbrist, kan bero på att jag glömt bort den, kan bero på massor av faktorer. I alla fall började jag läsa den igår och hade helst inte velat släppa den. Helst hade jag velat läsa mer, men klockan sa blankt nej. Nu skall jag ner i säng och läsa mer. Är du intresserad av boken? Läs mer om den här.

image831
Bild: Bokus

Första dagen

Vet ni, jag har mått bra idag. Jag har inte känt någon som helst press på mig idag. Jag har gjort vad jag vill idag. Det är skönt! Nästa gång jag ligger på soffan och ser en film eller ett tvprogram kommer jag må så gott. Då vet jag att jag har inget annat att rusa till, inget annat att göra. Just nu behöver jag inte söka ett enda jälva pissjobb till, för jag har en tillsvidaranställning som det är nu. Hur kul är det att ha sökt 150-200 jobb där man fem månader senare får ett brev/mail där det så fint står Tjänsten är tillsatt till annan sökande". Nähä? Attans, det hade jag räknat ut för 4 månader sen. Visserligen kommer det finnas några krav kvar på jobbet, men grymt många kommer snart att försvinna. Den insikten är så skön att ha. Jag kommer vara en av alla huvuden, jag kommer vara en i mängden. När jag sen går hem klockan 11.00 när passet slutar (kommer ha kvällspass också så klart) behöver jag inte känna mig dum som inte sitter kvar en stund och skriver någon dokumentation eller gör ett schema. Massor av gamla uppgifter kommer läggas på andra. Underbart!

Jag njuter dessutom idag, jag hade en arbetsuppgift idag som jag bävade lite för innan jag kom till jobbet. Men, den gick så bra att jag var helt paff efteråt. Antar att jag var hjälpt av mina insikter från igår. Det här kommer att gå bra.

Min störtsköna kollega sa till mig idag att jag inte skall förkasta min utbildning helt, "för du har många goda kvaliteter." Det var otroligt skönt att få höra! Mycket skönt!

Nästa vecka skall jag ta kontakt med Psykologen inne i Göteborg. Skall se om det är någon kö till eleverna där eller om det går att få någon som lotsar mig igenom mitt liv på en gång. Är det kö, då ringer jag Falck. Har lite tider att ta ut där nu igen, det är bättre att jag få komma och prata med en professionell om än bara ett par få gånger.

Tänk att man kan få må så bra på grund av att ha fattat ett svårfattat beslut?!

God lunch och egen müsli!

Idag har jag varit enormt flitig. Förutom fackbytarjobbet har jag också handlat, rensat i kylen och plockat ordning i skrafferiet. Någon dag skall jag också se till att frosta av frysen ocks.

Till lunch har jag gjort en jättegod sallad med tonfisk, räkor och ägg. En likadan portion har jag gjort för att ta med mig till jobbet också. Smakade helt ljuvligt! Kattastrof smakade tonfisken och räkorna först, utan att klaga.

Sen gjorde jag det jag längt tänkt göra. Egen müsli. Hade i havregryn, linfrön, dinkelflingor, boveteflingor, havrekli och lite vatten och olivolja. När den var klar blandade jag i hackade mandlar och kokos. Skall köpa lite torkad frukt att ha i också. Ååååh, jag kommer älska min müsli!

Nu skall jag dricka lite cola och sen åka och posta mina brev, sen blir det 6 timmar på jobbet.

Ha en bra kväll! Det skall jag ha!
Bye!

Vart har du godiset?

Jag vill verkligen INTE jobba på Willys i Kungälv kan jag verkligen säga. Affären invaderas av ungar från den närliggande skolan varje dag. De skränar och låter och tränger sig före i kön. När jag stod vid frysdisken så kom de två killar som gick från kassorna ner mot kattmaten och hygienavdelningen. När de sen en stund senare går mot kassorna igen kommer en butikspersonal och frågar med hög röst, vart är godiset du bar på förut. Han svarar något som jag inte hör. Jag ser då hur hon drar ut påsen ur hans ficka och säger högt, smart att gömma den i fickan som du inte ens stängt. Hon lotsar honom sen mot kassan och står och vaktar honom hela tiden tills han betalt påsen han hade försökt sno.

I kassan bredvid står en äldre man och hans fru när två-tre killar knör sig före för att ställa sig hos sina vänner som stod framför mannen. Mannen utbrister att de minnsan får ställa sig i kön som alla andra. Den ena killen svarar: Vad är det du säger? Sen vänder han sig om och struntar i mannen. Jag var mållös. Strax efter kommer det två ungar till och säger, vi ställer oss fram vid dem som snart skall betala. Då blockerar mannen vägen för dem och säger att de får ställa sig sist.

Bakom mig i kassan står 4-5 killar och skränar. De klagar på att affären inte har tillräckligt med kassor öppna. Till saken hör att det knappt några i affären förutom alla ungar. Medan de står där och klagar säger en av dem att de måste skynda sig till lektionen som börjar mycket snart. Smart ungar, smart... Känner mig smått trängd där mellan ungarna. Men, tillslut har jag betalt mina varor och kunde gå där ifrån.

Snabbt konstaterade jag att i en sån affär vill jag inte jobba i, inte under skoltid i alla fall.

Samma företag, olika svar

Jag ringde till Kommunal för att höra med dem vad som krävdes av mig innan jag kunde gå över till dem. Kvinnan som besvarade mina frågor sa att det var en enkel procedur och fick jag bara in mina papper så de stämplades imorgon så skulle jag lätt kunna gå med i Kommunal fr.o.m första mars. Allt jag behövde göra var att ringa SKTF och be om övergångsbevis.

Så jag ringde till SKTF och fick prata med en kille. Han lät dryg redan från första sagda stavelsen. Jag berättade om mitt ärende och han säger, du kan vara medlem hos oss också när du jobbar som habeliteringspersonal. Svarade honom att det inte gagnade mig. Han snörpte på mun, ja, jag hörde att han gjorde det. Han berättar hur jag skall göra för att gå ut, en process som verkade görkrånglig. Jag sa att jag behöver utträde från dem denna månade. Oj, det blir svårt säger han då. Det tar minst en månad. Jaha... Han skickade en blankett som jag skulle fylla i och skicka till dem. Hade jag tur så kanske det skulle gå lite fortare.

Jag lägger på och kollar upp blanketten. Blir arg för att jag inte har en skrivare. Blir irriterad eftersom det verkade så mycket enklare när hon på Kommunal berättade hur en övergångsprocess gick till. Så, jag ringer upp igen i hopp om att slippa den dryga jäkeln.

En kvinna svarar och jag drar kort mitt ärende och berättar att jag nyss fått väldigt dålig information från en anna på SKTF. Hon tar sig tid och berättar hur det går till. Hon berättar att jag kan få utträde denna månaden, men då måste jag skicka in en begäran om det så den ankomststämplas imorgon. Kommer den in 1 mars, då blir det utträde sista mars. Jag tackar för den mer precisa hjälpen och gör det jag skall göra. Skriver namn, personnummer, en notering om utträde och varför, datum och underskrift på 2 papper. Lägger dem i varsitt kuvert. Adresserar och frankerar. Innan jag åker mot Ytterby skall jag se till att lägga dem på lådan. Imorgon får jag utträde ur SKTF. På måndag blir jag medlem i Kommunal.

Nästa veckan kanske jag och chefen har ett lönesamtal då.


Men, att två personer på samma företag/organisation kan ge så olika uppgifter? Det är rent ut sagt sjukt. Som om man vill vara kvar som medlem där när man bemöts av snorkigheter. Jaja, än är det inte klart. När det gäller såna här saker är det inte alls ovanligt att det sätts käppar i mina hjul. Inte alls ovanligt. Nu skall jag dock vara positiv.

Aaaaaaaaaaw!


Behöver man säga mer än just aaaaaaaaw?!?

Vad gör jag uppe?

Vaknade nu klockan 9 och insåg att jag skulle säkerligen inte somna om så jag gick raka vägen ut i köket och hämtade dammsugaren. Jag fick nämligen ta och städa upp efter nattens bravader. Vid 3-tiden slog jag nämligen upp ögonen och såg återigen hur en blomkruka landat i golvet utan att jag märkt det. Då sopade jag bara upp det värsta och försökte göra det Kattastrofsäkert. Så, jag dammsugade där under fönstret igen. Som vanligt varje morgon. Ställde ner kattgräset com jag sådde för 1,5 vecka sen istället. Kattastrof var intresserad, nu får vi se hur lång tid det tar att locka bort henne från mina blommor istället.

Ringde just Kommunal, men där var det ingen som svarade. Så istället tänkte jag äta frukost och skriva en handlingsslista och åka till Willys och storhandla. Inte jättekul, men kylskåpet och skafferiet gapar tomt på det mesta. Eller nä, det är att tala osanning. Det finns massor, men inget som är gott.

Fast först skall jag betala min räkningshög. Jättekul, när det är så mycket som skall betalas. Well, det får gå den här gången. Vem vet, snart kanske det kan bli bättre på pengafronten.

Nästa vecka skall jag köpa träningskort också. Det blir på Friskis & Svettis som vanligt. Funderar på ett rent gymkort faktiskt. Det är just det jag behöver, just nu. Kondition kan jag träna själv i skogen, nu är det mina muskler jag måste fokusera på. Speciellt de i ryggen. Jepp!

Oj, fasiken vad blandat det blev nu då. Bättre att jag tar mig an räkningshögen istället.

Bye!

När du bestämt dig.

Nu har jag bestämt mig, efter ett väldigt jobbigt samtal med min chef idag. Det började med att hon berättade att jag fr.o.m 1 april skulle bli LASAD, men som habeliteringspersonal och inte som socialpedagog. Detta var inte främmande alls för mig. Vi diskuterade fram och tillbaka och kom in på lönen. Först fick jag för mig att hon skulle kanske komma att sänka min lön, men det visade sig vara en missuppfattning. Dock sa hon, om du hade varit ansluten till Kommunal istället för SKTF hade du kunnat få en bättre lön. Det skulle gagna dig. Sakta men säkert gled vi in på utbildning och sånt där. Jag berättade att jag länge funderat på om jag gått rätt utbildning och efter en stunds resonerande kände jag mig så bekräftad av min chef så då bestämde jag mig för att Nej, jag tar jobbet som habeliteringspersonal, jag behöver inte oroa mig om förlängningar, för nu har jag en tillsvidaranställning. Sen tar jag och gör det jag tänkt i ett år, jag går i psykoterapi och ordnar upp mig och mitt inre först. Sen får vi se vad jag hittar för kul att jobba med. Kanske socionom, kanske ett annat yrke. Det får komma av sig själv helt enkelt.

Jag känner att jag långsamt kommer bränna ut mig själv om jag inte nu tar och lyssnar på vad min kropp vill. Och det är inte vad jag vill. Visserligen kommer jag att älta lite nu ett tag framöver, det gör jag alltid. Och visst kommer det komma att kännas som mitt livs största misslyckande att jag inte vill jobba med det jag har utbildat mig till. Men, vem säger att jag inte kommer ha använding av den kunskapen sen? Kunskap kan man aldrig ha för mycket av. Som det är nu känner jag ofta att jag misslyckas och misslyckas i mitt jobb som socialpedagog. Och det är inte den känslan jag vill ta med mig hem efter jobbet varje kväll.

Wind of changes på gång så att säga. Stora förändringar!
Okej, jag har fått ett RIKTIGT kalkonschema. Kommer ha 69,9% och då kommer jag jobba 25 pass på 6 veckor. En heltidare jobbar som mest 28 pass på samma tid. Det känns så där kul. Men, nu kan jag gå till jobbet och vara en av dem, nu har vi samma roll. När jag går hem från jobbet kommer jag kunna stänga av så mycket. SKÖNT!

Vart jag hamnar sen? Det vet jag inte, men än är jag ung. Vi får se helt enkelt. Vi får se.
Vem säger att jag inte kan ta upp min socionomutbildning igen om 10 år? Om 20 år? INGEN! Det är det som är så skönt.

Angelica, du har försovit dig!

Vaknar upp så där sömndrucken som man kan vara, blickar ut mot fönstret och känner Nej, jag har försovit mig. Det är alldelels för ljust ute, klockan MÅSTE vara mer än halv åtta. Jag slänger mig efter telefonen för att kolla efter. Vaknar till ordentligt och ser att klockan är 7.21 Alarmet skulle ringa 7.30 Gott, 10 minuter extra på badrummet.

Men, tror ni att det var det enda som hände innan jag kom ur sängen? Nej, under fönstret finns en rätt stor jordhög á la Kattastrof. Bara att soppa upp det och vara glad helt enkelt.

Nu skall jag äta upp min kardemummagröt med russin och sen ta bussen till jobbet. Vill inte cykla hem ikväll så det får bli buss båda vägarna.

Ha en bra dag!

Himmel eller helvete

Det är inte klokt, inte ens 24 timmar tog det för mig att få den här förbannade träningsvärken. Jag har ont i nästan hela kroppen. Nu skall jag dock låta det sporra mig så jag kommer igång med min löpning igen. För ni minns väl hur hurtig och duktig jag var förra året? Det skall jag bil i år igen. Önskar bara att jag hade någon som kunde ge mig en rejäl omgång massage nu innan jag somnar. Well, önskedrömmar. Imorgon är jag nog jättesugen på att cykla till jobbet. Eller vad tror ni?


Dags att sova. Mastodontpasset imorgon. 9-21, say no more ...

Kattastrof - Min tisdag

image831

Du står där vid ytterdörren och längtar så efter din matte. Du hör henne komma och mjauar till lite lätt för att han verkligen skall förstå att du längtar efter henne. Dörren öppnas och du är påväg att stryka dig mot hennes ben. PLÖTSLIGT dyker det upp ett stort, hårigt ansikte istället. Vems ansikte det är? En hunds så klart. Gissa om jag kände mig trängd och undanskuffad. Inte nog med att hunden stod där i trappuppgången. Den blir insläppt, på mitt revir också. Den snor min matte och tar min plats i soffan. Den ligger där på golvet med tungan ute. Så fort man närmar sig den så viftar den på svansen. Som om jag var nyfiken på den? Som om jag ville leka med den? Vilken tanke! Nej, jag ängnade mig mest åt att hålla ögonen på den. Smög under bord och soffa för att hålla en låg profil. En stund delade vi visserligen soffan med matte, men jag såg till att ligga högt, så jag hela tiden hade en flyktväg. Bäst av allt, när inte hunden såg försökte jag reta den lite. Det var hon för dum för att förstå. Många timmar senare gick matte ut med hunden och när hon kom tillbaka var hon HELT ensam. Matte var MIIIIIIN!

Det väckte minnen

När jag satt och åt min middag idag blev jag väldigt sugen på hemmagjorda chokladbollar. Tyvärr kom jag på att jag varken hade socker eller kokos hemma. Så det fick bli en snabb tur till Konsum för att inhandla detta. Passade på att köpa persilja till killarna också, ville skämma bort dem lite.

När jag sen kom hem kastade jag mig in i chokladbollstillverkningen med liv och lust. Detta fick mig att minnas hur det var när jag var liten. Vet inte hur ofta jag bakade just chokladbollar. Jag och en kompis sprang ofta hem till mig och gjorde det. Utan att ens fråga mamma. Busiga ungar vi var va? När vi en annan dag gick hem till henne för att fråga om vi fick baka chokladbollar så fick vi ett nej. Det blev alltid ett nej där hemma, även om vi bakat chokladbollar 30 gånger hemma hos mig.

När jag stod där med chokladsmet upp till armbågarna kom jag på ett annat frossarminne. Jag, mina syskon och vår mamma älskade att vispa ihop 1 ägg med 1 dl socker och sen bara sitta och äta det med sked. Idag förstår jag inte hur jag kunde tycka det var gott, men då gjorde jag det. Att vispa ihop en sån röra i smyg var inte omtyckt, av någon anledning blev man lätt påkommen när det fattades ägg. Hur det nu gick till?!

Ja, i alla fall! Mina chokladbollar står i kylen för att bli lite kalla och goa. De skall jag avnjuta ihop med House sen klockan 21.00. Tror att min lilla katt kommer vara rätt kelig när jag sätter mig i soffan sen, hon har ju haft en tuff dag här idag.

Nej, nu skall jag prata lite aktivit med Johannes innan det är dags att bänka sig i soffan.

Datorsupport via telefon

Ylva ringde här nu och ville ha hjälp med hur hon loggade in på hotmail. Efter att snabbt konstaterat att hotmailen låg ner försökte jag först att få Eva att lägga till mig på sin msn. Detta fungerade inte så bra, så jag la till henne hos mig istället. Av nångon skum anledning fick jag ändå inte upp henne i min lista. När detta inte gick som jag tänkt fick jag genast ta till plan två. Jag försökte få Ylva att logga in på msn med sin adress och sitt lösenord. Hur det gick? Jo, det tog en bra stund för dem att hitta knappen Logga ut. Efter många men och flera om hittade de äntligen knappen och Ylva skrev in sina uppgiter. Vad tror ni händer då? Jo, msn vill inte släppa in henne. Detta får oss alla tre att skratta och Ylva utbrister Hur gör vi nu då? Jag svarar och säger att vi nu får ta den långa vägen. De får logga in på jobbmailen från deras dator. Varför sa du inte den adressen från början, det hade varit enklare.  Ack vad hon bedrog sig min kära Ylvie och de insåg hon efter att vi bokstaverat oss igenom en lååååååång adress. Slutligen kunde de logga in i mailen och leta upp just det mail där den tomma schemamallen låg. Då kom vi till nästa problem. Hur gör man för att enklast kopiera så jag har fler tomma mallar på min pinne? (Pinne = USBMinne) Gå in i dokummentet och tryck på arkiv säger jag. Men inget arkiv fanns. Märkligt tänkte jag snabbt, och frågar vart de är. Vi öppnade den bifogade filen, så det finns bara en lång adress. Ett ljus gick upp för mig och genast började jag lotsa dem tillbaka till inkorgen. Där fick de återigen trycka på mailet som innehöll den tomma mallen. Klicka 1 gång på den bifogade filen, vad händer då? Den frågar om vi vill öppna eller spara. SPARA hojtar jag till. Äntligen, nu var det sparat en gång på hennes pinne. Nästa steg var då att öppna excelldokumentet. Sen förklarade jag för dem att för att spara flera tomma mallar på pinnen behövde de bara trycka spara som och spara dokumentet i ett nytt namn. Genast börjar Ylva skriva långa namn på dokumentet då jag säger att det räcker om hon sätter en 1:a bakom det nuvarande namnet och trycker spara. Sedan skulle de upprepa proceduren och skriva in nya siffror för varje gång de sparade. Här slutade inte problemen, det fanns ett problem till. Hur få vi in det på Evas pinne? Som tur var fanns det en USBport till så jag sa åt dem att stoppa in det där. När det var klart sa jag till dem att trycka spara som igen. De hängde inte med i mina svängar och hojtar att det finns minnsan inget spara som där inte. Vart är ni nu? I Evas pinne. Dumma mig, klart de var i Evas pinne. Bad dem gå in i excelldokumentet och där trycka spara som. Ah, då förstod de. Men, men, men hur gör vi nu? Det är ju min pinne som syns här i spara som. Ja, ni får ju ändra till Evas pinne. Den ligger på en annan bokstav. Varför heter inte våra pinnar samma sak? Hade de hetat samma sak hade datorn inte kunnat skilja på dem ju, de sitter ju i olika portar så att datorn vet vilken som är vilken. Ja så klart, det har du rätt i.

