5 km och 190 situps!

Efter att ha vaknat klockan 12.00 (visserligen var jag vaken mellan 7.40 och 9.05 också) och sedan legat och läst till 14.00 insåg jag plötsligt att klockan hade blivit nästan 15 innan "frukosten" var nere i magen. Konstigt vad tiden kan gå så snabbt. Satt och pratade med Johannes och erkände att jag nog inte skulle palla med en löprunda idag, trots att jag bestämt det igår. Vi satt länge och pratade om allt möjligt som upptog våra tankar (mest mina kanske...) när klockan började närma sig 17.00. Glup! Då fick Johannes lite fart och bestämte att han skulle ut på en liten shoppingrunda för att få i ordning lite mat till sig själv. Då hade jag suttit och förberett mig en stund för en springrunda trots allt. La in lite Marie Fredriksson på mp3n och tog mig ut. Gick hela vägen upp till Fontin för att värma upp lite. Har kommit på att det inte är någon idé att börja springa det första jag gör, för då tar jag ut mig på en gång. Det är bättre att vara lite varm.

Kom upp till Fontin 17.15 så då började jag springa. Först tänkte jag ta 5:an men bestämde tyst för mig själv att ta 2,5:an istället och hade jag ork kunde jag ta ett par varv på 1,25:an efteråt. När första varvet var klart (när jag tagit mig upp för första mördarbacken blev jag förvånad, det var knappt jobbigt) var jag inte speciellt trött så jag tog ett halvt varv på 1,25:an. Fick någon kick där på upplpppet så spurten blev riktigt snabb trots att benen egentligen var fulla med mjölksyra. 3 km löpning tog 30 minuter, rätt bra tyckte jag. Sen började jag gå hemåt igen men kände att jag hade lite mer att ge. Så efter att ha promenerat en liten big började jag springa igen. Och det höll i sig så bra att jag sprang nästan hela vägen hem. Vilket var ca 2 km. 

Snacka om att jag var nöjd när jag kom hem. Tänkte hela vägen hem att det var bra att jag sprang för att på så sätt kunna vara ordentligt varm när jag kom hem. Då skulle det bli enklare att göra situps! Det gjorde jag med besked! 190 stycken för att vara exakt. Efter det var min mage bra trött och hungrig!

Riktigt skönt träningspass idag!
Så nu är det med gott samvete jag sätter mig i soffan för att se på film.

Hur skall jag kunna sova?

Grannarna har fest och de spelar fortfarande på högsta volym. Hur länge får husägare lov att föra oljud omkring sig? Finns det ingen lag som säger ett visst klockslag även för dem? Okej om man bor mitt ute på landet där man har någon km mellan husen, där kan man ju låta utan att störa någon. Men bor man mitt i ett villaområde så borde samma störningsregler gälla där som i ett lägenhetshus? Eller?

Skall väl ta och försöka lägga mig om en stund i alla fall. Om inte annat har jag ju en och annan bok att läsa. Efter att ha försökt lotta vilken bok jag skulle ta (eftersom jag hade svårt att välja) slutade det ändå med att jag inte blev nöjd och valde själv i alla fall. Det blev Snälla pappa, nej. Har läst fem kapitel och tycker redan att den är vidrig. Antar att den kan hålla mig sällskap hela natten om det är så. Men, jag tror nog att de slutar festa snart, inom ett par timmar i alla fall. Får hoppas det, annars blir det lång sovmorgon imorgon igen.

God natt!

Kattastrof - I trädgården med matte

Hejsan!

Det var länge sen jag fick möjlighet att skriva här i bloggen. Skall erkänna att jag varit rätt trött det senaste, vår soffa är riktigt skön, så det blir rätt många timmar i den skall jag erkänna. I sommar har det varit rätt lugnt. Har inte gjort så stora utsvägningar faktiskt. Softat och haft det gott mest hela tiden faktiskt. Stundtals har det varit rätt jobbigt dock, det har ju varit så varmt vissa dagar, och det har jag märkt av. Min päls är inte helt skön de dagarna. Tänk den som kunde vara naken.