Det är verkligen kul att hjälpa till med datorfrågor via telefon. En stund funderade jag på att gå bort till dem och hjälpa dem. Men, skam den som ger sig. Vi klarade ju av det och skrattat fick vi ju också gjort, massor!

Jag ogillar starkt!

Jag fullkomligen ogillar att väldigt många anväder sig av ... efter allt de säger. Och då menar jag efter allt. I härdanefter skall jag nog börja fråga vad folk menar med sina punkter. För, användandet av tre punkter innebär att man vill ge det man sagt en extra innebörd. Att det finns något mer bakom det man skrivit som man inte vill säga rätt ut, istället hoppas man på att läsaren skall förstå.

Visst, jag använder det också ibland. Men ytterst sällan. Jag använder det för att markera det jag säger. Det kan handla om en situatuion som jag inte riktigt gillar och använder därför tre punkter för att göra det tydligt.



Är det en slump?

Nu undrar jag, är det en slump att det slutat regna nu? Hela morgonen har det verkligen öst ner regn. Trots det valde jag att ta min löprunda i Fontin. Ylva kom ner med Edith och 10.20 var jag uppe i spåret för att sätta igång träningen inför beach2008. Tro det eller ej, det gick hur bra som helst. Jag och Edith har inte varit ute tillsammans på flera månader så jag trodde att det skulle vara segt från båda håll. Kan säga så här, vi klarade av båda mördarbackarna i slutet utan större problem. 20 minuter tog det för oss att komma runt 3:an. Väldigt bra tid för att inte ha någon speciell kondition alls.

Nu skall jag med väldigt gott samvete lägga mig på soffan och läsa ut min bok El choco.

Kattastrof - Vad beror detta på?

image829


Någon som vet varför jag har en sådan här flaskborstsformad svans?
Gissa på!
Så berättar jag närmare ikväll sen.

Vad då hjärtat i halsgropen

This is me for forever One of the lost ones The one without a name Without an honest heart as compass (telefonen ringer)

-Ah, det är Angelica.
-Hej det är pappa. (mycket glad röst)
- Hejsan!
- Vart har du kört med bilen?
- Eh? Va? Eh? På vägen?
- Men, hela växellådan är ju sönder?
- Va? Vad är det du säger? (panik i rösten)
- Haha, nej jag bara skojar. Det är hjullagret som är helt fastbränt.
- Eh? Okej, hur fan kan det ha hänt
- De har bytt det med våld de som gjorde det första gången. Det är inte alls rätt gjort. Så jag får fixa delar till det, får se när jag kan få det klart?
- Vad kostar det då? (kände att NEEEEJ, inte en utgift till...)
- Det fixar pappa.
- Jag betalar tillbaka när jag kan.
- Det ordnar sig. Hoppas kunna fixa delar imorgon.
- Jag har ju cykel så det är ingen fara med mig.
- Bra! Hej då.
- Hej då.

Visst är det härligt med sådana samtal? Att hjätat åker upp i halsgropen och ner i magen igen på en kort kort minut. Lite läskigt faktiskt. Till saken hör att förra ägaren servade sin bil på en bilfirma. De borde väl veta hur man byter hjullager eller? Men, huvudsaken är att bilen blir lagad och klar. Jag älskar min lilla bil. Måste se till att ta mig tid att tvätta den snart igen. Snacka om att bilar kan bli smuttsiga i väglaget som har varit och som är...

Please, stop the rain!

Här sitter jag och väntar på att Ylva skall komma förbi med sin bil och hund. Jag och Edith skall nämligen ut i spåret idag. Första gången på flera månader. Min kondition är därefter, så det lär inte bli full rulle i skogen, utan mer ett bekvämt lunkande. Hur det blir spelar väl ingen större roll, huvudsaken är den att jag kommer ut i alla fall. Tyvärr regnar det rätt bra idag, det känns så där skönt när jag skall ut och motionera. Tyvärr är det inte så mycket att göra åt det, så jag får vara glad ändå.


Smoothie-tips
Jag har gjort en enormt god smoothie idag faktiskt. Massor av frysta jordgubbar och hallon, en halv citron, 5 dl vatten och en skopa proteinoulver. Detta mixade jag med stavmixern bara. Riktigt gott blev det. Hade tillräckligt med bär och citron i idag för att ta bort den äckliga vaniljsmaken på proteinpulvret också. Bara det är ett stort plus.

Resten av frukosten är ett ägg också. Jag är äggmissbrukare! Utan ägg på morgonen så blir dagen mer eller mindre förstörd.

Tjuvåt lite falukorv på jobbet igår. Kall falukorv är så himmlans gott tycker jag, så jag åt flera bitar. Det ingår inte i min kost egentligen, så det måste vara boven i dramat. Vägde mig nämligen idag och såg att det var några 100 gram mer än igår. Ingen stor sak, men korv blir bannlyst nu.

Jag kan inte sitta här och vänta!

Jag kan bara inte med och sittar här och vänta tills lönespecen kommer. Så nu är det jag som loggar in på swedbanko och kollar in den kommande förödelsen.


Nu kan jag dra en lättnad suck! Trots att jag har glömt att lämna in min stödfamiljsrapport får jag ändå ut tillräckligt bra lön imorgon. Det kändes väldigt bra måste jag säga. Jag kan INTE spara lika mycket denna månaden som jag gjorde förra, men lite kan jag allt spara. Och jag lär framförallt klara mig gott. Senare idag är det jag som går och lämnar in stödfamiljsrapporterna för januari och februari. = Lite mer pengar nästa månad i så fall.

Och då säger jag det igen:
Oroa dig inte för en sak du tror skall hända: Om den inte händer har du oroat dig i onödan. Om den nu skulle hända, ta smällen då. För, förtidsoro ger dig bara ont i magen, den hjälper dig INTE att ta smällen när den kommer.

Tja, jag kanske skulle ta och lära mig det här i praktiken? Eller vad säger ni?

Don´t Let Me Get Me



Pink - Don´t Let Me Get Me

Never win first place, I don't support the team
I can't take direction, and my socks are never
clean
Teachers dated me, my parents hated me
I was always in a fight cuz I can't do nothin'
right

Everyday I fight a war against the mirror
I can't take the person starin' back at me
I'm a hazard to myself

Don't let me get me
I'm my own worst enemy
Its bad when you annoy yourself
So irritating
Don't wanna be my friend no more
I wanna be somebody else


I wanna be somebody else, yeah

LA told me, "You'll be a pop star,
All you have to change is everything you are."
Tired of being compared to damn Britney Spears
She's so pretty, that just ain't me

Doctor, doctor won't you please prescribe
somethin
A day in the life of someone else?
Cuz I'm a hazard to myself

Don't let me get me
I'm my own worst enemy
Its bad when you annoy yourself
So irritating
Don't wanna be my friend no more
I wanna be somebody else


Don't let me get me
I'm my own worst enemy
Its bad when you annoy yourself
So irritating
Don't wanna be my friend no more
I wanna be somebody else


Doctor, doctor won't you please prescribe
somethin
A day in the life of someone else?
Don't let me get me

Don't let me get me
I'm my own worst enemy
Its bad when you annoy yourself
So irritating
Don't wanna be my friend no more
I wanna be somebody else

Affärsidé

Allvarligt talat, hur tänker de när de bokar färdtjänst för personer med handikapp? Inte på personerna i alla fall, utan på ekonomi och kostnader. Är det verkligen okej att man skall behöva åka hemifrån 2,5 timma innan man skall vara på plats på ett ställe? När resan i själva verket tar max 30 minuter (grovt räknat). Är det sen acceptabelt att man skall behöva åka runt i en taxi i över en timma för att komma hem igen? Självklart förstår jag att det kan ta lite längre tid att komma dit man skall om det är samåkning. Och jag förstår att man sätter samåkning i bilarna. Men, när det bara är två personer som skall åka till två olika platser inom samma lilla kommun?

Allvarligt talat. Jag har en affärsidé. Starta ett taxibolag som handhar bara färdtjänst för personer med funktionshinder/äldre männiksor. Alla chaufförer skall ha genomgått olika kurser så att alla har mycket god kunskap om hur det är att ha olika funktionshinder. Hur dessa människors behov och villkor ser ut. Förstår självklart att det finns en del saker som sätter käppar i hjulen, men vill man så kan man komma förbi alla de sakerna. Det tror jag i alla fall. För, en sak är säker. Det måste göras något åt det som idag kallas färdtjänst. För som det är idag är det med otjänst än tjänst.

Lite lättare i magen

Fick pratat en hel del med Johannes innan jag cyklade till jobbet idag och det hjälpte mig att få fason på tankarna en hel del. Har inte haft ett enda återfall under kvällen.

Satt länge och pratade med en kollega idag. Vi har varit med om rätt mycket likadana grejer så det är skönt att prata med henne om allting. Dessutom får jag chans att säga allt utan att någon stoppar mitt i. På samma sätt får hon prata. Vi resonerar på samma sätt och har väldigt lika åsikter och tankar när det kommer till problemlösning.

Det har sagts förut och det kommer att sägas många gånger till. Vad är det för mening att gå och oroa sig för en sak som kan komma att hända långt fram i tiden? Det är väl bättre att ta det när det kommer. Att oroa sig för det två gånger är bara slöseri med tid och energi. Och jag är mästare på att oroa mig, trots att jag inte vill göra det. Ett så kallat handikapp kan man väl säga.

Imorgon kommer domen, eller jag menar lönespecen. Jag bävar...

Så mycket som borde komma ut

Satan vad saker kan väcka ilska, depression, nedstämdhet, mindervärdskomplex, hat och andra negativa känslor. Hela min kropp är just nu en enda negativ enhet. Där väldigt få saker skänker glädje. En enda liten nyans i en röst kan få mig att dra igång hela den negativa tankespiralen. Att bli tillfrågade om en sak och sen bli negativt bemött av svaret. Inte nog med att jag har enorma krav på mig själv, så sätter andra krav som de inte har rätt att sätta. Nog för att de kan göra det av välvilja, men vad spelar välviljan för roll när det är kravet som kommer fram och inte omtanken?

Jag har i alla fall kommit fram till att jag nu inte skall göra vissa saker. Vad det är säger jag inte, det behåller jag för mig själv. Så mycket kan jag i alla fall säga att det handlar om att prioritera. Och att se till att ge lika mycket som jag får. Mätt på alla sätt man kan mäta.

Helvete, jävla, skit, fan allt möjligt!

Nu skall jag gaska upp mig och göra något annat i stället!

Hugger i sten




Jag hugger i sten, hela jävla tiden...

Permission

Idag har Felix fått permission från sin sal. Han och hans stolta föräldrar fick ett eget rum att vara i en stund. Fick en söt liten bild på mamma och Felix och var tvungen att ringa upp så klart. Strax därefter vaknade lille Felix till och kinkade lite. "Mamma, jag vill sova" lät det som att han sa. Idag skulle de tydligen testa med 80ml mat. Sakta men säkert äter han bara mer och mer mat. Det är bra grejer det. Igår och i lördags fick han bada. Pappa berättade att det var actionfyllt. Felix klagade tydligen på sköterskan som badade honom. Den lille killen har mycket att säga till om helt klart.

Måndagmorgon

Igår skrev jag att jag skulle gå ut på promenad idag. Det hade jag gjort, om jag var ledig. Men det blåser lite väl mycket ute idag tycker jag och eftersom jag skall cykla till och från jobbet så känner jag inte riktigt för att just promenera idag.

Idag vaknade jag halv nio faktiskt. Av klockan i och för sig. Tog genast upp min bok och började läsa. Boken är så bra att jag bara vill läsa hela tiden. Men, huvudet var så trött att jag somnade om en stund istället. Det var riktigt gott det, att få somna om en liten stund. Strax efter 10 larmade mobilen igen och jag steg upp.

Nu sitter jag här och äter en utdragen frukost. Började med varmt citronvatten och ett glas med c-vitaminberikat vatten och linfrön. Efter det drack jag en proteinsmoothie med jordgubbs och citronsmak. Nu äter jag två ägg. Skönt att en frukost kan ta så lång tid, sammanlagt har jag suttit med den en timme. Kan i och för sig bero på att jag suttit vid datorn under tiden.

Just ja, snacka om att snabbt få effekt. I lördagsmorse ställde jag mig på vågen och tyckte inte alls om det jag såg. Bestämde snabbt att jag nu måste ta tag i vad jag stoppar i mig och inte stoppar i mig igen. Det har jag gjort hela helgen. Till överprisbion igår hade jag med mig nötter och torkade aprikoser till exempel. Idag när jag ställde mig på vågen hade jag gått ner lite mer än ett kilo. Det känns riktigt, riktigt bra att det går så fort. Det sporrar till fortsatt kamp.

Äh, nu fortsätter jag att slappa en stund till. Kanske tar tag i lite städning sen, eller så skjuter jag upp det till imorgon. Vem vet.

Djurkavalkad

Jag kan inte lååååååta bli att ta kort på mina underbara små hårbollar. De är ju så söta. Skrik och Panik ställde till och med upp idag på lite bilder. Det är inte varje dag de gör det. Passar på att lägga in en bild på Roffsingen också. Pappas och Anna-Karins katt. Han var ju "min" när jag bodde där hemma. Han sov hos mig de första åren och han stormtrivdes i mitt rum där han ofta var med och busade och lekte. Tyvärr hände det nåt så han började istället sova på olika platser i huset, men inte hos mig. Hängde väl lite läpp för det ett tag, men sen insåg jag att han var en väldigt självständig katt som gjorde det han ville, och då ingick att sova vart han ville i det. Idag när jag var ute hos pappa så låg han där och gottade sig vid köksbordet. Jag var genast fram till honom och klappade på honom och för en gångs skulle ville han verkligen att jag skulle klappa och gosa med honom. Strax där efter blev det middag och då flyttade Anna-Karin på Rolf till en annan stol. Stolen mitt emot mig. Där satt han under hela måltiden och observerade oss, samt de stekta äggen som låg strax framför nosen på honom. Han var så söt att jag bara var TVUNGEN att föreviga honom på kort. Och ni måste ju bara se hur söt han är min lilla Roffsingpoffsing.

image826
Skrik och Panik in action

image827
Strofan poserar gladeligen.

image828
Rolf - Med rätt att observera

Kattastrof - Hur lång tid tar det att kraffsa sig genom en dörr?

Vet ni vad matte gjorde igår? Hon stänge in mig på toaletten. På kvällen. Den bästa tiden att vara ute och leka vill jag mena. Jag tycker om att hoppa på datorbordet och lukta på blomjorden i en kruka där. Vill helst kraffsa också men jag hinner aldrig riktigt så långt. För även om matte ligger i sin säng är hon snabb som en reptil när hon ser att jag har något fuffens på gång. Inte för att det är något fuffens jag har för mig, det är bara hon som tycker det.

I alla fall så slängde hon in mig där på toaletten igår då. Oftast brukar jag tröttna på att ropa efter henne och lägga mig till rätta, men igår tänkte jag INTE ge mig. Så först satt jag där och tjöt en bra stund. När det inte gav någon som helst effekt så tog jag till knep B, riva ner saker. Eftersom det bara var handdukar så var resultatet föga givande. Sista knepet jag tog till var att kraffsa på dörren. Och det slutade jag inte med. Funderade där ett tag hur lång tid det skulle ta för mig att kraffsa ut ett tillräckligt stort hål så det bara var för mig att knalla ut därifrån på egen hand. Tyvärr fick jag inte veta det, matte kom och skulle gå på toa. Tror mest hon låtsades göra det för att reta mig. Men ack vad hon fick igen sen då. När hon skulle gå ut från badrummet igen passade jag på att smita iväg som en oljad blixt. Jag gömde mig under sängen och hörde hur matte suckade. Insåg att hon inte skulle börja bråka med mig igen så jag väntade tills jag hörde hennes förnöjsamma småsuckande uppe i sängen. Då hoppade jag upp till henne, kastade mig lite nonchalant mot hennes ben och tittade på henne med de mest snälla ögonen jag kunde frammana. Hon smälte på en gång och jag kunde börja med den stora kvällstvätten. Strax efter det somnade jag gott där på hennes ben, i trygg förvisning om att hon snart skulle sova med. Och då visste hon inte vad som kunde hända under natten...

Hur gör ni när era mattor och hussar straffar er? Har ni några bra knep? Hämnas ni eller kör ni mysstilen? Berätta gärna. Jag vill lära mig massor av saker för att göra livet surt för matte när hon gör så mot mig.

Jag vill inte vara negativ

Usch! Jag fattar inte att så små saker som en liten ekonomisk förlust kan får mig att må så dåligt. Går här och grubblar och muttrar för mig själv, och har gjort så hela kvällen. När jag var hos pappa förut kom vi in på att det snart var lön och jag skrattade till för mig själv och sa vad spelar det för roll att det snart är lön när räkningshhögen är värd 10500 kronor? Skulle knappast tro att jag får mer 15000 denna månaden. Ni hör ju, jag måste ta och skaffa mig en sponsor. Skulle inte alls ha något emot att bli en lyxhustru.

Eller jo, det skulle jag visst. Skulle få nippran av att gå hemma hela dagarna.

Har verkligen FÖRSÖKT att inte sjunka för djupt nu ikväll. Tittade lite på tv vilket verkligen kan avleda mig från mina tankar. När sen "I en annan del av Köping" var slut diskade jag faktiskt, klockan 21 på en söndagskväll. Då är man redig vill jag lova. Passade på att ta lite kort på mina djur också.

Måste se till att inte låta mina hemska tankar tar över i natt. Så imorgon skall jag ta mig i kragen och gå ut på en promenad på morgonen. Det är bra att göra när man vill få ordning på psyket. Motion, bra mat och god sömn. Tre saker jag kanske slarvat liiiite för mycket med det senaste...

Bad day?



Daniel Powter - Bad day

Where is the moment we needed the most
You kick up the leaves and the magic is lost
They tell me your blue skies fade to gray
They tell me your passion's gone away
And I don't need no carryin' on

You stand in the line just to hit a new low
You're faking a smile with the coffee you go
You tell me your life's been way off line
You're falling to pieces every time
And I don't need no carryin' on

Because you had a bad day
You're taking one down
You sing a sad song just to turn it around
You say you don't know
You tell me don't lie
You work at a smile and you go for a ride
You had a bad day
The camera don't lie
You're coming back down and you really don't mind
You had a bad day
You had a bad day

Will you need a blue sky holiday?
The point is they laugh at what you say
And I don't need no carryin' on

You had a bad day
You're taking one down
You sing a sad song just to turn it around
You say you don't know
You tell me don't lie
You work at a smile and you go for a ride
You had a bad day
The camera don't lie
You're coming back down and you really don't mind
You had a bad day

(Oooh.. a holiday..)

Sometimes the system goes on the blink
And the whole thing turns out wrong
You might not make it back and you know
That you could be well oh that strong
And I'm not wrong

(yeah...)

So where is the passion when you need it the most
Oh you and I
You kick up the leaves and the magic is lost

Cause you had a bad day
You're taking one down
You sing a sad song just to turn it around
You say you don't know
You tell me don't lie
You work at a smile and you go for a ride
You had a bad day
You've seen what you like
And how does it feel for one more time
You had a bad day
You had a bad day

Pappa rekommenderar

Ole-Ivars - Nei så tjukk du har blitt

Pappa rekommenderade den här låten för mig idag. Titta och skratta! Lite söt är den allt.

Arg på mig själv!

I torsdags bokade jag biljetter för att vi skulle gå på bio idag. Jag betalade det med mitt VISA-kort eftersom jag ville slippa att åka tidigare för att hämta biljettern. Vet med mig att jag tryckte in söndag när jag kollade biljetterna, men på något vänster hade jag tydligen bokat lördagsbiljetterna. Så när vi kom idag hade jag alltså betalt 170 jävla kronor för ingenting. Detta kan jag ju inte få tillbaka, eftersom felet är helt och hållet mitt och inte jobbets. (Det var för jobbet jag bokade biljetter.) Så man kan i princip säga att jag betalt 170 kronor för en film. Vi såg Alvin och gänget, visst den var söt men inte fan var den värd 170 jävla kronor. I slutet av månaden dessutom. Räknade snabbt ut att jag istället för att ha 128 kr kvar att leva på till på onsdag så har jag istället -42 kronor.

Ja, jag är otroligt jävla happy.

Noooooooooooooooooooooooooot!

Utmaning: Vilken godistyp är du?

Hittade detta lilla test inne i Jennys blogg. Det finns på Karamellkungens hemsida i alla fall. Vill du göra det här testat gå in här då.

Själv gjorde jag så klart testet och blev inte förvånad över resultatet. Jag skulle tydligen vara en lakritsoman. Konstigt, med tanke på att det är nästan det enda jag köper. Det och några sura bitar för att fylla ut.

image825

Här kommer det en utmaning från mig.
Angelica
Jessica
Camilla
Hanna
Naken (Kattstrof ville utmana dig)

Ni uppropade, gör testet och gör sedan en kommentar här hos mig och berätta hur det gick.
Utmana sen 5 nya vänner att göra samma test.

Lycka till!

I sista minuten tog jag ledsticklingar

Av någon anledning fick jag för mig att kolla till hur det går för mitt kattgräs som står och gror på hyllan ovanför soffan. Eftersom min katt älskar jord och annat får jag ha det undanstoppat där uppe just nu medan de kommer upp till ytan. Annars dör fröerna i förtid. När jag då kollade till gräset såg jag att de kommit en bit på väg. Även dillen och gräslökssådden står där uppe på hyllan och det hade också börjat växa. Det är kul att ha gröna fingrar.

Så, efter att ha kollat det insåg jag att det var dags att vattna alla mina växter. Min favoritväxt är min Hjärtan på tråd. Den har varit lite kinkig sen i julas, den hade fått för mycket vatten och var således inte bara kinkig, den var genomsur. Efter en räddningsaktion av stora mått överlevde den. Nu när jag tittade till den så var den för torr. Hur kan jag ha glömt den? Min favorit? Någonstans i min minnesbank kom jag ihåg att mamma berättat att hon skulle försöka rädda sin växt som också har långa rankor. Så, jag ringde henne och kollade hur man skulle göra med den. Tillsammans kom vi på det, hon läste en bok och jag letade på google. Man skulle göra ledsticklingar. Det vill säga, skära av toppen av rankan och sätta ner den i jorden. Om detta fungerar har jag ingen aning om, men vi får väl hoppas på det i alla fall.

När jag hade stoppat ner 8-10 skott så var jag ju tvungen att vattna växten. Jag ville inte vattna för mycket för jag antog att då skulle skotten flytta upp ur jorden och inte alls gro som jag ville. Därför tog jag fram min rosa dänkflaska (Strofans värsta ovän...) och dänkte massa vatten över växten. Då bildades det massor av snygga droppar i växten så jag var tvungen att ta kort.

image824
Åååååååååååååååååååååh!
Jag MÅSTE spara ihop till en systemkamera nu.
Jag bara MÅSTE!!
Det blir ju så grumt bra kort.
Inte sant?

Vad gäller rubriken: I sista minuten tog jag ledsticklingar så finns det två undermeningar till den rubriken. Dels var det väl inte så lång tid kvar tills växten skulle dö totalt. Men det jag tänkte på först när jag skrev den var att jag började med omplanteringen strax innan 11-tiden och 11.15 skulle jag gå till bussen. Bra där Angelica. Jag är EXPERT på att börja med saker i sista sekund. Inte alltid, men många gånger stressar jag iväg på grund av mina projekt i sista sekund.

Hur gör du? Börjar du också med saker när du inte borde göra det? Kommer du också i väg sent hemifrån? Eller kan du låta bli sånt tills du kommer hem igen?

Du hädar om du inte får in den i ett inlägg herrudu

image822
Exakt de orden sa Johannes till mig igår när jag visade honom den här bilden.
Jag skickade den till honom på msn och sa:
Med risk för att du blir mer kär när du ser den bilden.
Det blev han, för en liten stuns sa han att han också vill ha en liten parvel att busa med.
Johannes: Det kommer! Det kommer.


Jag har lånat min väns systemkamera ett par dagar. Därför passar jag så klart på att ta mängder med bilder på mitt lilla gosmonster. Ibland ställer hon upp mer än gärna. Jag ser att hon sitter i en perfekt position och är så där söt som bara hon kan vara. Då får hon så klart för sig att gå emot mig och trycka in sin nuna i objektivet. Lätt att ta kort då. Som tur är har jag i alla fall lyckats fånga henne på lite roliga bilder idag också.

image822
Smyga på matte när hon ligger och läser i sängen. ^^

image823
Fråga mig inte vad hon ser, när jag skulle försöka fotografera gjorde hon en sån där helomvändning och satte nunan i objektivet. Men, hon stod där länge på baktassarna och åmade sig.
Kanske det var Naken som gick där utanför?



Melodifestivalen deltävling 3 - så blev det dårå

En lätt sumering.

Bäst var:
Patrik Isaksson och Bandet

Okej var:
BWO
Frida feat. Headline
Caracola

Chocken var:
    Thérèse Andersson - Tyckte början av låten var riktigt bra. Men, jag kände på mig att det inte skulle hålla. Och nej, det gjorde det inte. För hon började sjunga opera. Sånt gillar inte jag!

Tråkigt att inte Patrik gick vidare vare sig till final eller andra chansen. Hade i alla fall ett rätt, BWO. Inte helt illa pinkat.

Melodifestivalen deltävling 3

Alltså, nu undrar jag en sak. Vad är det vi i Sverige har att erbjuda i musikväg egentligen? Just nu känns det som att melodifestivalanordnarna liksom är i ett mörker och inte tror att vi kan vinna tävlingen, så de sätter in så konstiga grupper och låtar som det bara går att göra. Hur många av bidragen som hitintills varit med har varit bra? En? Två? Ingen? Inte är det många i alla fall.

image820
Bild: Svt.se

Av de här åtta bidragen är det 2 låtar som är rätt okej och en som är bra. Amy Diamonds låt är bra och Carola/Andreas och Rongedals låtar är rätt okej. Det är skrattretande att det inte finns bättre bidrag som kan vara med i tävlingen så att Sverige har en chans att vinna den stora tävlingen.



image819
Bild: Svt.se

Gick ut på svts melodifestivalsida nu för att kolla in och se om det var några bra med idag. Hur många var det då?
Här ovanför ser ni då kvällens bidrag. Jag hoppas att Patrik Isaksson och BWO går vidare ikväll. Det är de som faller mig i smaken när jag ser dem, jag har inte hört låtarna men känner på mig att jag kommer gilla dem ändå. Patrik Isaksson är ett säkert kort och BWO gör trallvänliga och dansvänliga låtar.


Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen. Det är en ENORM TUR att de har med Christian Luuk och Björn Gustafsson i programmet. Då finns det i alla fall något som är roligt och underhållande.

Hur kom det nu sig?

Mi Ridell och Johan åkte ut ur Let´s dance igår. Hur kom det sig? De dansade ju bäst av alla näst intill. Deras dans var rolig och underhållande samtidigt som den var snyggt genomförd. Det var Mi och Johan och Matte och Carin kvar sist, och av de två paren borde Matte åkt ut. Han stod ju för tusan helt still under sin dans. Men jag är inte bitter, än så länge finns några av mina favoriter kvar. Alltså, Karl-Petter är ju störtskön! Fast, är han en dansare? Borde han vinna? Nja, säger jag. Undra vem som åker ut nästa vecka? Det återstår att se då.

Fredagsnegativ.

Jag skulle vart i säng för en timma sen. Men jag kunde inte låta bli bilderna på Strofan. Ville så gärna pilla lite med dem. Det resulterade dock i att jag blev än mer negativ och irriterad. Inte på bilderna, men att datorn segade sig, tanken på imorgon (vilket är en dag jag helst inte vill uppleva...) och andra saker jag inte vill nämna. Nu sitter jag här och morrar på mig själv, men vad hjälper det? Jag har dålig diciplin i mellan åt, speciellt nätter när jag mår som jag gör inatt. URK!

Jag hatar ensamma fredagskvällar/nätter. Så är det bara. De suger! Stenhårt!


*morrar*

Kattastrof - Vill ni se en stjärna?

...se på mej!


image818

Min fredagskväll i bilder. Som ni ser var det mycket tid på soffan. Det är ju störtskönt att ligga där och ha det gott!
Nu skall jag tvinga ner matte i sängen!

God natt!

Fullständig kärlek

image817

Jag vet, jag var väldigt negativ i morse över min katts beteende. Men, hon är den goaste goa katt som finns i den här världen så jag kan verkligen inte vara arg på henne länge. Dessutom är hon ett enormt stöd för sin matte dessa tråkiga fredagskvällarna. Snart skall vi dra oss till sängen och ta vid där vi slutade förut i eftermiddags. Hon sovandes tätt intill mig med sin varma trygghet och jag läsandes i min bok.
Det är ett bra slut på denna fredagskvällen...


Nu är danserna dansade

Vad snabbt Let´s dance tar slut. Nu är det så få par kvar att danserna gör ju så snabbt. Det känns som det bara är reklam hela tiden. I alla fall imponeras jag av Tina Nordström och Mi Ridell ikväll. Deras danser var enormt fina, underhållande och snygga. De jag inte gillade var juryettan Linda och Daniel och Danny och Malin.

Vem åker ut ikväll tror du?

image817
Bild: Tv4.se

image816
Bild: Tv4.se

Kattastrof - Den röda musens bror

Jag vet inte om jag har berättat om den vita musen som flyttade in för en månad sen här hos oss? Har jag det? I alla fall, det är den röda musens bror. Han varit extra svår att tukta, uppstudsig och kaxig har han varit. Det har nu resulterat i att han varje kväll får sig en rejäl omgång i sängen. Det börjar ta på hans krafter att varje kväll bli utsatt för den behandlingen, men skall han vara tuff så får han stå ut med det. Jag tänker inte låta honom vinna över mig. Rätt som det är kanske han hugger mig i ryggen? Hoppas att det kommer bler såna här tykna möss hit till mig, de är jätteroliga att tampas med.

image814
Som ni ser försöker jag ignoerar honom där på första bilden.
Det föll dock inte så väl ut, utan jag fick helt enkelt ge honom hans kvällsomgång.

Det är klart man skall slappa!

Är man ledig en fredag får man faktiskt ta sig den stora friheten att slappa. Och det gärna kungligt. Det har jag och Kattastrof gjort. (Vad var det jag sa, hur länge kan jag egentligen vara arg på henne?) Vi låg och gottade oss i sängen länge. Hon låg tätt intill mitt lår och sov medan jag läste. Under tiden jag läste åt jag faktiskt godis. Hade köpt hem lite igår och kände att jag kunna unna mig det under tiden jag låg där och hade det gott. Det är inte allt för ofta jag gör sånt, aldrig för att vara exakt.

image812


image813


Hur har ni spenderat eran fredag än så länge? Och vad har ni på planeringen för resten av kvällen? Själv skall jag masa mig in i duschen, sen skall jag laga lite mat. Vid 18-tiden kommer Malin på besök. Vi skall ha mysfredag med allt vad det innebär. "Låt oss dansa" fotografering och annat kul. Det kommer bli en bra kväll, det känner jag på mig.

Kattastrof - Jag är fotogenisk

image811

Matte skulle ta kort på mig igår kväll. Tror inte hon hade riktigt koll på alla reglage och annat på kameran. Så det blev så här det första försöket. Eftersom jag är så fotogeniskt blev även denna misslyckade bild häftig. Jag gillar den jätteskarpt. Nu skall matte få ta massor av bilder på mig i helgen.

Visst blev jag snygg?!

James Blunt - You´re beautiful



Detta är en riktigt, riktigt fin låt. Den kan jag lyssna om och om igen på.
Jag minns när den kom, jag satt på mitt rum och hade den på repeat.
Min syster kommer in i rummet och frågar:
"Tycker du om den här låten? Du har spelat den 12 gånger"

Just nu är en matte arg

7.50 vaknade jag av att hela lägenheten skakade och det lät förskräckligt. Jag tittar upp och mitt i all oreda står en katt och förstår inte riktigt vad som hänt. Det gör jag och blir fly förbannad. Hon har försökt hoppa upp på mina hyllor och öyckats riva ner 4-5 böcker, ljusstakar och annat. Just då förstod jag inte hur jag kunnat sova vidare trots att hon mejade ner en blomkruka i golvet... Jag plockar upp efter henne, skäller på henne och går och lägger mig.

9.50 vaknar jag igen. Av en ännu högre smäll och fler saker som ramlar i golvet. Gissa vem som gör vad? Ja, Kattastrof har åter igen försökt hoppa upp på hyllan, med det resultatet att ALLA böcker ramlar ner i golvet. På sin färd ner river de ner ljusstakar och förstör blommor. Kattastrof står kvar i bokregnet och förstår ingenting. Snabbt som katten är jag framme och tar tag i henne och skäller åter igen på henne. Den här gången lite längre än förra. För hon har gjort fel.

Precis som i söndags kommer jag nu försöka ignorera henne en stund. För, hur mycket kan en katt hitta och ställa till oreda egentligen? När en sak blir tråkig hittar hon en ny grej att reta matte för. Jag förstår inte hur hon lyckas.


(Fast, undra hur länge jag klarar av att vara arg på henne? Jag gissar att det inte är så länge trots allt...)

Går väl tillbaka till min säng, mitt täcke och min bok nu istället. Lång skön morgon i sängen is the shit!

Svåra konsekvenser

Förra veckan lyssnade jag enormt mycket på ljudböcker i min mp3. Det gav en jobbig konsekvens. Det blev så varmt och tätt med hörluren i ena örat att där uppstod en liten finne. Inget konstigt kanske, då jag haft det förut. Den här gången blev det dock annorlunda eftersom jag var där och pillade, och det idogt. Slutligen blev det en ganska stor böld i örat och jag fortsatte helt enkelt att pilla. Nu, här ikväll skulle jag av någon anledning ta på örat och plötsligt känner jag hur det blir kladdig. Finnen sprack och det rann massa blod från den. Blev lite rädd att det skulle rinna ner i örat så det var bara att gå till toaletten och torka rent. Sen satte jag mig vid datorn igen och satte på mig headsetet (har en ljudkonversation med Johannes då det blir lättare att bollplanka helt enkelt.) Nu är håret färgat rött och örat ömmar inte lika mycket. Gud vad äcklig jag är som berättar om detta här i bloggen, men herre min je, lite äckel klarar väl ni av antar jag.

Nu skall jag gå och tvätta mig med mina nyinköpta Mary Kay-produkter och hoppas på att jag är vackrare imorgon än jag var när denna dag startade. Jag som skulle lägga mig tidigare idag... Ni ser hur diciplinerad jag kan vara. INTE!

God natt!!

Mina vänners designer

Har under några intensiva dagar grejat och donat med lite designer. Förutom min egna har jag även färdigställt 3 stycken andra bloggdesigner. Det är Angelicas, Malins och Camillas.

För att göra det lite övertydligt, här har ni dem.

Angelicas:

image810

Malins:

image809

Camillas:


image811

Utan klippan Johannes hade ingen av de här designerna sett dagens ljus.
Just nu sitter han och är kinkig för att mina vänner inte nämnt honom när de skrivit inlägg om sina nya fina designer.
Nu är det så att det bara är 1 av de 3 som gjort detta så du har inte missat så mycket kära vän.
MEN

Tack för all hjälp Johannes. ;)

 

Nu gör vi klart sista bloggen (jag vet, jag har länge sagt att det är sista som skall göras...)
Sen kan vi hoppa på nästa idéprojekt som vi faktiskt fick av Angelica (Nu mernar inte jag mig själv.)
Ni som läser, håll ögonen öppna.
Snart kanske det kommer en tävling här. =)

Eget rum tack?

Stackars lilla Felix som har människor omkring sig hela dagarna. Det är inte bara föräldrarna som är där så klart, utan det är läkare, många olika sjuksköterskor och barnsköterskor. Förutom alla de människorna kommer de andra bebisarnas föräldrar på besök. Detta har gjort att han de senaste dagarna varit kinkig, gnällig och orolig. Det har varit rätt mycke turbulens i hans sal nämligen då det kommit nya bebisar dit. Innan var det mycket lugnt och det hände inte så mycket där inne hos honom. Så det är klart att det blir stor skillnad. Hoppas verkligen för lillkillens skull att han snart är så pass frisk att han kan ligga på en barnsal istället där det kommer vara lugnare för honom. Han har ju en hel del att hämta sig ifrån.

Weronica berättade att de i alla fall tagit bort antibiotikan. "Det gjorde de ju igår vet du väl?" Nej, det visste jag inte. De sa i tisdags att de kanske skulle göra det, men jag pratade ju inte med dig igår eftersom ni skulle lägga er tidigt och således fick inte jag den informationen. "Aaaa, just det. Men jo, den är borttagen nu i alla fall."  Han fick dock lite att sova på nu när vi var där idag, han var jättekinkig och behövde sova.

Fortfarande fick han 40ml/mattillfälle idag. Han hade tydligen kräkts lite idag, men det berodde nog mest på att de hade sugit honom fri från slem i näsa och hals. Weronica visste inte när de skulle kunna öka mer.

Lillprinsen Felix, kom hem nu!
Vi längtar alla efter dig!
Massor mest!!

Oj, jag for med osanning

Jag har faktiskt läst 3 fängelseromaner innan El Choco. För flera år sen läste jag Glöm att ni har en dotter av Sandra Gregory. Enda skillnaden är att huvudpersonen inte är svensk. Men, lika bra för det.