Idag fick jag följa med matte ut i trädgården. Det var riktigt härligt! Solen stog högt på himmelen, men det var ändå inte för varmt ändå. Som vanligt hade jag på mig mitt koppel, det kan vara en aning hemmande när jag vill ut på upptäcksfärd. Fast, jag förstår matte att hon har mig i det. För tänk om jag blir rädd för något, sticker iväg i full fart och blir överkörd av en sån där plåtlåda med hjul. Det vill jag inte bli! Medan matte satt i sin sköna solstol och läste såg jag till att vakta henne så ingen skulle komma och ta henne. Flera stycken passerade oss, men de insåg alla att de inte hade en chans mot mig.

Efter en stunds vistelse i solen blev jag lite trött och försökte få igång matte. Men hon ville inte leka, och egentligen var jag också för trött för det. Försökte hitta en bra plats på solstolen också, och tillslut hittade jag den mest optimala. Bakom mattes rygg. Då fick jag skugga och så var det varmt och skönt. Som en liten grotta så att säga. Där låg jag och snusade en bra stund, tills det kom förbi en kvinna. Hon gick förbi och i förbifarten säger hon: Vilken fin katt. Gissa vem som hoppade fram och sträckte lite extra på sig?

Hon försvann bort till sin plåtlåda, men en liten stund senare kom hon tillbaka och ville låna mattes telefon, för bilen bråkade med henne. Då såg jag min chans att smyga till mig lite kel, så jag gjorde en riktig charmoffensiv mot henne. Det värsta av allt var att hon inte tycktes se mig. Helt förstörd blev jag, det är sällan folk struntar i mig. Så jag fick dra på det tunga artelleriet för att hon tillslut skulle böja sig ner för att klappa mig lite, samt ge mig lite fina komplimanger. När hon väl hade gjort det var hon inte intressant längre. Istället gick jag och la mig så långt ifrån henne jag kunde. Hon skall ju inte tro att hon är utvald så att säga.

Efter en och en halv timme ute började jag tröttna. Försökte få igång matte genom att skvätta lite stenar, men insåg att jag inte kunde skvätta dem så långt så de hamnade på henne. Som tur var förstod matte ändå att jag var uttråkad, så hon packade ihop sina saker så vi kunde gå in. Så otroligt härligt! Gissa om jag var snabbt uppe i hennes famn då?

Min matte är så snäll, så här kommer lite bilder från dagens utevistelse:










Det blir jag och killarna ikväll!

Min goda vän Johan bjöd nyss in mig till en runda minigolf så här på lördagskvällen tillsammans med han och Peter. Efter det kommer det bli ett par drinkar och antagligen en massa skratt. Hur kvällen slutar? Det får vi helt enkelt se. En sak är säker, spontana kvällar med Johan och Peter slutar alltid bra.

En timme senare!

För en timma sen begav jag mig ut på stan för att gå och kolla upp min tid hos frisören på tisdag samt för att införskaffa mig en bok. Hade först tänkt gå bort till biblioteket för att skaffa mig ett par bra böcker att läsa, men latmasken tog vid. Bestämde mig för att det fick kosta lite istället. (Jag är en sån där pocketboksamlare. Jag älskar pocketböcker. De är lätta att hålla i när man läser. Har man nästan bara pocketböcker så ser det snyggt ut i hyllorna dessutom.) Så jag begav mig till Bokia, eftersom jag vet att de ofta har ett erbjudande "Köp 4 betala för 3." Det tog mig en timma att gå igenom alla böckerna, jag ville helst ha allihop men det är kanske lite väl mastigt. Så efter mycket om och men valde jag i alla fall mina böcker:

Snälla pappa, nej - Stuart Howarth
Stuarts högsta önskan var att hans far skulle älska honom, men han fick veta att han var för stygg för att vara värd att älskas. När David Howarth sattes i fängelse för att sexuellt ha utnyttjat Stuarts yngre systrar insåg ingen att han även utnyttjat Stuart, förrän den dag då han försökte igen och Stuart slog tillbaka på det enda sätt han kunde.
Stuart Howarth spenderade de första trettio åren av sitt liv i ett psykiskt och fysiskt helvete. Efter år av känslomässig tortyr och förtvivlan kände Stuart vid trettiotvå års ålder ett överväldigande behov av att åter träffa sin far (som han vid det här laget visste var hans styvfar). Han sökte försoning, men möttes av samma grymma man. Ursinnet, smärtan och förvirringen kokade över i Stuarts hjärna och han slog tillbaka, och dödade sin styvfar.
När Stuarts historia berättades i rätten gjorde den så starkt intryck att han fick minimistraffet för sitt brott, och satt bara inne i tretton månader på Strangeway-fängelset i Manchester. Men tiden i fängelset förvärrade det brott han utsatts för, då han föll offer även för fängelsevakterna. Händelserna i fängelset ledde till att han stämde både Inrikesdeparteementet och Strangeway-fängelset, och vann.
Detta är historien om en liten pojke som växte upp till en modig ung man som vägrade vara ett offer.
Ge aldrig upp - Michael Alonzo
Ge aldrig upp är en vacker och gripande skildring av den starka kärleken mellan far och son. Det är en berättelse om föräldraskap och en far som gör allt för att få tillbaka sin son. Det är en bok som inte lämnar någon oberörd.
I Ge aldrig upp berättar Michael Alonzo, den förre sångaren i KSMB samt Stockholms negrer, sin egen skakande historia. Det är berättelsen om hur han förälskar sig i och gifter sig med en kvinna som utåt sett är kärleksfull och god, men som inom hemmets väggar snart visar sig var en kvinna som slår och misshandlar sin man. När hon senare väntar parets barn bestämmer hon sig för att hon inte vill ha Michael som far till barnet, varpå hon kidnappar pojken och försvinner.
Naket och självutlämnande berättar Michael Alonzo om hur han av sonens mamma blir fråntagen rätten att träffa sin son. Och vi får därefter följa den svåra kampen för att få honom åter.
Michael Alonzo (f. 1960) var under åren 1977 till 1995 sångare i punkbandet KSMB samt Stockholms negrer. Under många år har han arbetat med mänskliga rättigheter och varit engagerad i kampen mot rasism. Sedan 2007 är Michael Alonzo ordförande i Pappa-Barn, en organisation som verkar för barns rätt till sina båda föräldrar.
De oskuldsfulla - Kristina Jones, Celeste Jones & Juliana Buhring
De oskuldsfulla är en otrolig historia om tre systrar som växer upp i en religiös sekt, och om deras respektive flykt ifrån detta liv.
Juliette, Kristina och Celeste föds in i och växer upp i sekten Guds barn. Sekten grundades i Amerika under sent sextiotal och är nu känd under namnet Family International. En av de mest upprörande aspekterna av sektens religiösa utövande är användandet av sex för att åskådliggöra Guds kärlek, något som i grund och botten betydde sex mellan sektens medlemmar, oavsett deras respektive ålder.
Systrarna formades från födseln till att bli Guds soldater. I tidig ålder skilde man dem åt och de växte upp med helt skilda erfarenheter från sin tid i sekten. Celeste var involverad i de högre skikten av armén, Kristina var fotsoldat och Julianna var rebellen som testade den strikta regimens gränser så fort hon fick tillfälle. Gemensamt har de ändå känslan av att det är något som är i grunden fel med den värld de lever i, trots att de inte känner till något annat liv.
Vi får följa med på deras livsresa i sekten tragedin, absurditeterna och det slutgiltiga hoppet och deras liv efteråt. De har också tre yngre systrar i Uganda, och de fokuserar nu på att förhindra att deras egna erfarenheter upprepas.
När livet stannar - Malin Sävstam
Omslaget till Malin Sävstams bok "När livet stannar" visar ett silversmycke hon fick av sina vänner när hon varit med om det värsta någon kan tänka sig - hon hade förlorat sin man och sina två yngsta barn i flodvågskatastrofen. På ett hjärta av silver som symboliserar mannen Mats vilar tre små silverbrickor med barnens namn ingraverade. Axel är sonen som överlevde tillsammans med Malin och boken är en berättelse om deras sorg och deras väg tillbaka till viljan att leva.
Det är en upprörande och sorglig bok, skriven av en kvinna som fram till annandag jul 2004 hade levt vad hon själv kallar ett "prinsessliv". Också efter katastrofen är hon på många sätt priviligierad - hon har ett stort och resursstarkt nätverk av släktingar och vänner som sluter upp omkring henne på ett makalöst sätt. Den professionella hjälpen hon får är också oerhört betydelsefull, framför allt den som prästen Louise Linder ger under oräkneliga timmar av tröst, stöd och samvaro.