Har ni fler tips på böcker om fängelseberättelser? Ge mig gärna dem då i så fall. Skall dock ta och skaffa mig Diplomatens dotter. Den har jag inte läst än. Har du? Var den bra i så fall?

Bara så att ni vet

På tisdag skall jag börjar igen. Börja på allvar, men ändå med lugn och ro!  Vad jag snackar om? Jogging så klart! Ut i skogen skall jag med liv och lust. I början är det kanske inte så mycket liv, men lust finns det. Måste få igång min trötta och blekfeta lekamen! Snart är det tydligen sommar och playan som gäller. Förra året tränade jag inför Bitch2007. I år tänkte jag Beach2008. Lite mer att göra då kanske.

Snälla, på mig om ni märker av att jag inte är ute och rör på mig tillräckligt varje vecka. Jag behöver enträget tjat så här i början!!!!!

Fast det är klart, jag har sällskap av två toppentjejer. För det första är det Malin. Nu har jag LOVAT henne att springa långsamt och lugnt med henne. Det blir inte svårt det då min kondition är så kass att en lätt springtur fick mig att bälga i mig mängder med luft. För det andra kommer jag ju så klart ha med mig min vita trofaste jycke Edith då och då. Redan på tisdag faktiskt. Hon har ju mycket bättre kondis än mig nu så det kommer gå hårt åt i spåret med henne. Man skall inte göra det lätt för sig det första man gör tydligen....

Så, nu hoppas jag bara på att det kommer gå bra............

I väntans tider...

...medan jag väntar på att Johannes skall komma hem så att vi kan dona med våra projekt tänkte jag lägga mig och läsa min bok. Håller just nu på att läsa den sanna historien El Choco som handlar om den 27 åriga Jonas Andersson från Kungälv som åker fast för knarksmuggling i Bolivia och blir satt i fängleset El penal de San Pedro. Det ligger i Bolivias huvudstad La Paz, 3600 meter över havet. Där får han en tuff start ochfår kämpa för sitt liv. Hans liv som sen kom att förändras där inne. Han slutade med droger, han gifte sig och han blev pappa där.

Jag har tidigare läst två andra fängelseromaner - Iskallt och Stenhårt av Rickard Flinga och Sorgfågel: Annika Östberg berättar om sitt liv av Lena Katarina Swanberg. El Choco började precis som dem. Men ändå kändes det inte som jag hade läst den. Det är något speciellt med fängleseberättelser. Det liksom griper tag i mig på ett sätt som inte andra böcker gör riktigt. Även om det alltid finns något "spännande" i alla sanna berättelser så är det ändå mer spänning i just fängelseberättelser, det hör liksom till en interns vardag vill jag i min enfald tro. Anledningen till att jag valt att läsa El Choco är för att huvudpersonen är från min hemstad. Jag känner honom absolut inte, men ändå vill jag läsa hur det går för honom.

Jaja, jag lägger mig väl och läser då istället för att sitta här.

image807
Bild: SalongK

Stackharn!!!

Min stackars bil mår inte helt bra. Märkte detta igår, då pangade det till och bilen drog lätt till vänster. Men sedan gick det att köra ändå så jag tog mig den korta biten till jobbet. Pappa kom ner och tittade på den och provkörde och sa att det nog gick att köra ändå. Han ville dock att jag bara skulle köra korta och nödvändiga sträckor så skulle han titta på den på söndag. När jag sen körde hem igårkväll hände det inget alls. Skönt tänkte jag då. Idag när jag körde mot jobbet hände samma sak igen. Orkade inte ringa pappa, trodde jag skulle få samma svar. MEN, nu ikväll när jag körde hem från jobbet pangade det till två gånger. Märkte att det hände vid hastigheter runt 70 km/h och uppåt. Så efter andra smällen valde jag att snigelköra. När jag nästan var hemma kände jag att det luktade konstigt. Inte bränt, men som att något låg på någonstans. Snacka om att sitta på nålar och inte veta vad som händer.

När jag kom in ringde jag genast pappa som sa att jag inte fick köra mer. No shit? Det skall jag verkligen inte göra. Är ju livrädd att det skall hända något. Pappa fick som vanligt ett mindre utbrott när han sa att han hinner inte titta på den imorgon. Som om jag förväntar mig det. Nej, det gör jag då rakt inte. Huvudsaken är att den blir lagad. Något annat förväntar jag mig inte. Och så vill jag få höra "Kör inte med den innan jag kollat på den." Jag är inte dum, men jag kan vara lite väl våghalsig och tänka att det nog går bra den här gången också...

Så, då får det väl bli cykel till jobbet på lördag och söndag. Yippie yaykay...

Med våld och löfte om kaka...

...kan man locka till sig en svårtflirtad man hur lätt som helst.

När jag ringde min syster fick det den konsekvensen att de kom hit på en snabbvisit. De fick lite kaka och kaffe, men de tyckte inte om min goda banan och choklad-kaka. Synd för dem, då blir det mer till mig. Mattias tyckte att jag borde bränna ut lite av mina bilder så att de inte låg lättillgängliga om jag skulle råka ut för lite virus. Helt sant, så det håller jag på med nu. Sen skall jag snabbt kasta mig till jobbet för att jobba fram till 21 ikväll.

När jag återkommer blir det färdigställande av två bloggdesigner! Kanske dock skall hamna i säng liiiite tidigare ikväll?

Den som lever ikväll får se!
Ha en bra dag!

Lite dåligt med uppdateringar

Nu tror jag att jag skall ta och ringa min systeryster och prata lite med henne. Hon ville inte prata med mig igår efter jobbet, eftersom jag slutade så sent. Undra om hon är anträffbar just nu? Det är svårt att säga, de kan lika gärna vara nere hos lillknodden nämligen. Jag gör bäst i att försöka i alla fall. Jag kan få ett svar, och jag kan få en telefonsvarare. Hoppas på att få lite glädjande information om hur det går för min prins.

Sovande död?

Här vaknar jag av att det ringer ilsket i telefonene. En klämkäck kille frågar efter Angelica. Just det namn jag använt när jag svarade i telefonen. "Ja, det är Hampus här, från Divine (tror företaget hette så.) Jag har ett erbjudande här till dig där du får två damhipsters alldeles gratis. De är helt nya på marknaden." Jag svarar något i stil med att jag har så mycket sånt att jag inte behöver mer. "Men det är ju helt gratis, och du har inga såna här innna. De är nämligen helt sömlösa." Svarade att det hade jag, Sloggi har ju såna i sitt sortiment. "Jo, men dessa får du helt gratis, inte ens frakten betalar du." Då säger jag att dumma jag inte vill ha trots det. Han blir lite kantstött och säger hej då. FANTASTISKT med en telefonförsäljare som säger hej då.

När jag sen vaknat till liv ordentligt ser jag att mitt katastrofmonster haft kul inatt. Utan att jag märkt ett jota. Måste ha varit död där en stund i natt. Hon hade lyckats med att riva ner en kruka från fönsterbrädan som bara var en halvmeter i från mig. Och jag som vaknar av minsta ljud. Nej, jag var bra trött när jag la mig inatt efter allt jobb med bloggdesignen och så där.

Nu skall jag sätta mig och se om jag kan få ut min älva som jag håller på med. Det är lite knixigt, men om jag bara funderar och tänker lite så skall det nog bli bra det med. Man får ju inte ge sig i första taget.

Kanske skulle säga god natt?

Oj, nu börjar jag verkligen bli riktigt, riktigt trött! Ögonen går som i kors och fingermotoriken är inte som den skall. Det är tydliga tecken på att jag borde dra mig de 1,5 meterna bakåt. Från min rosa datorstol till min übersköna säng. Skall nog se till att sova länge imorgon!

God natt alla!!

Klart färdigt gjort!

Vad säger ni om det?
Blev det inte otroligt bra?
Mycket slit och långa bollplankssessioner krävdes det.
Vi började runt 23-tiden.
2,5 timma senare ser det ur så här.
Vi har en sak kvar att göra och det är att få fason på knuffwidgeten.

Well!
Mer får vi dona med den imorgon.
Genast högg vi in på nästa projekt.
Jag och Johannens har en idé
Vi skulle starta ett designföretag och göra sånt här hela dagarna i ända.
Fatta vad kul det hade varit!
Jag hade trivts som fisken i vattnet i alla fall.
Nästa projekt är Angelicas blogg.
Efter lite klurande tror jag att det kommer bli hur bra som helst.
Undra om Angelica också tycker det?

Skrev ett osammanhängade inlägg förut idag.
Detta blev nog värre än det.
Håll till godo.
Jag lever ju i alla fall.

Jag måste bara säga

Det kommer bli så grymt!
Min nya design är underbar.
Skall bara göra de små justeringarna hit och dit.
Det vill säga:
Färgen på texter, kommentarer länkar.
Storleken på texten, rubrikerna.

Ja, som ni hör, det är en hel del att göra.
Det tror man inte när man sätter sig med det.
Tur att jag har min klippa Johannes som hjälper mig med koddjungeln.

Hoppas ha det klart om en timma eller så.

Kan du vänta?

Nu gäller det!

Nu så, nu är det stenhårt jobb framför datorn som gäller. Här skall det tampas med koder och knappras på tangenter. Tänker inte gå och lägga mig förrän det är klart. Det är ett som är säkert.

Nu kör vi så det ryker!

Kom tillbaka lite senare så skall ni få se på andra bullar, eller i alla fall annan design!

Välkommen åter!


Så då då!

Nu har jag pysslat och donat en hel del. Tror att det kan bli bra det här. Jag gillar verkligen min nya design! Hoppas att vi kan få upp den snart bara. Det är ju en hel del som skall pysslas och fixas innan allt är klart. Men, håll ut.


image806

Vad händer med min design?

Igår skulle jag ju sitta hela dagen om det så behövdes med min bloggdesign. Men vad hände? Jag satt med den en timma på förmiddagen, sen fick jag pipa iväg och följa med till Felixen. Efter det var jag ju bara tvungen att följa med hem till Weronica och Mattias och äta middag (och en förädisk semla) och se på tv och bara slappa. Inte nog med det, när jag sen åkte hem kom Malin över också. Vi såg på House och Reign Over Me. Att vi båda somnade till filmen var svårt att erkänna. I alla fall för mig. Malin sa hela tiden att jag sov. Uppenbarligen gjorde jag inte det, för när vi satte på filmen igen idag så hade jag sett allt fram tills där vi stängde av.

Ja, som ni märker, hur skulle jag hunnit att greja med min design då? Nej, det är ju självklart att jag inte gjode det. Så det är var jag skall sysselsätta mig med nu. Skulle börjat jobba 13.00 idag, men logopeden ringde och ställde in mötet. Det var faktiskt rätt skönt, då kunde jag ha en lugn morogn med Malin. Och nu design i några timmar. Härligt!

Det här inlägget kan nog klassas som ett av mina allra hemst hoppiga och ostrukturerade inlägg. Håll till godo.


Han passade på att vara vaken

När vi kom in på Felix rum idag så höll han just på att vakna. Så vi stod där vid hans sida och fanns hos honom under uppvaket. Vilken kännsla det var att vara med när han vaknade. Att få se hans nyvakna ögon och hans frenetiska sugande på nappen. I mellan åt drog han ut nappen, eftersom dess ring var så stor och han inte riktigt hade koll på alla sina kanyler. Barnsköterskan berättade att de hade hans lilla hund som nappvakt, eftersom just nappen hade en förmåga att åka ut mellan varven. Weronica satte sig för att ge han mat, det tog en stund eftersom hon var försiktig. Hon ville hindra honom från att behöva hulka och spy upp sin mat. När första sprutan var färdig fick jag ta över och ge Felix mat också. Det gick jättebra det med. Felix var rätt gnällig idag. Sjuksköterskan trodde det berodde på allt som hände på salen och att han inte får någon morfon. Bebisen bredvid Felix skrek och grät under hela tiden vi var där, så det fick Felix att bli ledsen också. Sen satte barnskötaren om en apparat som satt på benet, detta fick honom att sucka av lättnad och somna på en sekund.

Innan det var mat hade vi fotosession. Försökte ta bra bilder, men Felix var ju som sagt lite missnöjd så det var svårt.

Sjuksköterskan berättade för oss att han just nu inte får något mer än glukos och lite antibiotika. Men hon trodde att den kanske kunde sättas ut ikväll. Hon sa inget säkert, utan doktorn får ju säga vad han tycker först. Sen ökade de matdosen lite. De senaste dagarna har han fått 30 ml åt gången. Ungefär var fjärde timma. Idag hade de legat före hans mattider varje gång, de sa att de får ju faktiskt ta och följa hans behov. Dessutom var det ju positivt om han ville ha mer mat. Så när vi gav honom mat idag fick han 40 ml. De hade förhoppningar att kunna ge honom 50 ml åt gången nu ikväll. Hoppas verkligen att det gått bra.

Men, Felix sa skarpt ifrån idag. Jag var en bra stand in, men inte tillräckligt bra. Pappas röst fattades honom berättade han. Så jag hälsade det till hans pappa när vi kom hem.

Felix - Mosters favoritälskling!

Stand in

Idag skall jag få aggera som stand in. För självaste Mattias. Han är krasslig och Weronica måste åka ner till lillparveln Felix. Då får man ju ta sig i kragen och ställa upp. För att få mig att inte säga nej säger Mattias:

"Prata me sjukhuset för en stund sen o då hörde jag över telefonen att han va sur o ville att hans favomoster skulle komma!!!!!"

Det känns som att han känner mig väl vid det här laget. Han vet vad som får mig på fall helt enkelt.

Han skulle nu bara ringa och dubbelkolla om det gick bra för dem där nere att jag följde med istället för honom. Och det gjorde det, så nu får jag överge min bloggdesign åter igen för att rädda en dam i nöd. Eller det är väl mer en man i nöd eftersom det är Mattias som är krasslig. Tror att det är rätt många karmapoäng i en sådan gärning. Det är bara att ta och tanka mp3n med en ljudbok och stoppa ner stickprojektet i sin påse och sätta lite färg på kinderna.

BloggToppen@Sugar-Pie

image805

Mary Kay - Så blev det

Nu har jag då haft mitt homeparty här hemma och det gick väldigt bra. Både Malene och Josse skulle se till att ha varsitt eget sådant party fram över. Det måste vara positivt för säljaren som var här idag. Själv valde jag faktiskt att köpa Time Wise Basic Setet (3-in-1 rengöringskräm, Age-Fighting Moisturizer, Foundation) för den saftiga summan 925 :- Jag hade ju kollat upp lite här på nätet om andra människors uppfattning av Mary Kay. Detta tog jag upp med tjejen som var här och hade partyt. Hon var väldigt förnuftig. Hon ville verkligen inte sälja på oss produkterna för att tjäna pengar, utan för att hon ville hjälpa oss med våran hudvård. Det kändes inte som att hon gav oss falska förhoppningar, utan hon sa att detta var en hudvårdsserie precis som alla andra hudvårdsserier. Den hjälper vissa medan andra inte får någon hjälp av den. Jag valde att ta baspaketet, för på så sätt får jag en garanti. Fungerar inte en produkt byter vi bara ut den och testar igen. Detta tills jag hittar rätt produkter för min hy. Får se här om dessa barprodukter hjälper, i så fall skall jag bygga upp ett förråd av produkterna så att jag får allt jag behöver. Produkterna är dessutom väldigt dryga. Som jag skrev i förra inlägget så räcker det med en ärtas storlek av de olika produkterna. Och allt tar ungefär 3 minuter om man gör det till en rutin. Med tanke på produkternas dryghet kommer en flaska/tub räcka länge. De säger att en tub/flaska skall räcka i minst 5 månader. Läste i någons blogg att hon hade haft samma rengöringskräm i ett år utan problem. Dessutom fick jag en eye makeremover som värdinnegåva. Bara den kostar en hel del med. Skall ha ett fortsättningsparty någon gång framme i mars/april om nu produkterna funkar på mig. Nu är det ju så att säljaren som var här idag är en släkting till mig så jag kan nog allt fuska till mig lite knep och sånt av henne under tiden. Skall träffas nästa vecka och prova ut min foundation och så skall jag få min eyemakeup remover.

Nu är det bara att hålla tummarna att dessa svindyra produkter hjälper mig. Kan jag få en fin hy nu, så är nästa steg att angripa pigmentförändringarna. Weronica, min söta syster önskade mig lycka till. Hon berättade att hennes arbetskamrat har hemska problem med sin hy och när hon använder Mary Kay har hon jättebra hy, men slutar hon så blir den hemsk igen. Hoppas att det är något som kan funka för mig med. Annars är det nöjdkundgarantin som sätter in igen. (Dessutom behövde jag inte punga ut 925 :- idag, utan jag fick det uppdelat på 2 månader, med start nästa månad.) Det är att vara serviceminded minsann!! Och just ja, det var någon som berättat för säljaren att man kan äta Mary Kays produkter utan att det händer något i kroppen. Det är helt naturliga ingredienser. Kan bli lite dyrt i längden att äta dem kanske dock. Sen så satt vi här och rengjorde våra ansikten och så fick vi foundation att testa. Då frågade jag naturligtvis om vi var tvugna att sminka av oss igen innan vi gick till sängs. Det behövde vi tydligen inte. Utan deras foundations är som ett steg i hudvården. Inget som försämrar huden utan ger bara massor av goda saker till den.

Någon som vill komma på mitt nästa party?

image804
Bild: Mary Kay


Lite kantig men ändå

image803

Så här är det, jag är biten av en ny fluga. Eller ja, det är en fluga som då och då kommer och biter mig. Nämligen Photoshopflugan. Detta är mitt alster för ikväll. Skitkul effekt att pyssla med och enkel att göra.
Sitter ju som sagt med min bloggdesign, den skall få en total makeover och då får jag se till att lära mig lite saker så att jag har något att pyssla med.

Lite Picassofeeling så här på kvällen.

Pappa skall fråga dig...

... om Felix kan få låna din byrå som du har där ute. Men, jag frågar dig nu och jag vet att du säger ja.

Ja, lillkillen behöver alltså en byrå, för som det är nu så har den killen så mycket kläder att det är stor risk att allt inte kommer kunna användas av honom. Jag skojar inte, jag fick gå igenom 3-4 proppfulla bärpåsar med olika bodys, sparkdräkter och annat smått och gott. Som Mattias sa Man behöver inte köpa ett enda klädesplagg det första året. Vet inte, men jag tror inte ni kan ana hur mycket kläder lillknodden har. Klart han skall låna mosters byrå så han har någonstans att förvara sina kläder.

Medan jag tittade på alla kläderna sorterade vi ut bodys med dubbelknäppning över magen. De skulle Weronica och Mattias ta med sig ner idag till sjukhuset idag så att han kan få ha sina egna kläder på sig där nere. Han kommer bli så söt så. Den lille killen.