Men ändå. Ändå är Malin Sävstam en bräcklig människa som själv måste bestämma sig för att gå vidare i livet.
"Hur ska vi orka möta allt som är välbekant och som varit en del av vårt gamla liv? Hur ska vi klara alla möten med dem som kände oss när vi fortfarande levde?" tänker hon en vecka efter katastrofen. Två år senare kan hon allt oftare uppskatta den andra chans hon fått i livet genom att överleva.
Hur det gick till, hur hon och sonen genomlevde de två första åren efter katastrofen berättar hon i en ärlig, blottläggande och bitvis väldigt vacker text. Läsaren står bredvid henne och får på ett mycket ovanligt sätt verkligen vara med i sorgens alla stadier.

Så, nu har jag det jag gör ett tag framåt, två veckor eller så i alla fall. Det svåra nu är väl att bestämma vilken bok jag skall börja med. Tanken är den att jag nu skall gå ut i trädgården med boken i högsta hugg, ett stort glas vatten och så skall Kattstrof få följa med ut en stund. Det skall allt bli en härlig stund i solen det.

För två timmar sen...

...skulle jag sätta på en film.

Det gick så där bra får jag väl säga. Istället fastnade jag på msn med Johannes. Skulle egentligen bara leta upp ett klipp på youtube, men hittade ett som jag inte letade efter och på den vägen fastnade jag här. Det började med Sjömansmöss och Dieselråttor som sen gick över till Tippen och andra sjukt härliga barnprogramsklipp. Morgan och Lasse -  vad säger man?! Helt underbara killar. (Vet med mig att jag skrivit ett inlägg om dem tidigare.) Jag har suttit här och garvat så jag fått ont i magen i mellanåt.

När sen Johannes skickade en liten länk till ett klipp från Ankliv blev det genast liv i luckan igen. Det var ta mig tusan ett underbart program. Bäst var lilla Hubba. (Hubba älskar Oakim) När jag sen hade sett den kollade jag in länkarna som fanns relaterade ute i vänsterkanten och kom in på något så otippat som de svenska idolutagningarna. Där satt jag en stund och skrattade åt de mest underbara personer som sökt till Idol. (Just ja, nästa vecka börjar det igen.)

Visst är det underbart med youtube? Vilken tråkig och grå kväll som helst kan livas upp och bli mycket trevligare. Johannes försökte fly till soffan för ett tag sen man jag förbjöd honom. Det är ju mycket roligare att sitta och skicka klipp till varandra. Därför, mitt i skrivandets stund måste jag bege mig in på youtube igen och det eftersom Johannes fantasi tröt. Därför måste jag hoppa in och söka upp något skrattretande roligt till honom igen.

Det är bara att gilla läget

Har just tvättat ansiktet och känner väl egentligen att det rycker i "trycka-fingrarna". Det är några fula rackare som skriker om att få komma ut. MEN, nu skall jag verkligen inte göra det. Jag måste låta bli! Jag har supernbra produkter som täcker problemen så länge, så det är bara att hålla ut och gilla läget. Just nu är det hakpartiet som ser ut som en bakteriehärd, och det berodde tydligen på stress eller hormonella störningar i kroppen. En enkel reflektion från min sida, det är nog en salig blandning av de båda faktorerna.

Så här rätt många timmar efter att jag var på behandlingen; det känns faktiskt bra att jag tagit det här beslutet. Hudterapeuten sa att det skulle gå att få bukt med mitt problem, och det känns som ett underbart mål att sträva efter. Hon trodde att jag skulle behöva göra behandlingar rätt tätt nu i början, för som hon sa "Jag kan inte tömma hela ditt ansikte idag, det kommer vi få jobba ett tag med. Men, tillslut skall du se att det räcker att du kommer en gång varje årstid och gör en behandling. Det är det vi skall sträva efter nu." När jag var där sa hon var sjätte vecka, men nu när jag tittade på den nybokade tiden så är det om ca. 10 veckor. Spelar nog inte så stor roll faktiskt. (Då har det dessutom kommit in två löner på kontot.)

Fick just en snilleblixt! Imorgon skall jag ta en förebild (Jag har visserligen gjort en behandling nu, men det syns inte just nu eftersom jag själv vart och åsamkat mig massa röda märken längs hela hakan.) så att jag kan jämföra med tiden och se hur bra jag blir i ansiktet.

Håll tummarna! Nu kör vi! HÅRT!

Snacka om smärta!

Idag har jag varit och gjort min första ansiktsbehandling. Anledningen till att jag säger det är för att det kommer bli fler, en redan om sex veckor igen. Det kommer bli otroligt dyrt, men jag måste lägga de pengarna på mig nu. Jag kan inte gå och se ut som en prickig korv i ansiktet.

Tjejen jag gick till verkar vara väldigt kunnig inom sitt område. Hon har hållt på i 13 år så allt hos sa var för att hjälpa mig. Hon berättade att hon tidigare haft exakt samma hudproblem som mig så hon förstod att jag led utav det. Behandlingen idag bestod av en rengöring och en peeling, en mask och sedan plockning av brynen. Efter det var det portömning som gjorde jävulusiskt ont skall jag tala om. (Hon led med mig där jag låg och grimaserade.) Efter det fick jag ytterligare en mask som kommer jobba 24 timmar efter att den lades på. Allt avslutades med serum och dagkräm.

Det första hon sa var att jag hade väldigt fet hy. Hon trodde inte att mina produkter som var riktad mot fet hy hjälpte mig tillräckligt mycket. Hon sa att jag hade en alldeles för hög produktion av talg och att klockan var alldeles för lite på dagen och jag redan såg ut som ett smörpapper i ansiktet. Sedan blev jag rätt förskräckt! Hon frågade om jag hade problem med tarmarna/magen. Jag berättade som det var, att jag haft problem men att proverna som läkaren tagit inte hade visat på något felaktigt. Då sa hon, något är det i alla fall, det säger din hy. För du har ont i magen? Svarade som det var även där, att det har jag då och då. (Magproblem kan ju bottna i stress, och det såg hon i mitt ansikte att det fanns i mitt liv också.)

Hon rekommenderade mig att testa hennes produkter eftersom jag just hade den hudtypen som jag har. Hon sa att det kan vara bra för mig att testa en annan serie nu när jag haft samma serie under så lång tid. Då kan jag se om det blir någon skillnad eller inte. Idag tog jag med mig tre produkter hem, har tre till kvar att köpa, men det får bli vid nästa behadnling. För det var verkligen inte billigt! Men som de där "riktiga" märkena ofta är, så är dessa produkterna väldigt dryga. Två av de jag köpte idag skulle räcka någonstans mellan 4-6 månader och den tredje produkten skulle räcka minst 11 månader. Det tycker jag är en god investering. Det får fasiken kosta nu, för jag vill bli bra.