Mary Kay

Ikväll skall jag ha ett sånt där så kallat homeparty här hos mig. Det är för Mary Kays produkter. Nu undrar jag om det är någon här som testat dessa produkterna? Ni vet sen innan hur mycket jag kämpar med min hy men hittar ändå inte några bra produkter för den. Ser mest ut som en prickig flugsvamp tycker jag. Jag har läst lite på olika sidor på nätet nu och har hittat kommentarer som att det skulle vara det värsta som finns att använda till huden och helt motsatta kommentaren, att man inte kan leva utan det när man väl testat. Jag vet också att produkterna är svindyra, men de skall tydligen också vara otroligt dryga. Någonstans läste jag att det räckte med en ärtas storlek av rengöringskrämen när man tvättar sig. Någon som har några erfarenheter av dessa produkter, säg till i så fall.

Angelica, du är ett geni!

Jag har gått och svurit över att min damsugare sugit. Det har varit smått meningslöst att dammsuga med den då dess uppsugningsförmåga varit enormt usel. När jag köpte den tänkte jag att det var ett bra köp men nu när jag råkar ha en katt som fäller kopiöst och marsvinen som sprätter som frigående sprätthöns är den rätt värdelös, trodde jag. En sån här har jag. Igår när jag städade fick jag ett genidrag. Jag tog ur bordsdammsugaren och tittade ner i röret som sammankopplar borddammsugaren med det stora munstycket. Gissa om det var massor av hår och damm där? Jag fick skruva i sär där vid röret för att kunna rengöra. När jag sen satt ihop allt igen gick det hur bra som helst att dammsuga. MEN, jag tror ändå att jag skall kosta på mig en ny dammsugare. Eller? Eh! Svåra grejer det där!

Katajävlastrof!

Tänk att sån liten katt kan skapa så mycket irritation och ilska?! Igår när jag kom hem fick jag sopa upp och plantera om kattgräset som jag sått för hennes skull. Idag har jag fått sopa upp och plantera om dillen och gräslöken. Hur det kommer sluta vet jag inte eftersom all jord inkl. fröer låg som en enda härva under blomsterbrädan. Jag hoppas att något av fröerna klarar sig i alla fall. För tillfället står min katt långt ner på alla listor som går att göra. Åh!!! Jag är skitirriterad för ingenting egentligen.

If You Could See Her



King Kong

Efter att ha varit och hälsat på hos Felix på sjukhuset åkte jag med hem till Weronica och Mattias. Vi hamnade framför tvn och såg först på En annan del av Köping. Linda är alldeles för söt, jag gillar henne skarpt. De andra som är med i serien är också de underbara. Efter det så började vi se på King Kong. Har inte sett den innan och lär inte heller göra det. Vilken värdelös film. Visserligen finns det ju en del att tänka på, jag blir berörd av den enorma apans ensamhet. Och ledsen när de försöker döda honom för att befria hans stora kärlek från honom. Förutom själva huvudhistorien är det nog lite för mycket av allt i den. Massor av dinosaurier, flygkryp stora som hönor, äckelstora kryp och andra fula urtidsdjur. Mitt i allt de löjliga men äckliga scenerna så garvar jag åt scenerna när de forslat King Kong till New York. Det lär dock inte slå fel, jag kommer säkerligen ha mardrömmar inatt. Det är inte ovanligt efter en sådan film.

Och, vad gör jag uppe denna tiden på dygnet? Ja, eftersom vi började se på filmen var jag tvungen att se klart den. Börjar jobba 7 imorgon... Så där motiverande. Slutar 12 som tur är så det är bara att härda ut.

God natt!

Vi hade en träff...

... Felix och jag nu i eftermiddag/kväll. Han sov mest hela tiden men han vaknade till och tittade upp lite på mig en sväng. Jag försökte berätta för honom att han måste se till att äta ordentligt så att han kan komma hem snart. Äter han ordentligt kan han bli lika stor och stark som moster.

Felix mår rätt bra nu, han fick sin cpap idag igen eftersom det var lite ansträngande att andas. När den väl var påkopplad blev han lugn igen. Det var helt klart skönt att få lite hjälp på traven. Mamma och pappa är där nere flera gånger om dagen och sitter med honom i sina armar. Oftast somnar de alla på samma gång.

Haha, jag har fortfarande bebislukten kvar i näsan. Mysigt värre!!!

Något har blivit väldigt fel!

Ibland kan saker gå väldigt fel. Plötsligt är min bloggdesgin min systers design. Jag var inte inne och ändrade i min kod på något sätt, men på något sätt har det ändrats. Typiskt kan man tycka. Men senast inatt berättade jag för Johannes att jag ville ha en ny design. Nu finns det ALL anledning att göra det. Som du ser så är den förskräckligt ful nu, men den stilmallen som är vald har rätt grundupplägg för nästa design. Oj, det kommer bli så fint kan du tro. Efter klockan två kommer jag att sitta med min design nonstop! Den måste vara klar ikväll!

image802

Jag säger svaret, du ställer frågan.

Detta har inte Angelica en sen natt när hon borde sova.

Vad är självdisciplin?



När melodifestivaltramset var slut bestämde jag mig för att jag skulle i säng senast 23.00. Inget svårt tänkte jag eftersom jag är rätt trött från igår. Hur det gick med den saken? Inte alls för att vara helt exakt. Jag satte mig vid datorn och tillsammans med Johannes tog vi oss an Malins och Camillas blogdesigner. Sneglade väl på klockan och såg att den började närma sig elvatiden. Vi hade varit produktiva och jag kände mig så inspirerad så jag började med Angelicas också. Den blev verkligen inte klar, men det finns i alla fall ett tänk. Plötsligt insåg jag att klockan var närmare 1.00 och jag borde sova eftersom lillkillen säkerligen skulle väcka mig tidigt. Först ville jag bara skriva detta inlägget. Men, %&#%@ blogg.se ville inte som jag ville. Skitsidan låg nere och jag satt och väntade på att det skulle komma igång igen. En timma senare insåg jag att det säkert inte skulle komma igång den här sidan av julen. Så jag satt och skällde och var irriterad. Började leta efter domännamn och grejer, men då informerade Johannes mig om att webhotell och sånt är svindyrt, 1000 kr /år. Då blev jag än mer irriterad och gick och la mig för natten. Har du koll på något billigt webhotell? Säg i så fall väldigt gärna till. Ingen blir gladare än jag.

När lillkillen väckte mig? Strax innan sju faktiskt, långsovmorgon!!

Melodifestivalen deltävling två.

Oj, det var verkligen svårt att gissa vilka 5 bidrag av kvällen 8 som skulle gå vidare för ytterligare en omröstning. En efter en läser Luuk upp mina gissningar. De bidrag som kom på 6:e, 7:e och 8:e plats var verkligen genombleka och tråkiga. Nog för att Andra generationens bidrag kanske inte var jättebra så var det i alla fall roligt. Sen när det väl gällde vilka bidrag som skulle till final och andra chansen vart det inte riktigt som jag trott. Trodde faktiskt att Häggkvist och Johnson var starkare än Nielsen. Ibland får man bara erkänna att man har fel.

Jag fullkomligt älskar underhållningen i programserien i år. Björn Gustafsson är underbar att se på. Så otroligt rolig. "Om hon kräks när hon kommer ut så kommer det klippas bort i dvd-versionen". Vart får han allt ifrån? Dessutom har killen en enorm sex apeal. Han har ju förmågan att se så där blyg coh tillbakadragen ut, och han gör det med sådan charm att jag kan bli mållös.

Sedan är det ett genidrag att ha Luuk som programledare i år igen. Han är så torr att torra vedklabbar blir våta i jämförelse. Han får de mest tråkiga skämt att bli roliga. Han har verkligen lagt ner massor av tid på förberedelser inför programserien. Tävlingen som han har mot artisterna är genomrolig. Hade han fått välja hade han nog velat vara den enväldiga domaren, som tur är så är han ju inte det.


Egentligen tycker jag inte om Carola, men var hon inte otroligt vacker ikväll?

Fan vad kallt det är ute...

...det måste vara köldgrader!

Man kan inte begära att citaten efter en kväll ute skall bli mindre tänkvärda än så. Kvällen ikväll har verkligen varit hur kul som helst. Dyr men kul!

Mötte Jessica och Angelica vid Konsum vid 15.30 idag och gick till systemet för att köpa vår flaska med vin. Det blev två... Sen åkte vi förbi Mc Donalds där jag och Angelica fick gå in och handla. Sen åkte vi och hämtade Carro hemma hos henne. Efter det visade Jessica hur man kör till Kareby snabbt. Väl hemma hos henne fick vi i oss våran mat och sedan kunde vi öppna våra vinflaskor. Det är konstigt hur fort en vinflaska kan ta slut egentligen. Vi var väl hemma hos Jessica vid 16.00. När klockan sen var 17.45 och inte alla hade kommit började vi få smått med panik. Som tur var höll vi oss lugna och kunde levereras i ett stycke till restaurangen i Göteborg. Trots att vi var 9 stycken i vårt sällskap så gick det förvånansvärt snabbt att få in maten. Och gott var det också. Alltid en fördel när man går ut och äter.

Vid 20.30 var infann vi oss på Rondo där vi hängde in våra jackor. Efter det så skulle vi ta kort på de söta små japanerna som stod i foajen och körde karaoke med Orups & Ph´s låtar. Av någon anledning (att det var min idé behöver ni inte veta..) hamnade jag och Jessica framför japanerna för att Carro skulle ta kort. Japanerna var glada och bjöd upp oss att stå med dem. Det tackade vi ja till och stod där en stund. Sen sa Jessica att hon ville gå ner, men då stoppade den ena japanen oss. Haha, jag tror de gillade oss helt enkelt. Efter den strapatsen var det dags att hitta våra platser, efter en snabb vänding i baren så klart. Platserna vi hade var helt okej. När showen sen började tog jag ett kort, då var vakten snabbt framme och sa aja baja. Bäst att göra som han säger. Lena och Orup pratade på på scenen och vi skojade om deras kläder, jag skojar lite högre än de andra och vakten kommer och säger "nu får du lugna ner dig". En skrattsalva bröt ut, vad tusan, det ä ju show. Skall man då sitta tyst och bara lyssna? Det lät inte som det var vad huvudpersonerna ville att vi skulle vara. I alla fall, showen var jättebra! De körde sina låtar som alla är riktigt bra. Plötsligt var klockan 23.20 och det började lida mot sitt slut. Det hade väl knappt börjat ens? Som tur var körde de en låt till, men hur långt räcker en låt liksom?

Efter att vi äntligen kommit ut allihopa och jackorna var på gick vi mot avenyn. Där gick vi in på Hard Rock Café och dansade lite. De spelade mest halvkass musik. En del var väl bra, men det var ingen som helst schlager så vi bestämde att vi skulle gå därifrån. Alla ville gå hem utan jag så jag gick för att möta Frida och Johan. Vi gick och köpte mat och pratade en massa. En kort träff, men vi hann prata lite i alla fall. De körde sen mig till centralen, eller ja, deras taxi gjorde det. När jag kommer dit visar det sig att hela mitt gäng är där. Vi försöker då komma med en buss som skall gå till Stenungsund, men den stannar inte vid Kungälvsmotet. Vad då löjligt? Det ligger vid motorvägen, men nej, där stannar inte den bussen. Hepp, så vi får sitta och vänta.

Då kommer det fram en manb till oss och ber om småslantar till kaffe. Jessica ger en krona, jag ger tre och Sandra och Sofia lämnar väl något också. Efter det ringer jag Johannes och pratar med honom medan Sandra och Sofia fortsätter prata med mannen. Han börjar prata om samer och lappar och jakt och jag skojar med honom. Han tar det på blodigt alvar och säger något och går där ifrån. Jag skrattar åt något varpå han kommer rusande tillbaka och säger att han skall slå mig. Han sparkar i bänken och vänder om igen. Vi sätter oss då tätare ihop alla tjejer och struntar ihonom. Jag pratar hela tiden med Joahnnes också. Plötsligt kommer han fram igen och säger att vi inte skall skratta åt honom och att han kan tänka sig att lappa till mig. Svarar då att jag måste väl för fan få prata i min telefon och skratta åt det min vän i telefonen säger. Han ser mörk ut i blicken och vi går därifrån för att hitta någon väktare eller så. Fanns det någon sådan i lokalen? Eeeh? Nej. Inte när vi ville ha det i alla fall. Försiktigt går vi sen tillbaka och sätter oss men håller nogsam koll efter galningen. Han måste varit hög på något, han var helt borta. Då kommer det två väktare gåendes. Men, mannen är sen länge borta så de kan patrullera vidare... Typiskt värre!

Tillslut kommer det i alla fall en buss och Jessica och jag tar den medan de andra tre tjejerna tar den andra bussen. På vägen hem garvar jag och Jessica mest. Jessica säger: Fan vad många killar du känner som inte vi känner. Det vet jag inte om det stämmer, men jo, en del killar känner jag ju i alla fall som föräras en del nattliga samtal från mig då och då. (Mattias jag ringde inte dig, eftersom du behövde sova ;))

Well, anledningen till att jag berättar om kvällen redan nu är för att imorgon lär jag inte ha tid förräns sent och då har säkert Angelica och Jessica redan skrivit om det och jag vill ju vara först. Haha! :)

image797
Orup & Lena
(Enda bilden jag fick)

image798
Jessica och jag med karaokejapanerna

image799
Angelica, jag och Sofia

image800
Söta Sandra

image801
Jessica, Carro, Sandra och Angelica

Där är i alla fall de bilderna jag har. Hoppas att det finns några på Jessicas och Angelicas kameror så att jag kan få in bilder på Malene också. Det får de fixa imorgon så klart.

Nu är det bäst för mig att hoppa i säng. Det är en dag imorgon också. På Universeum... ;)

God natt!

Orup & Lena



Det kommer bli riktigt kul ikväll.
Skall se vad som kan göras i bildväg. Har min mobilkamera med mig i alla fall. Kanske kan lura till mig lite bilder av Jessica sen.
Ni får se imorgon helt enkelt!

Gaaaah!

Jag tror att jag är klar med det mesta. Fasiken, jag hann till och med att läsa lite i min bok samt ett kort samtal med min vän Stefan som tydligen befinner sig nere i Lund för tillfället. VI snackade bara en kort stund men skulle höras igen på söndag för en längre stunds samtal. Sen vart det då alla grejer som skulle göras. Benrakning, nagelmålning och sånt där. Håret är inte helt klart än, kännre att jag inte riktigt hinner börja med det, för då blir jag säkert bara ståendes med det och låter tiden springa iväg. Messade Jessica och jag kunde låna hennes plattång så det skall nog bli någon fason på håret också skall ni se.

Kläderna är på och en liten gottepåse skall packas. 2 cider kanske? Eller blir det för mycket? För lite? Jag vet inte, kanske kan ta ett glas vin med tjejerna ändå? Ja, den som lever imorgon får se, eller ja, ni får nog läsa hur det blev  i alla fall.

Försökte på alla vis att flirta med Mattias idag, för att han sen skulle komma och hämta mig i stan inatt. Det skrattade han åt. Så jag tror jag får hitta en annan lösning för hur jag tar mig hem. Buss finns ju och jag är rätt bra på att åka buss så. För tjejer, vi blir väl ute rätt sent inatt? Det måste bli DANS för tusan.

Nej, om de sista förberedelserna skall göras då? Kanske skall ta ett förekort som Mattias kallar det?

What so ever...

Have a nice fridaynight friends!!

Weird!

Nu har jag varit och hjälpt till lite med syrrans och svågerns flytt. Det var mycket som skulle bäras, men det mesta var otroligt tungt. Turligt nog var det massa starka karlar som kunde ta sig an de tyngsta prylarna. Nu är det massor som skall göras där uppe hos dem. Packa upp och dona. Den biten får de själva ta hand om, men sen skall jag ge dem en hjälpande hand med gardiner och sånt där. Det skall bli kul. Lite utmaning i det hela, de har mönstrade tapeter i alla rum, diskreta men ändock mönstrade. Det kommer nog bli fint vad det lider kan jag lova.

Vad har jag nu kvar att göra innan kvällen kan sätta igång? Tråkigt nog är jag jättetrött, men det kan nog ordna sig med tiden.

  • Se klart på 5 avsnittet av I huvudet på Gynning
  • Måla naglarna
  • Duscha och raka benen
  • Sminka mig
  • Fixa håret
Det var kanske inte så mycket. Men det mesta tar tid. Tid som man inte alltid räknar med. Tror jag vet vad jag skall ha på mig i alla fall. Det är ju en lättnad bara det.

Vid 15.30 skall jag möta upp tjejerna vid systemet där det skall inhandlas vin och kanske cider? Efter det åker vi hem till Jessica och har en skvaller och snackstun. Vid 18-tiden skall vi åka in till stan för att äta middag på Tara´s. Tror att det är grekisk eller turkisk mat som serveras där. Vid 21.30 börjar sen Orup & Lena-showen på Rondo. Skall bli riktigt kul att se dem båda. De är så grymt duktiga och professionella. Vart kvällen sen leder? Det har vi ingen aning om, men jag hoppas verkligen på dans och skratt med tjejerna.

Med en lätt hung over kommer jag sen att knalla runt på Universeum med lillkillen imorgon. Skall ha med mig lite morotsstavar, chokladbollar och saft för att kunna stoppa i honom under tiden vi går där. Undra om jag måste ha med mig något liknande själv för att göra det uthärdligt? Äh, den som lever får se. Imorgon vill säga.

Well! Lika bra att sätta igång och göra det jag skall så det blir någon ordning på mig här ikväll.

Boktips - Otryggare kan ingen vara

Här om dagen började jag läsa en ny bok. En bok som redan satt stora spår i mig. Den heter Otryggare kan ingen vara och är skriven av Bengt -Åke och Agneta Cras. Boken handlar om Helenas och Tomas och deras bror Mattias uppväxttid med en mamma som var blandmissbrukare. De blir utsatta för saker som barn inte skall utsättas för. De lever ihop med män som varit dömda för svåra brott, de förnedras och förlöjligas, de slits mellan sin mamma och sina pappor, de får inte den hjälp de behöver och Helena tvingas redan som 10-åring att sköta stora delar av hemmet själv. Trots att familjen redan tidigt är kända hos socialtjänsten händer inget för att förbättra för barnens situation.

image796

Mysgos med pappa!

Idag har Felix och Mattias haft killsnack. Felix låg hos sin pappa i dryga en och en halv timma och bara gosade och gottade sig. Mattias berättade då för Weronica att det var som klippt och skuret för att passa hemma i soffan. Samtidigt som någon passade upp dem två där...

Felix blev av med sin respirator idag som jag berättade tidigare. Men det var rätt jobbigt för honom att andas helt själv så han fick en syrgasgrimma. Det var tydligen inte tillräckligt med hjälp ändå, så nu får han hjälp av en CPAP också. De kramplösande medicinerna är helt borttagna och nu får han bara antibiotika. Gissa om någon längtar efter att få träffa den lille kämpen snart!

Well, dags att hoppa i säng kanske. Imorgon skall det flyttas ett bohag från Göteborg till Ytterby. En annan kanske får ta och åka ut en stund då. Inte för att lyfta så mycket kanske, utan mest för att vara ett bra sällskap. Jag menar, finns det flera starka karlar så behöver inte en halvfjösig tjej springa i vägen...