Nu är det verkligen inte så att jag tappat tron för produkterna jag har använt det senaste halvåret. Verkligen inte! Jag vet att de är bra, men som alla produkter, de kan inte hjälpa alla. Jag får helt enkelt se om det blir någon bättring nu med de nya. Jag hoppas verkligen det! För som jag sa, jag vill inte se ut som en prickigkorv

Dock åkte jag på en banning! Hon såg självklart direkt att jag hade klämt och haft mig. Så hon sa allt som jag redan vet - Huden skadas och blir röd och det syns mer än den lilla pricken du tryckt ut skulle gjort utan den hemska behandlingen. Berättade för henne att jag varit väldigt duktig på att inte klämma under våren och sommaren, utan att det kommit tillbaka nu. Då skrattade hon vänligt och sa - Du har alltså fått dig ett återfall. Japp, det har jag! Så nu är det jag som slutar med de dumheterna igen!!

Jag och min syster...

...är av samma skrot och korn!

Jag har börjat läsa en jättebra bok, den är så bra att halva boken blev läst första kvällen/natten. Så den följer med mig överallt så klart. Igår när jag skulle till min syster till exempel. Då satt jag där på bussen och läste i godan ro. Helt tagen av det författaren hade att berätta. Tyvärr är bussresan till Ytterby alldeles för kort när det väl gäller, så strax efter att jag öppnat boken skulle jag gå av. Därför fick jag fortsätta läsa trots att jag skulle knalla upp till Weronica. Att gå och läsa är tydligen en konst som bara hon och jag klarar av. Visst att det är svårt på vissa ställen, det konstaterade vi igår, men har man kommit in i läsningen så har man. Då skall inte en liten promenad få förstöra njutningen. Eller hur Weronica? Jag har inte råkat ut för något någon gång, fast det skall jag erkänna, det var svårt att ta sig upp för den lilla skogsstigen igår. Weronica där emot har vart på väg in i en lyktstolpe någon gång. Men vad tusan, att gå och läsa tvingar ju en att vara mer vaksam över vart man sätter fötterna. I alla fall till slut, när man behärskar tekniken. Det tar ett tag, men skam den som ger sig.




Jag lider...

...av en svår bloggtorka.

Just nu finns det inte mycket jag vill skriva om. Ibland kommer det upp små tankar, men det är oftast när jag inte sitter vid datorn. Utan när jag är på jobbet eller något annat sådant. När jag väl kommer hem och sätter mig här så känner jag inte för att skriva. Helt enkelt. Men, jag skall försöka hitta min motivation igen, för jag älskar ju att skriva här. Även om den här bloggen är djupt personlig, den handlar ju nästan bara om vad jag gör och tänker. Ändå kommer ni kära läsare tillbaka dag efter dag, det tycker jag är otroligt fantastiskt. Jag är lika glad varje dag när jag ser läsarintresset i statistiken.

Skall dock berätta att jag lånade en bok på biblioteket igår. Hämtade den vid halv tolv-tiden på förmiddagen och innan klockan var 23.30 så var den utläst. Skall väl erkänna att det inte var så lång, men den satte igång skruvarna i skallen på mig kan jag lova. Boken var Att växa genom möten av Kay Pollak. En sak är säker, den kan få mig att tänka till en gång extra innan jag dömer ut något/någon.

Varje tanke jag har skapar ett minne i mina celler. Jag kan välja vilka tankar jag har om mig själv.
Jag ensam har ansvar för mina tankar.

Min upplevelse av verkligheten är inte lika med verkligheten!

Mina rädda tankar visar mig en hotfull värld.

Mina kärleksfulla tankar visar mig en kärleksfull värld.

Mina tankar och känslor styr mitt seende.

(Citat från Kay Pollaks bok - Att växa genom möten.)


Där har ni lite att fundera på. Nu var det egentligen inte min mening att skriva allt detta ikväll, men tänk vad lätt det är att låta fingrarna löpa över tangentbordet när man väl börjar. Det är så typsikt mig, jag skall bara...

Men! Nu skall jag hoppa ner i sängen och påbörja min nyinköpta pocketbok.
God natt!


Busskort eller inte?

Vad det regnar nu igen? Varför skall det regna? Det är inte alls kul! Jag som är en cyklare. När jag vaknade idag tänkte jag först, jag köper ett månadskort idag, så att jag kan åka när det regnar. Men då vet jag med mig att jag kommer åka buss även de dagarna när det är fint väder, eftersom jag kan åka då. Så istället skall jag idag köpa mig ett hundra-kort och ta bussen idag i alla fall. Så vet jag att jag måste cykla dagarna när det är fint. Så får det vara!


Där du andas




Spöken och spel
Tvivel och tvång
Månen går upp
Den ser var du är

Lyser inatt
och strålarna följer mig
Dom hör mig viska att

Där du andas
Där du älskar
Där vill jag leva
min stund på jorden


Där vi sjunger
ska alla himlens änglar
Få lust till samma sång

Ljudet av oss
klingar så rent

Blir till en bild
av kärlekens väg
och hoppet och tron
att ingenting är försent

Att hjärtat ska få ro.

Där du andas
Där du älskar
Där vill jag leva
min stund på jorden


Där vi sjunger
ska alla himlens änglar
Få lust till samma sång

På samma gång
I samma sång

Där du andas
Där du älskar
Där vill jag leva
min stund på jorden


Där vi sjunger

Samma längtan
Samma drömmar
Samma måne
Samma toner
Som samma röst
i samma sång

Felix - the rocker!


En riktig rocker minsann!

Vi satt och tittade på musikvideosnuttar från Aladdin och Lejonkungen idag, och killen rockade på som tusan. Speciellt under låten "Snart är det jag som är kung". Då tittade han på sin mormor som för att säga "De rör ju sig som tusan i videon, då kan ju inte jag sitta still heller."
Det är ett under om jag är frisk imorgon, för unge herr Felix skulle promt hosta mig rakt i ansiktet, och så skulle han ge mig miljoner av sina fantastiska pussar också.
Fast, vad gör en liten förkylning när man har fått mysa och busa med sin favoritsysterson?

Visst är han coolast i stan?

Just det, ni kan skymta Felixens små riskorn till tänder på vissa av bilderna. De må inte vara mycket för världen än, men en sak är säker, de är sylvassa! Kattastrof ligger nästan i lä...

Hur ond är du?

Du är 18% ond!

Du är en aningen ond, fast i smyg!

Ett test från testportalen


Haha! Jag hittade ett test där man skulle se hur ond man var. Vissa av frågorna var väldigt svåra, där det inte fanns något som alls stämde in på mig. Slår vad om att den frågan som jag hade problem med gav mig mina 18%. Det var frågan där jag fick ge svaret - Jag gillar att titta på våldsamma filmer. Hur ond är du egentligen?

Att vänta...

Det är jobbigt att vänta när man vill ha något nu!!! Jag har väntat alldeles för länge nu dessutom, tycker jag själv så klart. Så kom igen, ge mig det jag vill ha. NUUUU! Det är inte så mycket begärt egentligen. Visserligen tror jag att jag vet vad det är som gör att det inte kommer. Vetskapen gör det lite lättare att härda ut, men när man vill något så mycket kan det bli lite jobbigt i mellan åt.

Aerosmith - I Don't Wanna Miss a Thing



En riktig favoritlåt! Hjärta och smärta rakt i genom, men ändå så fin.
Den kom på radion nu ikväll när Malin och jag var på väg hem från bion.
Och en sak är säker, vi har hört låten ett par gånger.
Detta konstaterade vi lätt efter att ha satt skriet så klockrent i slutet av låten.
Helt underbar låt, det säger jag bara!