God natt världen!

Kattastrof - Min kärlek

Glitter Photos

Min Naken!
En hel underbar kattkille som verkligen tagit mitt hjärta.
With all my looove!

Kattastrof - Alla hjärtans dagdate

Idag kom Naken och hämtade mig och så gick vi ut på en härlig månskenspromenad. Det var jättemysigt, och jag hade glömt att ta med mig en jacka. Som tur var Naken en sådan gentleman som la sin tass runt axlarna på mig medan vi tittade ut över en vik där månen lyste upp vattnet så där vackert. Det var skönt att bara sitta där intill min älskade Naken. Det vill jag verkligen göra om snart igen. Naken är verkligen helt underbar. Och han är min.

image794

12.20 Dagens Felix-inlägg!

12.20 fick jag ett meddelande från min käraste syster. Hon skrev kort och koncist:

Nu har Felix fått komma ur respiratorn.. image795



Kattastrof - Mina favoritbloggar

Som ni vet älskar jag att blogga här då och då. Ibland blir det ofta, ibland blir det sällan. Det är lite beroende på vilket humör jag är på. Jag lägger ner rätt mycket tid på att läsa andras bloggar också. Jag har några favoriter så det är väl på tiden att jag berättar om dem för er andra så ni också kan börja läsa? Visst är det en bra plan?

Först ut är det ju så klart Nakens blogg. Det är ju min hjärtevän och självklart kan jag inte låta bli att läsa om hans upptåg. Han hittar på de mest roliga busen man kan hitta på. Och så är han väldigt duktig på mängder med saker. Läs hans blogg och du kommer garanterat ha ett leende på läpparna när du slutar läsa. :)

Sen är det ju Katthemmet Kompis blogg. Bloggen handlar om ett katthem som drivs helt ideelt. Dit kommer katter som blivit utslängda, missköta eller övergivna katter. Helt klart värd att läsa!

Jag läser även Änglakatternas blogg också. Det är en blogg som min, den handlar dels om katterna My, Engla och Blixten men också om deras H&M. Katterna finns med på jättemånga fina bilder i den bloggen.

Sphynxnoja är ytterligare en blogg jag följer dagligen. Där finns det massa fina bilder på katter och sen så finns det mängder med kattips. Allt från kuddar till halsband och vattenskålar. Jättesmart att blogga om det, så att andra kattälskare kan få inspiration.

Sådär ja, där har ni mina 4 favoritbloggar just nu. Ibland kommer det till nya som jag läser, då lovar jag att berätta om dem också. Hoppas ni som läser här skall fastna för mina favoritbloggar nu också. :)

image794

Glad alla hjärtans dag

image793

Jaha, då var det åter igen en kommersiell dag att fira, alla ♥-dag. Jag är ju av den tråkiga åsikten att den känns ganska så överflödig. Jag tycker ju att man skall "fira" kärleken lika mycket en sketen måndag som en speciellt utsatt kärleksdag. Mer kärlek åt folket vill jag mena! Men, om det nu är så att det måste finnas en dag som gör att människor manifisterar sin kärlek för andra så kan den kanske fylla en liten funktion i alla fall.

Nu vill inte jag mena att jag inte önskar mina vänner en glad alla hjärtans dag bara för att jag är av den här åsikten. Självklart vill jag säga till er att jag älskar er och tänker på er idag. För trots att jag tycker det är överflödigt med en ♥-dag så är jag formad av den och tänker extra på dem jag håller kär. Lite dubbelt kan tyckas, men det får vara så ibland.

Glad Alla ♥-dag!!

Du som tog mitt hjärta


Patrik Isaksson och Sarah Dawn Finer

Galna systrar på tokiga upptåg

image793

Min syster är värd den största bild som kan avbildas i den här bloggen. Eftersom hon är så grym. Tänk er, min syster är nog den grymaste och bästa syster man kan ha.
Jag totalälskar henne verkligen!
Jag kan inte förklara det med ord, men bilden talar väl sitt egna språk antar jag?

Weronica! Du är fucking greatest!

Här har ni honom!

image789
I´m back for good!

Nu har Felix alltså kommit hem från Stockholm. Han landade i Göteborg vid halv 11-tiden idag. Som det är nu så är det bra med honom. Om allt går som det skall kan han kanske kopplas bort från sin respirator redan imorgon.
Det första Weronica och Mattias berätta var att det nog kan gå att fixa in anhöriga så de får hälsa på charmtrollet. (Läs: Så att moster får komma och pussa på och mysa med)




(Weronica har självklart gett mig godkännande att lägga ut bilderna.)

Visst är han fin, min lilla skrutt?

Vad är det för en dag?

Är det en vanlig dag? Nej det är ingen vanlig dag, för det är Felix 2 veckorsdag, hurra hurra hurra!

Och, för att fira extra mycket passar Felix på att fira sin 2 veckorsdag i Göteborg. 8.16 fick jag meddelande av min ömma syster att Felix då var på väg mot Bromma flygplats och de själva väntade på taxin som skulle ta dem till tågstationen. Nu är det några sega timmar kvar tills jag får träffa i alla fall Weronica och Mattias. Snacka om att gå och spänna sig, vänta på att tiden skall gå och vara ofokuserad. Det är jag i ett nötskal denna dagen.

Det blir jag, a bag of joy och en kladdkaka som åker för att hälsa på dem senare ikväll. Jag längtar verkligen!

Make Your Own Kind Of Music

Till min MALIN





Nobody can tell ya;
There's only one song worth singin'.
They may try and sell ya,
'cause it hangs them up
to see somone like you.

But you've gotta make your own kind of music
sing your own special song,
make your own kind of music even if nobody
else sing along.

So if you cannot take my hand,
and if you must be goin',
I will understand.

You're gonna be knowing
the loneliest kind of lonely.
It may be rough goin',
just to do your thing's
the hardest thing to do.

But you've gotta make your own kind of music
sing your own special song,
make your own kind of music even if nobody
else sings along.

So if you cannot take my hand,
and if you must be goin',
I will understand.

You gotta make your own kind of music
sing your own special song,
make your own kind of music even if nobody
else sings along.

Håll tummarna är ni rara!

Om allt går som det skall inatt så kommer Felix att vara på Bromma flygplats senast klockan 9.00 imorgon bitti. Sedan kommer han att åka med ett flygplan mot Göteborg. Mamma och pappa kommer efter med tåg. Därför kommer jag med största sannolikhet åka och häsa på dem imorgon. Om det blir på sjukhuset eller hemma hos dem vet jag inte än. Det beror på var det befinner sig naturligtvis. Men, en kladdkaka är bakad för Mattias räkning. Jag längtar till imorgon, det är helt klart. Bäst att jag hoppar i säng och får mig några timmar sömn. (För en gångs skulle är jag inte vröltrött, det kan ha att göra med att jag råkade sova bort 45 minuter på soffan i förmiddags.)

Well! I do!

Kattastrof - Vad menar matte?

Ja jisses, vad menar matte med sin frenetiska städning idag? Hon till och med tvättade min låda så där noggrant. Kan säga så här, alla mina revirlukter försvann i ett kick. Nu är det bara att börja arbeta in dem igen. SUCK! Sedan såg hon till att fixa i ordning soffan. Hon stod och rullade den med en sån där rulle som har sånt där kladdigt papper som samlar upp allt hår och damm från kläder och tyger. Vill hon inte ha mig kvar, är det något hon inte berättat för mig? Det kändes jättekonstigt med den frenetiska städningen. Fast när jag tänker efter, hon kanske bara vill att det skall vara rent? Det gillar ju jag egentligen bäst själv också. Vad tror ni? Behöver jag oroa mig något nämnvärt?



Se, jag kan till och med hjälpa till och bädda. Inte så vanligt för en katt väl?

Kattastrof - Bubbeltrubbel

Nu har det hänt flera gånger, oftast i köket men någon gång i vardagsrummet också, att det kommer bubblor ur tomma intet och retas och håller på. När jag skall till att nosa på dem så försvinner de innan jag kommer fram och när jag hoppar efter dem så går de sönder. De verkar vara av mycket ömtåligt material. Lika plötsligt som de börjar flyga i rummet, lika fort försvinner de också. Jättekonstigt tycker jag förstås och ägnar sedan en bra stund att gå och leta efter dem. Är rätt så säker på att min matte har ett finger med i spelet. Men hur hon gör har jag inte riktigt kläm på. Undra om jag skall ge ett uppdrag till Naken? Han är ju sån där agent eller vad det heter och tar sig an de svåraste fallen. Undra om han kanske kan tänka sig att hjälpa mig med det här svåra fallet?


Hej Angelica...

- jag heter XX (kommer inte ihåg hennes namn) och ringer från Optimal Telecom. Jag ser här att du inte kopplat in något ungdomsabonnemang.
- Jo det har jag.
- Nej, det har du inte. Du betalar väl 125 kr i månaden för ditt telefonabonnemang?
- Nej, jag betarlar 95 kr i månaden.
- Då har du kopplat in det nyligen?
- Nja, det gjorde jag väl i maj förra året.
- Okej, då var det inte mycket jag kunde göra för dig.
- Nej, det var det inte. Hejdå!

Visst är det helt underbart med såna här samtal. Där telefonförsäljare ringer upp och försöker pracka på en saker som man redan har till ett mycket lägre pris? Bäst var väl han som en gång ringde och menade på att han kunde sänka alla mina kostnader och menade på att jag hade dyra räkningar som det var. Trots att jag sa ahur mycket jag betalde för olika saker sitter han och säger att det inte kan stämma. Skönt att de vet sådant bättre än mig. En kollega berättade att de ringt från ovanstående bolag (tror jag det var i alla fall) och sagt att hon var dum som inte bytte bort Telia mot dem, eftersom Telia hade de dyraste priserna. När hon påtalade att deras tjänst som de erbjöd henne skulle bli dyrare än det hon betalade så fnös de bara.

image784
Telefonförsäljare - You´ve got to love them.

Please! Ingen feber tack!

I vanliga fall ber jag om feber, eftersom jag aldrig får det. I det här fallet vill jag verkligen inte att febern skall få sätta sina klor i Felix lilla kropp. För, om han inte får feber så kommer han att göra sin första flygplansfärd imorgon. Och då kommer han att åka mot Göteborg och Drottning Silvias Barnsjukhus. Föräldrarna kommer sen efter med tåg så klart. Inget är dock säkert än, alla planer kan ställas om ifall det skulle vara så att Felix får feber eller om hans värden inte är helt bra. För att detta inte skall hända håller jag nu alla mina fingrar och tår för att allt skall gå vägen.

Weronica berättade också att hon fått hålla sitt lilla knytte i famnen idag. I en timme låg han där och snoozade gott. Då och då tittade han upp för att liksom ha koll på att mamma var kvar även om han sovit en stund. Självklart filmade och fotograferade Mattias det hela, så att vi här hemma kan få se sen. Själv skall han försöka få till lite killsnack med lillkillen ikväll.

Det har visat sig att lille Felix är av bestämda åsikter. Han vill ha sista ordet sagt hela tiden. Idag skulle en sköterska tvätta honom, och under tiden hon var i rummet hade han ögonen på henne hela tiden. Så fort hon började tvätta honom skrek han i högan sky. När hon sen var klar med det var han misstänksam mot henne och det såg ut som han tänkte kom inte nära mig igen för då tusan. Skönt att han redan är bestämd med vad som skall gälla.

Jag längtar till imorgon, för då får jag antagligen träffa mina underbara hjältar Weronica och Mattias igen. Det är konstigt, ibland har det gått en månad mellan våra träffar/telefonsamtal och det har inte känts konstigt. Nu har de varit borta 1,5 vecka och det känns som en evighet. Jag är så glad för att de skall flytta till Ytterby nu. Det är otroligt vad de två betyder för mig, de är underbara!!!! Älskar er!

Trött?!?

Det har jag skrivit ofta den senaste tiden. Och det är just vad jag är. Hur mycket jag än tycks sova så är jag jättetrött hela dagarna. Somnar som ett barn på kvällen och sover i mängder med timmar utan att vakna. Jag är sån att jag sover tills jag vaknar, och oftast vaknar jag ganska tidigt och är utvilad. Så är inte fallet nu. Jag vet inte vad det är med mig. Det är verkligen påfrestande att gå och vara trött hela tiden. Hur skall jag bli av med det?

Seriestart! (försenat inlägg)

Igår var det då dags för ytterligare en seriestart. Den här gången var det dags för Anna Pihl. Detta är tredje säsongen och tydligen den sista. Det stod i alla fall i tidningen att det var sista eftersom de redan berättat Annas hela historia. Först tänkte jag nej vad tråkigt. Men snabbt efter insåg jag att det var helt rätt att sluta med serien när de insett att de inte hade mer att berätta. Det finns inget värre med serier som blir utdragna och långlivade trots att det egentligen inte finns något mer att göra avsnitt om. I alla fall, gårdagens avsnitt höll lika hög klass som tidigare. Anna som haft svårt att binda sig tidigare svarade jag till Daniel frieri utan några som helst funderingar. Samtidigt är hon mitt uppe i en mordutredning. Den här säsongen kan verkligen bli bra. Missade du avsnittet finns det på tv4 Anytime. (Men, den sidan är en betalsida...)

image783
Bild: Tv4


Nu skall han bara kissa lite själv

Pratade med Weronica förut, som vanligt så klart. Hon berättade att de kanske kommer hem på onsdag. Felix skall bara kissa ordentligt, så att läkarna blir nöjda med hans prestationer i alla fall. Sen kommer de till Göteborg. Mattias sa att Felix inte fick ta emot besök. Jag ifrågasatte det då varpå han svarade att det har pappa bestämt. Då skrattade jag lite lätt och sa att det blir inte svårt att övertala den pappan att släppa in mig till lillkillen. Åååååh! Jag längtar efter min Felix!!

Jaha...

...nu åker jag till jobbet.

Pyssel och knåp

Nu har jag börjat med ett nytt projekt. Det är en dubbelstickad halsduk. Skall säga så här, mamma kunde inte den tekniken när jag kom men efter ett försök och en halvtimma senare visste hos just hur man skulle göra. Det var bara att sitta där som ett fån och försöka se läraktig ut. Tillslut kunde jag också. Helt fantastiskt bra faktiskt.

Nu denna morgon ägnade jag nästan en timma åt att göra ett (1) varv. Det blev fel, fel, fel och fel igen. Tillslut blev det bra och jag kunde fortsätta med nästa varv. Tillslut gick det rätt smärtfritt och några varv blev klara i rasande fart. Nu får vi se när projektet är klart. Det återstår att se.

En sak är säker, jag har blivit biten av stickflugan. ;)

Förlåt!

Idag är jag så trött att jag knappt ser något framför mig. Förra inlägget skrev jag på ren överskottsenergi och i ett lyckorus för att Felix har gjort sådana framsteg. Nu orkar jag inte knalla in i era bloggar och svara på era fina kommentarer. Detta får jag istället ägna morgondagen åt. Hoppas ni har förståelse för detta. Ta hand om er där ute bloggosfären.

//Angelica och Kattastrof

Veckans bästa nyhet.

Tuuut tuuuut
-Det är klart nu.
- Va? Vad är klart?
- Han är färdigopererad.

För er som följt min blogg den senaste veckan vet nog vad det handlar om. Min lilla Felix är nu bortopererad från ECMO-maskinen. Vid halv ett-tiden idag ringde Mattias mig. Genast tolkade jag det som något hade hänt och svarar med andan i halsen. Efter att vi pratat lite om hur vi mådde frågade jag honom vad han hade på hjärtat. "Jag är nervös." Fick jag till svar. En microsekund undrade jag vad han svamlade om innan min hjärna kopplade rätt och jag utbrast bara "Nehe?" Mattias bekräftar min känsla och säger att så var det är. Syresättningen i lille Felix ECMO-maskin var avstängd och han låg och andades själv. Han hade en syresättning på 95% på egen hand. Så nu fattades det bara några blodprov som visade att allt var bra och att det var hög tid för att operera bort maskinen. Detta gjordes nu ikväll. Strax efter nio kördes han in på operation och vid halv elva var det färdigt. Så de lättade föräldrarna skulle ner till honom nu för att se på honom. Nu längtar de enormt efter att få ha honom i sina armar. Det kommer nog imorgon, om inte längtan blev för stor ikväll vill säga. Men eftersom han sover var det nog inte troligt att de skulle bråka med honom.

De senaste dagarna har Mattias försynt frågat "Kommer du till mig imorgon." Detta har varit stört omöjligt för mig eftersom jag jobbat. Så ikväll var min mest optimistiska sida framme och jag säger "Mattias, kommer du till mig på tisdag? För då är ni hemma i Göteborg igen va?" Weronica skrattar i bakgrunden och säger att det var väl kanske lite väl snabbtänkt. Jag får väl hålla alla mina turtummar om att de är hemma innan helgen i alla fall. Det hoppas jag att du håller en tumme för också.

Så, nu är det bara för mig att hoppa ner i säng och fortsätta med mitt nästa projekt. Det hade varit lite roligt om det är klart till mina älsklingar kommer hem igen.

Vem är killen vi gillar mest? Jo Felix, Jo Felix.
Vem är killen som luktar bäst? Jo Felix, Jo Felix

Blandad kompott

Störtskönt, igår satt jag och Johannes och pratade elavtal och elpriser i säkert en timma. En fredagskväll. Vi vet verkligen hur man roar sig kungligt. Vi kom fram till att jag skulle noga läsa igenom papprena från El i Sverige eller vad bolaget hette som ville ha mig som kund. Kan de sänka priserna under 36 öre/kWh så går jag gladeligen med på deras avtal. Annars kan de glömma mig och E-on får fortsätta leverera till mig, trots den hemska avstämningsfakturan jag fått.

Kom väl i säng någon gång runt halv 1 och då började jag lyssna på Ego Girl av Carolina Gynning. Lyssnade på mer än halva boken innan jag stängde av min mp3. Jag är så fashinerad av henne, hon är så grym. Hon har verkligen inte levt ett skyddat och enkelt liv utan verkligen sökt efter farorna bakom varje nu knut. Det är fantastiskt vilken tur hon ändå haft efter allt hon varit med om. Jag kände igen mig i en sak er som hon skrev, skrämmande mycket faktiskt. Kommer väl med ett större utlåtande om hennes bok senare.

Under tiden jag lyssnade på boken stickade jag också på mitt projekt. Nu är det klart. Klockan halv 3 blev det det. Men då var jag så trött i skallen att jag tyckte att det blev jättefult. Somnade lite irriterad över detta. Nu på morgonen när jag tittat på det, känt efter och tittat lite till inser jag att det blev rätt bra. Nu skall bara alla trådar fästas och så, sen är den klar. Då är det bara en liten boll som skall göras för att hela projektet skall bli klart. Det får jag göra ikväll.

Just ja, jag uppdaterade inte om Felixen igår. Var lite för trött för det. När jag pratade med Weronica var det mest om dem och inte han igår faktiskt. Men, han tuffar på där i sina maskiner, han gör det han kan göra. Lungröntgen igår hade förbättrats lite till från förra omgången de röntgade hans lungor. Han är fantastiskt duktig min lille kille som kämpar så. När jag sedvanligt hälsade att de skulle pussa honom från moster säger de att han börjar få pusseksem, så mycket som de pussar på honom. Så, de får väl klappa honom från mig istället och hälsa att moster saknar och längtar efter honom! Min älskling! Mina älsklingar!

Nu skall jag se till att fixa ansiktet och borsta tänderna. Efter det bär det av till jobbet för att vara där fram till 21 ikväll. Hoppas ni får en bra dag. Det skall jag ha!

Insnärjd i en sladd

Inatt var jag bestämd på den punkten att jag skulle hinna lyssna klart på Riket vid vägens slut. När jag hade 3 spår kvar så var jag inte helt pigg men trodde väl i min enfald att jag skulle hålla mig vaken de sista minuterna. Gjorde jag det? Nej, det gjorde jag inte. Vaknade till någon timma senare och märkte att jag hade min hörlur i örat. I mitt sömndruckna tillståd trodde jag att jag fortfarande lyssna på boken så jag lät hörluren sitta kvar i örat. Ytterligare en timma senare så vaknade jag av att jag var insnärjd i sladden. Det var bara för mig att se till att få bort den från kroppen så att jag sen kunde somna om.

Senare blev jag åter igen väckt. Denna gång av min katt så klart. Hon bet mig i min fot och jag blev störtarg på henne. Tog tag i henne och sa åt henne att så får hon inte göra, hon får inte bita i mina stickprojekt. Sedan somnade jag om. När jag nu vaknade insåg jag att jag skällt på lilla Strofan för något hon inte gjort. Vilken matte jag är.

Jag älskar verkligen mina nätter. Snacka om att vara helt borta och göra saker som man inte har en aning om. Det kanske är tur att jag sover ensam?

En spark i röven till moster

image782

Här kommer en spark i röven från Felix. :-p
Den stora foten är hela 7,1 cm...

Nu har jag haft mitt kvällssamtal med dem uppe i Stockholm. Mesta delen av tiden pratade jag med Mattias idag. Han berättade hur det var med Felix och det var mycket glädjannde nyheter. Stora delar av dagen har han faktiskt andats själv. Han låg på 14 (vad för enhet vet jag inte, det kunde inte Mattias förklara) första gången han andades själv. Idag hade han en toppnotering på 28. En fördubbling således. Första gången han andades hade det varit väldigt stressande för honom, men nu klarar han av den delen jättebra. Under vissa tider på dygnet har han dock sin respirator som hjälper honom att andas lite mer. För när han gör det själv är det små tjippningar, han får inte i sig jättemycket i varje andetag. MEN, han har tagit ett enormt kliv nu. När han ligger i sin maskin som syresätter han så har han en syresättning på ca 80% eftersom den inte går via lungorna. Andas han sen själv också så får han upp syresättningen på 90-91%.

Dessutom sover han själv nu, utan medel. Han kanske har lite medel, det var inte Mattias helle säker på. Men han sov mycket, det gör ju alla små bebisar. Men han har i alla fall varit vaken och hållt koll på sina galna föräldrar. De skippar hellre Solna centrum och sitter hos sin lilla prins när han är vaken. Varje dag berättar Mattias att han har egna Nike-skor hemma som väntar på honom och att det finns en fotboll ute hos morfar på Guddeby som bara väntar på Felix. Sen berättar de så klart att hans galna moster väntar massor på honom.

Palle hade idag sagt att de kanske kunde koppla bort ECMO-maskinen imorgon. Men sköterskorna hade sagt att det var lite väl snabbt kanske. De siktade mer på helgen antagligen. Mattias hoppades att de kunde vara kvar där uppe ett tag till för att se så att allt är stabilt. För de skall hem till Drottnings Silvias Barnsjukhus sen, och han känner att det är dumt att åka hem för tidigt om han sen måste tillbaka till maskinen igen. Det är ju helt förståligt. Men som jag sa, Felix har tagit ett jättekliv hem mot Göteborg nu. Lillkillen min!

Ullared med farmor.

Klockan 6.30 hämtade jag upp min farmor hemma hos henne för att vi skulle bege oss mot Ullared. En trevlig tripp kom det att bli, än med mycket prat kan jag lova. Ni som känner mig vet om att jag pratar mycket och gärna. Min farmor är än värre. Blev det tyst i två minuter hittade hon direkt något att säga om, om det inte handlade om att det var blött överallt så handlade det om slyröjning. Fick en lång utläggning om hur hon och tanterna hade röjt ordentligt ute på Björkö och hur de fått några män att flytta deras byssja in i syrenhäcken. Eftersom vi startade så tidigt hemifrån kom vi därför fram tidigt också. Strax efter 8 svängede vi in på en näst intill tom parkering. Vi kunde parkera längst fram, vilket sällan händer. Kundvagnsfållorna var överfulla med väntande kundvagnar. Väl inne på affären möttes vi av enorma ytor att röra oss på. Detta förenklade så klart vår shopping mycket. Den delen av shoppingen som tog längst tid var avdelningen för barnkläder. Jag fick med mig en hel del fint hem. Men ack vad svårt det var med storlekar. Fick ta lite allt möjligt så får lillkillen växa i det helt enkelt. Medan vi gick där och småpratade och småplockade fylldes vagnen långsamt med grejer. Trots att den inte blev full så blev det en bra skörd även denna gången. Trodde att jag skulle komma under 1000 kronor, men icke!

När vi sen kom ut från affären 1 timma och 40 minuster senare så sa farmor med bestämd röst att vi skulle åka och hälsa på hennes vän på lite 11-kaffe. Eftersom vår släkt är så enormt stor hade jag inte koll på att det i själv verket var pappas syssling vi skulle hälsa på. Lätt att veta det liksom... På vägen dit tjattrade farmor på i sitt vanliga sätt. Det är tur att man inte får skavsår i öronen så lätt. Vi blev kvar hos Anita i nästan två timmar. Vi avhandlade barn, djur, bortgågna släktningar, bodelningar och resor. Jisses amalia vad vi pratade!

Halv två började vi köra mot vårt hem igen. Av någon konstig anledning gick det enormt mycket fortare hem än dit. Lite mer än en timme tog det bara att köra hem. Farmor hade lovat att hon inte skulle säga ett knyst på vägen hem efter att jag berättat för hennes vännina att farmor minsann är duktig på att prata. det löftet kunde hon verkligen inte hålla. Hon höll låda innan vi ens kom ut på E6an igen.

Det har i alla fall varit en grymt trevlig dag. Min farmor är himla go och rolig att umgås med. Det lär bli fler sådana resor med oss två. Sämre sällskap kan man ju i alla fall ha.


När det blir fyskiskt istället

(Detta inlägg skrev jag igår, men blogg.se ville inte vara med mig när det var klart. Därför kommer det nu.)

Huu! Vaknade denna morgon med en hemsk smärta i rygg, nacke och huvud. Antar att de senaste dagarnas tankar och känslor övergått till något fysiskt istället. Så att sitta framför datorn är inget jag gärna gör i för stora omgångar. Idag har jaginte haft tid för det heller för den delen. Klockan 12 var jag på lunch med Sandra och Angelica. Vi var på Bettans salladsbar. Funkar väl, men maten är inte den bästa i stan. Det var i alla fall trevligt att få träffa tjejerna en stund. Efter det åkte jag hem till mamma och hennes stickakut. Fick ordning på alla fel till slut så att jag kunde avsluta del ett av projektet. Efter diverse utfall och irritationsmoment fick jag det klart. Tror min mamma inte tog illa vid sig när jag satt där och muttrade, hon visste nog vart problemet låg eftersom jag bett henne om att säga åt mig att dricka vatten i mellan åt. Dåligt med vattendrickande har det varit ett tag nu... Klockan 17 mötte jag Malene och Melvin på Ytterbyvägen. Tillsammans gick vi till Nyfiken för att fika. Medan Melvin tjuvstartade med sin matburk väntade vi på att Angelica skulle komma. Sen blev det både kycklingsallad och kladdkaka innan vi lämnade stället.

När jag kom hem hade Strofan inte sett mig på 8 timmar. Gissa om hon var mammig. Så det blev soffan, mys och tv på samma gång. Låg och pratade med Weronica (och Mattias) en halvtimme. Det är sjuk, när de är hemma i sin lägenhet kan det gå veckor mellan gångerna när vi pratar. Nu känns det som evigheter från kväll till kväll. Tänk att olika faktorer kan göra att tiden känns så mycket längre än den är.

Såg på Fredsstyrkan här ikväll. Vilket program. Även om jag under tiden pratade med Weronica han jag engagera mig så i den lilla pojken som det handlade om. Han var föräldralös och döv. Han hade bott hos sin morbror den första tiden, men blivit slagen och misshandlad. När han tillslut kunde så rymde han därifrån. Fredsstyrkan tog hand om honom, och han fäste sig speciellt vid en kille i gänget. När de sen skulle lämna honom på ett barnhem där han skulle få lära sig att prata teckenspråk och annat ville han först inte vara kvar utan åka med dem. Det blev ett hjärtskärande avsked mellan de två. Jag kände en stor klump i min mage under hela den delen av programmet. Jag kunde känna den lilla pojkens frustration och ledsamhet. Att först ha blivit lämnad av föräldrarna, att sen lämna morbron och nu bli lämnad av dem han fäst sig vid. Och

Kan själv!

Idag fick Felix andas själv lite grann. Palle hade ett mål för hur mycket Felix skulle andas, men det struntade Felix i och andades lite mer. Kan själv! Hans lungor är dock inte helt redo för att andas på egen hans än. Så han ligger i sin maskin igen. För att citera min syster "Han äter, kissar och skiter". Som ett barn gör mest helt enkelt.

Weronica och Mattias tyckte jag skulle köra upp till dem och hälsa på och sen ställa min lilla bil där hos dem. Det hade jag verkligen gjort, om jag hade kunnat. Men jag jobbar verkligen helkast den kommande helgen och veckan. Så det finns inte stora möjligheter till det. Visst kan jag åka upp, men lär få åka hem lika fort för att hinna till jobbet. Så där motiverande kanske?!

Åååh, jag saknar er alla tre otroligt mycket!
Imorgon är det moster som åker och handlar presenter för glatta livet!
Mina tankar är hos er!
Hela tiden!

Stickakuten

Nu sitter jag hemma hos min mamma igen. Hon har en egen akut här hemma ifall man behöver plötslig hjälp. Det behöver jag denna dagen. IGEN. Satt ju här hela dagen igår med mitt stickprojekt. Sitter här idag igen för att få ordning på allt som inte vill gå min väg. Men snart så skall ni se, snart har jag mina projekt klara så ni kan få se dem. Ni väntar ivrigt va?

image781

Pappa!! Sluta!

Idag berättade Mattias att när han rört vid Felix mage hade han dragit ihop sig och hela ansiktet hade skrynklat ihop sig. Den lille killen är med stor sannolikhet kittlig helt enkelt. Idag fick han sin första napp. Nappen var blå och vit till färgen. Självklart tänkte jag, men det var inte mamma eller pappa som hade med den utan han fick den från sjukhuset. Mer passande kunde inte sköterskorna hittat till honom. Sedan hade han även fått smaka på mjölken. Första testet reagerade han inte på, men vid andra tillfället hade han sugit in läppen och smackat. I förmiddags var hans kroppstemperatur höjd från igår i alla fall. Då låg den på 36,5 grader. Därför är han nu inte lika hårt sövd som igår.

Varje dag görs det en lungröntgen på Felix för att de skall ha koll på hans lungors utveckling. Mattias ville inte ge några förhoppningar till mig när vi pratade, men han hade hört antydningar om att det var på rätt väg nu. Inget vi vill hänga upp oss på ifall det nu inte skulle vara så. Sedan har de bytt Felix ECMO-maskin. Slangarna i maskinen innehåller skarvar och det ser blodplättarna (tror jag det var) som sår som skall läkas. Därför stockas det i slangarna och de behöver bytas. Felix låg vid bytet bortkopplad från sin dialysmaskin en stund. Den skall kopplas in igen. Dessa justeringar kommer göra att han svullnar lite igen. Men det ordnar sig med tiden det med.

Imorgon fyller lille Felix en vecka.
Det skall i alla fall jag fira, på avstånd med ändå!

FELIX kom hem!
För jag längtar efter dej
Kom innan våren är slut lilla FELIX


SERIESTART!

image779

Ikväll startar ytterligare en säsong av sjukhusserien House.
Någon mer än jag som kommer sitta bänkad?
Det är spännande nu.
Undra hur han blir efter den dramatiska skottlossningen från förra säsongen.
Det lär vi få veta om en timma.

TV4 Klockan 21.00

Kattastrof - Jag får aldrig mattes läckerheter

Min matte må vara snäll, men hon tänker inte alltid på att jag finns här i det här hushållet. Oftast blir det killarna som får det godaste, medan jag blir helt bortglömd. Så var det idag, tills jag satte ner min tass så hårt jag kunde. Det började som vanligt med att hon stod i köket och gjorde frukost till sig. Plötsligt gick hon iväg och stannade vid killarnas bur. Alltså, räknade jag ut att de fick någon liten godbit tilldelad sig. Jag väntade snällt i köket i hopp om att få en lika god matbit. Kom den matbiten? Nej, som vanligt gjorde den inte det. Fast det är klart, matte spillde mjölk på golvet så jag var snabbt framme och slickade i mig det. Visserligen gjorde jag matte en tjänst där och städade upp efter henne. Men mjölk kan jag inte motstå.  Matte satte sig vid sin dator och började äta medan jag satt och tittade på. Ingen reaktion från henne resulterade i att jag fick söka mig något gott att äta på egen hand. I köket hoppade jag upp på diskbänken och fann på en gång något roligt. Det var en hård grej som smakade gudomligt sött och gott. Därför bestämde jag mig för att ta med mig den hårda grejen på en tur genom lägenheten. Samtidigt som det var gott att slicka på den hårda grejen så var den rolig att leka med. Passade först på med att hoppa upp i soffan och kasta den högt upp i luften och fånga den på nervägen igen. Efter en stund skulle min matte vara med i leken, det är så typiskt henne att hon skall klampa in och vara med över allt när jag för en gångs skull hittat något kul. Så jag fick ju springa ut i köket igen för att ha min leksak/godbit i fred. Matte följde efter så jag tog hallen som nästa tillflyktsmål. Och matte följde efter. Så min sista chans att vara ensam med min hårda roliga grej blev toaletten. Där låg mattan som vanligt i vägen så jag fick ändra om lite. Min hårda grej skulle ju inte ligga under mattan heller. Som tur var lämnade matte oss här sen. Skönt med lite egen tid.



Men, min matte är inte helt dum inte. Efter att hon sett min lek med den hårda grejen tog hon fram lite gott att äta. Hon sa att det var det som fanns innanför den hårda grejen. Melon kallade hon det.
Det var riktigt gott. Såg att matte blev paff när hon såg mig äta det. Hon sa något om att det inte är vad katter brukar äta. Men vad då? Vem säger att katter inte kan smaka på såna läckerheter?
Hon brukar ju ge mig gröt?! Kan man äta gröt kan man äta melon. Det är helt klart det!

Är jag tillräckligt utsövd?

Igårkväll skulle jag hoppa ner i sängen redan strax efter 22-tiden hade jag tänkt. Men blev det så? Nej det blev det inte. Jag satt och bloggade lite om Felix och fick för mig att söka efter lite bilder och så. Hittade en blogg som fick mig fast. Jag var bara tvungen att läsa den. Tillslut landade jag i min säng. Klockan 00.30. Lite senare än jag hade tänkt. Det är lätt att det blir så när man hittar något som får en att fastna. När jag sen väl hade lagt mig skulle jag ju till att lyssna på Riket vid vägens slut. Det var svårt det kan jag lova. Orkade lyssna på 1,5 kapitel ungefär innan jag la mig ordentligt till rätta. Lät lurarna sitta kvar i öronen, för jag var ju egentligen inte så värst trött. Trodde jag. 1-1,5 timma senare vaknar jag av att Tomas Bolme fortfarande läste för mig. Då insåg jag att det var lika bra att jag la undan mp3n och la mig för att sova. Det tog inte många sekunder innan jag somnade gott på min kudde igen.

Klockan 10 vaknade jag till och tittade på klockan. Tänkte att jag skulle ligga och dra mig en stund. Det resulterade i att jag somnade om. Och det betyder bara en sak, när jag somnar om, då är jag trött! Annars brukar jag bara bli rastlös av att ligga och dra mig på morgonkulan. Strax efter halv 11 ringde min ömma moder för att berätta om parkeringen. Jag skall ju stå på Weronica och Mattias plats nu när jag hälsar på dem eller mamma. Eftersom Weronica och Mattias skall ha mammas plats i garaget. Då insåg min kära mamma att jag sov, och fick nog lite dåligt samvete. Jag sa att det var helt lugnt eftersom jag nu var vaken. Jag hade ju dessutom sagt till henne att jag skulle komma vid 11-tiden idag med mitt stickprojekt som inte vill som jag. Så hon hade all anledning att ringa och fråga hur det gick för mig.

I alla fall, just nu känns det som att jag är utvilad. Hur det blir med den saken får jag se senare i afton. Tröttheten lär komma smygande så sakteliga. Jag vet hur det brukar vara. I kväll skall jag i säng TIDIGT!


Nu har jag ätit min frukost, filmat min bänga katt och hållt Johannes på halster allt för länge. Varför jag gjort det? Det kommer i nästa inlägg.

Det är tur att han har mosters filt

Lille Felix håller just nu på att få upp sin värme i den lilla kroppen. När han fått det kommer han åter att få mjölk i sin sond. Vid 19-tiden ikväll låg han på en kroppstemperatur på 35,4 grader. Därför låg han hårdare sövd för att inte få en chock av sin låga kroppstemperatur. De skulle sakta men säkert höja temperaturen på honom, inget får göras med för stora steg. Det är tur att han har filten som jag gav honom hos sig om han skulle börja frysa.

Igår hade Weronica stoppat ett finger i munnen på honom och känt hans lilla tunga och hur han faktiskt sög på det. Så snart skall Felix få sin första napp. Finns det något sötare än små bebisar med stora nappar i munnen. Antar att han skall få en napp för att stimulera hans sugreflexer. Detta är en högst antagen gissning, men visst låter den rätt trolig?

Nu är det väl dags för mig att hoppa i säng, längtar redan till imorgon då jag åter igen får prata med Weronica och Mattias, och få uppdateringar om hur lilla Felix mår.


Det är med stor förundran och vördnad jag ser på läkare.
Alla sorters läkare, men speciellt de som jobbar med barn.
När det dessutom lyser av genuint intresse och välvilja kan jag inte annat än buga för deras kunskap.


image778

Att sova eller inte sova?

Det är helt sjukt, jag sover som en sten på nätterna och har gjort så i flera nätter. Ändå är det som att mitt huvud är tungt hela dagarna. Så fort jag sätter mig still känns det som att jag skall falla ner i sömn igen. Jag gör det inte, och tur är väl det. Annars hade mitt dygn vart åt helvete vid det här laget. Fast, egentligen är det inte så svårt att hitta boven i dramat. Efter allt som hänt i helgen känns det som att jag kunnat sova i flera dygn för att återhämta mig helt både fysksikt och psykiskt. Det är många tankar som skall sorteras in i rätt fack och många känslor som skall bearbetas. Än är inte allt färdigt, och än är inte utgången skriven. Förhoppningarna om utgången är given i och för sig, och det ger ju ganska mycket styrka. Min chef höll med mig om att jag borde vara ledig ett par dagar i alla fall. Jag sa till henne att jag kände att det varken var rätt mot mig eller de som jag arbetar med att jag kom och må som jag gör. Hon bekräftade mig och sa att jag tänkte helt rätt.

Jag kan bli så irriterad på människor som säger att det nog kan vara bra att gå och jobba istället för att gå hemma och älta för mycket. Att man på så sätt får annat att tänka på. Visst, det kan vara så för dem. Men det finns vi som måste tänka för att det skall bli bra i slutändan. Genom att välja bort tänket kan man förlora så mycket av bearbetningen. Är man som jag en känslomänniska så måste man låta sina känslor få hitta tillbaka till rätt plats innan man kan ta itu med andra saker. För det finns så mycket som kan få känslorna att bubbla upp igen om man inte lagt dem där de skall ligga. Och i ett vårdarbete finns det stor risk att olika faktorer sätter igång tankar och känslor igen. Sedan sa en till mig att man INTE får gå djupt in i andra människors sorg. Då undrade jag om detta inte var min sorg också? Hur skulle det se ut om man inte hjälpte andra i deras sorg. Om man stod där känslokall men ändå vill stötta? Hur känner sig då personerna som får det stödet? Skulle det hjälpa någonstans? För vem säger förrsten att någon annans sorg inte kan vara min sorg också. Orsaken till sorgen kan faktiskt vara samma, men att olika personer har olika sorg i det hela. Och alla sorger måste få finnas, genom att säga nej till dem kommer man alltid leva med ett hål som inte går att reda ut. Och tillsammans kan man också stötta varandra och få ordning på det som vållar ledsamheter och problem.

Palles järngäng.

Felix crew har fått göra det igen. Inatt var de tvunga att åka och hämta en liten sjuk bebis igen. Den här gången befann sig bebisen på Irland. Eftersom Palle jobbat i två dygn med bland annat Felix fick en annan läkare inställa sig inatt för att fara iväg och hämta den lille parveln. Det är fantastiskt vilket jobb de gör, läkarna här i Sverige. Insatser som jag inte hade någon som helst aning om. Jag är mållös för det de faktiskt gör!

Felix har blivit lite mer sövd igen. Som jag förstod på Weronica var det för att han inte skulle bli orolig. Dessutom fick han kramplösande medel. Pappa berättade att Felix tydligen var lite för livlig också. Sen hade han tittat lite mer idag, liksom öppnat lite mer än igår då han bara kisat på ena ögat. Weronica var inte säker, men kanske att de skulle sätta in maten igen. Han har inte fått mjölk nu på några dagar. Hoppas de kan sätta igång det för han snart.

Felix! Felix! Världens bästa Felix!
Felix! Felix! Hej, här kommer Felix!
Felix! Felix! Ingen, faktisk ingen
annan Felix gillar vi så bra som dej.
Felix! Felix! Världens bästa Felix!
Vackra, snälla, genomgoa Felix!
Lagom kloka, underbara Felix!
Undra på att alla alla gillar dej.

Det är Felix det, hurra, hurra, hurra
Det är Felix det, hurra, hurra, hurra
Det är Felix det, hurra, hurra, hurra för dej!
Felix! Felix! Hej här kommer Felix!
Maka på er för nu kommer Felix,
ja här kommer världens bästa Felix,
Nu ska alla hurra högt för DEJ!

image777

TRÖTT!

Nu börjar det komma, det som kommer först när man vet att saker och ting verkar gå Felix väg. Min trötthet. Jag har vandrat som i ett töcken idag. Jättetrött hela tiden. Sätter jag mig still i 5 minuter med för lite att göra känner jag hur ögonlocken bara blir tyngre och tyngre. Så, nu skall jag hoppa ner i sänge och lyssna på Riket vid vägens slut utan att sticka samtidigt. Började med ett nytt projekt idag, men när resårstickningen inte ville som jag ville efter tredje försöket la jag ifrån mig det i vredesmod. Jag blir sådan när något inte vill funka som borde funka enligt anvisningar. Räkna då in tröttheten i det så är vreden inte alls konstig...

FELIX - Mosters Älskling

Plastmorfar Palle!

image775
Felix plastmorfar Palle

Felix och hans crew med Palle Palmér i spetsen lämnade Drottning Silvias Barnsjukhus klockan ett inatt. Klockan 8 imorse var han uppkopplad och klar med sin ECMO-maskin och allt annat som håller koll på honom. Nu är läget fortsatt stabilt. Felix skall ligga där i sin maskin minst en vecka, men antagligen längre trodde Weronica när jag pratade med henne. Lillkillen är inte lika hårt sövd nu och han får för tillfället inte massa mediciner heller. Att han inte är så hårt sövd märktes på flera sätt idag. När Weronica råkade stöta till hans lilla säng hade han försiktigt öppnat ena ögat. Han hade även gjort lite rörelser med munnen, som att han sög på något. När de sen rörde han vid hans fot hade han dragit undan den. Små men icke obetydliga framsteg.

Palle är en av dem som varit med och utvecklat ECMO-behandlingen och ECMO-centrat på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm är världsledande. Snittet för hur många som klarar sig är mycket högre i Sverige än i resten av världen. ECMO = Förkortningen står för Extra Corporeal Membran Oxygenering. Det innebär i korthet att man pumpar patientens blod i ett avancerat slangsystem kopplat till en modifierad hjärt-lungmaskin som syresätter blodet och tar bort koldioxiden. Hjärt-lungmaskinen består i huvudsak av en pump och en konstgjord lunga, oxygenator. ECMO-maskinen är inte den som botar patienten utan den utvinner tid så att patienten själv återhämtar sig och lungorna blir läkta igen. Det är viktigt att personalen som har hand om maskinerna vet vad de skall göra. Går en oxygenator sönder så har de ungefär 20 sekunder på sig att åtgärda problemet, annars är risken stor att de förlorar patienten.

Weronica kallade Palle för plastmorfar. Han pysslar tydligen mycket med lilla Felix och han gosar med honom, han sticker in sin näsa i Felix kind och är väldigt kärvänlig.

De har röntgat lille Felix och översiktligt så skulle han inte ha några större fel. Nu skall alla bilder gå ut till andra läkare som får kolla mer noggrant efter om de kan se några fel. Vi får hoppas på att det inte är fallet utan att Felix snart skall slippa ifrån allt vad maskiner, slangar och apparater heter.

Nu är det ett annat lugn i magen helt enkelt. Men, eftersom det har varit svåra dagar har jag bestämt mig för att vara ledig. Vare sig det blir semesterdagar eller annan betald ledighet. Det får chefen säga imorgon när jag pratar med henne.

image776
På bilden är det INTE Felix som ligger uppkopplad till maskinerna.
Ville bara visa hur det kan se ut.

Seriestart!

image774
Bild: Tv4.se


Ikväll startar det störtsköna serien I en annan del av Köping igen. Det är nu drygt ett år sen förra omgången gick, och nu skall alltså de fyra vännerna återigen visa upp sig och sina helt vardagliga liv i Köping.
Det utlovas semletest och besök på Kolmårdens Djurpark till exempel.
Sen kommer programmet självklart att kantas av Lindas charm och Tobbes bestämda sätt. Sannerligen kommer Mats och Micke sätta prägel på programmet också.

Detta programmet kommer i alla fall jag följa.
Jag fullkomligen älskar huvudpersonerna!

Kattastrof - Vakta matte

Vi djur har en stor uppgift i det egna hemmet. Den uppgiften går ut på att vakta och vaka över våra mattar och hussar. Det är enormt viktigt att vi sluter upp runt dem när de är sjuka, oroliga, trötta eller ledsna. De måste känna vår trygghet och vår omtanke. Utan den skulle de inte klara sig. Som ni förstått här i bloggen mår matte från och till mycket dåligt. Hon har mycket att tänka på och ibland blir det henne övermäktigt att reda ut tankarna. Då lägger jag mig genast hos henne, i knät, bredvid eller under täcket. Spelar inte någon som helst roll hur jag ligger, huvudsaken är att det är nära. I natt låg jag bredvid henne i sängen hela natten. Och jag kunde bortse från hennes rörelser faktiskt. I vanliga fall brukar jag lätt kunna störas av dem, men inatt lätt jag henne göra som hon ville och så följde jag helt enkelt efter. Att veta att matte är trygg ger mig en lika stor trygghet. Matte är ju ändå allt för mig.

image773

Avbrytare

Måste bara avbryta mig i mitt bloggande med ett inlägg om mitt senaste alster. Sen i måndags har jag hållt på att sticka ett par benvärmare. Det har varit stundtals jobbigt, det har stundtals gått fort och det har stundtals varit svårt att få det jämt. Slutresultatet blev inte heljämt. Den ena är lite större än den andre. Men, det är bara att rycka upp sig och gå på nästa projekt. Skall snart bege mig till affären för att se om jag kan hitta garn i rätt färg. Men klart att ni skall se hur mina benvärmare blev.

image772
Kan ni se vilken som är lite större och vilken som är lite mindre?

I had a dream

Inatt drömde jag det igen. Andra natten i rad jag drömde det.

Jag drömde att Felix kom hem och att han var precis som vilket friskt barn helst. Han är inte som vilket barn som helst, men i drömmen kunde vi i alla fall få se honom utan alla slangar och maskiner.

Det är den drömmen jag kan gå på. Allt som är positivt, i fakta eller dröm, är vad vi ska hålla oss fast vid.

Nej, om jag skulle ta och skicka ett litet sms till mina underbaraste underbara.
Weronica och Mattias sitter på ett tåg till Stockholm nu.
Mig har ni med er, vart ni än går.

Strunt i honom, han är lite bäng!

Underbart att få höra en syster som har en glad röst. Eller så glad hon nu i alla fall kan ha. Hon ringde och berättade att de var på väg hem. De skall sova hemma i sin egen säng innan det åker tåg upp till lillkillen imorgonbitti. Jag berättade att hon lät glad på rösten och hon sa att det var svårt att inte vara det eftersom läkarna från Stockholm var så himla positiva. De som kom ner var experter på just Felix lungproblem. De sysslade bara med lungor. De drog lite statistik och man kan säga så här att det lät väldigt positivt. Så länge inget annat tillstötte så skulle de fixa det här. Tydligen hade läkaren varit så himla positiv att han hade stått och nynnat inne i Felix rum. Då hade hans sköterska sagt till Weronica och Mattias att de inte skulle bry som om honom, utan han var lite bäng. När det finns skämt, och glada lynnen på en intensivvårdsavdelning känns livet genast så mycket bättre.

Visste ni att Felix betyder Den Lycklige?

Det är ett gott omen! Ett mycket gott omen! Han är en lycklig parvel där i sin sömn. Han har fått en tuff start, en tuffare start än någon någonsin borde få. Men det här skall klaras upp. Som Wiveca sa, han skall springa runt där ute på gräsmattan ute på Guddeby skall du se. Och så klart skall ha det. Min älskling, morbros hjälte och mormors prins!

FELIX! Vi älskar dig!

Att tillåta sig att skratta

Ikväll har mina underbara vänner Erika, Tina och Sonia varit här. Vi skulle ha gått ut ikväll och alla fyra var inställda på det. Men, så kom allt det kritiska med lilla Felix så de var så otroligt omtänksamma och strök allt vad utgång hette och kom hit och höll mig sällskap. Vi har varit ute och ätit, tittat på film och pratat en massa. Det har varit så skönt att ha dem här. Att få prata om det som upptar mig och det som är jobbigt. Att det finns sanna vänner som sluter upp och står vid ens sida när det är motgångar.

Jag vet att jag får skratta, jag vet att jag får må bra men mitt i allt ihop kan det kännas som en skymf mot Felix att jag sitter och skrattar när han kämpar för sitt liv. Hur kommer det sig att man kan förberå sig när man en stund ger efter lite lycka och glädje? Fast, jag visste ju med mig att det var stabilt för killen, så det nog därför jag tillät mig att ha det gott med mina vänner.

Under tiden vi tittade på filmen säger jag att jag är trött och tjejerna säger att de mer än väl förstår det varpå Erika drar ner mig mot hennes axel och börjar killa mig i håret. Det är omtänksamhet så det skiker om det. Att vänner kan sluta upp och stötta så där. Det är underbart att få känna det stödet!


Tack alla för erat stöd! Det är jätteskönt att läsa era uppmuntrande ord och veta att ni tänker på oss i den här svåra stunden. Det är verkligen verkligen värmande att veta det. Det betyder enormt för mycket för mig och min familj!

Destination Stockholm.

4 timmar har spenderats på sjukhuset idag. Efter ett bryskt uppvaknade där jag fick veta att Felix tryck var jättedåligt låg jag som på nålar och väntade på nästa samtal. Det kom från mamma strax efter 11. Weronica ville att vi skulle komma ner. Och det var självklart att vi gjorde det. Med tårarna sprutande och en oro i magen som inte visste några som helst gränser. Hur fan kan man vara ett bra stöd när man lipar som ett barn? Men, det har jag nog varit. Likväl som de stöttat mig har jag kunnat stötta dem.

Felix tryck var jättelågt, han var blå och läkarna fick operera honom. Hans lungor syresatte inte hans blod. Operationen gick ut på att se till att syresätta hans blod utan att det gick via lungorna, utan via en maskin. När det var klart så blev återfick han sin färg igen och trycket ökade igen. Nu ligger han där bland alla sina miljoner slangar och maskiner. Han får massor av vitaminer och smärtstillande inpumpat. Och blod. Eftersom hans blodvärde är så dåligt och de tar massor av prov på honom under dygnets alla timmar måste han få nytt friskt blod som ersättning. Men, han är stark. Sköterskan sa det, han är jättestark Felix. Små barn är det.

Har också fått se honom, träffa honom. Han sov visserligen under hela vårt möte, men vad gör det. Nu har jag i alla fall fått klappa lite på honom, sett honom med egna ögon, pratat med honom. Sen att de hade tvättat upp den lilla filten jag hade köpt och lagt hos honom värmde enormt. Det går inte att med ord beskriva hur det kändes att se den där.

Nu är jag hemma en stund, har mycket att tänka på. Mat är tillexempel en sak. Får se hur det blir med det. Skall lägga mig och lyssna på en bok och sticka lite. Orkar för tillfället inget mer. Men, Weronica och Mattias lovade att de skulle ringa så fort det hände något. Får se, jag kanske åker ner ikväll igen.

FELIX!!
Du är enormt vacker och söt!
Nu skall du kämpa som du aldrig mer kommer behöva kämpa.
Du är ett under.
Du är ett rent mirakel!
Min tro är hos dig, jag tror på din kraft och styrka!
Mosters ögonsten!

Hur kan man finna hoppet?

Hur gör man för att finna hoppet mitt i en stor misströstan?
Varför skall ett liv hänga på så sköra trådar?
Varför?
Hur kan livet vara så grymt och orättvist?


Men mitt i all gråt har jag förtröstan.
Jag hoppas och tror allt jag kan.
FELIX - jag tror på dig!
Kämpa nu, som du aldrig kommer behöva kämpa mer!

Skitsvårt!

Det är ärligt talat skitsvårt att borsta tänderna samtidigt som man står och storgråter. Det är en konst att kunna utföra det. Okej, resultatet i munnen blev kanske inte 100%igt men nu är det i alla fall gjort. Så, nu skall jag ägna natten åt att sticka och prata med Johannes. Får se hur länge han sitter uppe bara. Annars blir det ju Arn i öronen och stickning i sängen.

Tack för alla fina ord ikväll. Speciellt Erika och Emelie! Det är värmande att höra att ni finns i den här svåra stunden.


Weronica och Mattias, NI ÄR BÄST!!!!

4,5 timme i sjukhusets caféteria

Eftermiddagen och kvällen har jag spenderat ihop med Weronica och Mattias nere på Östra sjukhuset. Där satt vi i caféterian och pratade och såg på filmen och pratade och tittade på bilder och pratade... Jag har levt i tron att det har varit rätt bra med lilla Felix, det har låtit så på dem när vi pratat i  telefon. Men flera gånger i kväll sa de att läkarna poängterar att han är ett mycket sjukt barn. Han ligger nersövd i en respirator. Han får i sig antibiotika, vitaminer och andra näringsämnen för att han inte skall halka efter och så får han 5 ml mjölk var tredje timme.

Lilla Felix, se till att kämpa dig igenom det här nu!


Att sitta där med dem och gråta i flera omgångar känns verkligen jobbigt. Jag vill ju vara ett stöd för Weronica och Mattias i det här jobbiga. Det här är otroligt jobbigt för mig, tänk då hur många gånger mer det är jobbigt för dem. Men, även om jag inte kände mig som det där superstödet så var jag nog det ändå, eftersom de bad mig komma och hälsa på fler gånger.

I såna här stunder är det så lätt att hitta syndabockar. Även om det tydligen är rätt vanligt att bebisar får i sig avföring så hade det inte behövt hända Felix om de hade satt igång Weronica tidigare än väntat ut att värkarna skulle sätta igång själv. Jag vill verkligen inte sitta här och hitta de där syndabockarna, men tankarna kommer av sig själv. Allt jag nu kan hoppas på är att allt skall vända och han skall bli helt frisk. Jag vet att läkarna gör allt de kan göra, önskar att det bara kunde finnas mer att göra.

Weronica och Mattias, ni finns i mina tankar exakt hela tiden! HELA TIDEN!

Om än lite misslyckade...

...men ack så goda blev mina piroger.

Haha, jag fick för mig att jag skulle göra piroger till lunch, och jag var hungrig så jag satte igång. Varför är det så att man kommer igång med så stora matprojekt när man är som hungrigast? De flesta av de 11 pirogerna blev väl bra till form och utseende. Medan några inte ville hålla formen. Vad gör det? Jag skall ju bara äta dem ändå. Ingen som skall bjudas ju.

Idag tvättar jag också. Hade visserligen varit skönt om det blev gjort i tisdags, men omständigheterna hindrade mig. Förlängde tvättpasset 2 timmar för att vara säker på att få allt torrt och rent. Sista maskinen går nu, men den tröjan får torka här uppe. Så får torkskåpet och tummlaren kämpa på med det som de innehåller nu. Tänk att det kan bli så mycket tvätt på 22 dagar.

Nej, nu sätter jag mig i soffan och äter upp maten och tar vid med stickningen där jag slutade förut. Tror att det verkligen kan bli klart till imorgon. Skall kämpa på nu.

Hej så länge!
RSS 2.0