I could stay awake just to hear you breathing
Watch you smile while you are sleeping
Far away and dreaming
I could spend my life in this sweet surrender
I could stay lost in this moment forever
Well, every moment spent with you
Is a moment I treasure

I don't wanna close my eyes
I don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing

Lying close to you
Feeling your heart beating
And I'm wondering what you're dreaming
Wondering if it's me you're seeing
Then I kiss your eyes and thank God we're together
And I just wanna stay with you
In this moment forever, forever and ever

I don't wanna close my eyes
I don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing

I don't wanna miss one smile
I don't wanna miss one kiss
Well, I just wanna be with you
Right here with you, just like this
I just wanna hold you close
Feel your heart so close to mine
And stay here in this moment
For all the rest of time

Don't wanna close my eyes
Don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
'Cause I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing

I don't wanna close my eyes
I don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing

Don't wanna close my eyes
Don't wanna fall asleep, yeah
I don't wanna miss a thing

Vilken karl!


Nijas Ørnbak-Fjeldmose

Bilden är inte speciellt bra, så vill ni se vad jag menar med "vilken karl" skall ni ta och palla er till en biograf och se den nya Arn-filmen. Både jag och Malin blev skvatt galna varje gång Nijas Ørnbak-Fjeldmose dök upp på bioduken. Varje gång tittade vi på varandra och log. Så snygg! Synd att han inte har vart med i så många filmer än, tror han kan bli riktigt farlig i framtiden. Om han skall fortsätta ha den utstrålningen han har vill säga.

Barns totala ärlighet!

Mycket skall man få höra innan öronen trillar av. Lillkillen har sagt en hel del frustrerande saker i helgen, men ändå så att jag kunnat skratta åt det.

Jag: Vill du ha ett tuggummi? (håller fram en påse med gröna extra)
Lillkillen: Jag tycker att det är lite.
Jag: Vad sa du?
Lillkillen: Jag tycker att det är för lite.
Jag: Vill du ha två?
Lillkillen: JA TACK!

Jag: Om jag hade haft en bil hade jag kört oss så vi hade kunnat bada.
Lillkillen: Men, du skulle ha köpt ett rattlås till din förra bil.
Jag: Vaha?
Lillkillen: Ja, så att den inte hade blivit stulen.

Det är lite varmt!

Jisses vilken högsommarvärmde vi fick idag då. Det är ju så varmt att det är lätt att rinna bort totalt. Vi var ute en stund förut, lilleman och jag, och det blev faktiskt lite för varmt efter en stund. Det var ju tänkt att vi skulle gå och bada idag, men det var stängt på Oasen idag (sjukt att de stänger det kommunala badhuset på en söndag!) och eftersom jag inte har någon bil så kunde vi inte ta oss någon annastans heller. Istället fick det bli en glass på glasscafét och sen en lekstund på en lekplats.

På vägen hem säger lillkillen att han måste hem och lugna ner sig med lite tv-spel. Som om det skulle vara nedvarvande? Det är väl så adrenalinsfyllt något kan bli? För att få honom på andra tankar frågade jag honom om han ville ha något att dricka när vi kom hem. Erbjöd honom också isbitar till saften. Krossad is om han så ville ha. Gissa om han blev intresserad av det? Så när vi kom hem fick jag rota fram iskrossen och låta han krossa is för glatta livet. Genast blev saften mycket godare.

Fixade mig ett stort glas med citronvatten och krossad is också. Riktigt gott en sådan här varm dag!


Det är rackarns vad fort krossad is smälter...

Disgusting!!

Satt och pratade med min mor i telefonen samtidigt som jag undersökte mitt tangentbord lite närmare. Insåg att det var förbannat fullt med hår från Kattastrof så jag började försiktigt att rengöra mellan knapparna. Men, istället för att förbättra något tyckte jag bara att det blev värre och värre. Så efter att jag lagt på luren så började jag storstäda det. Först med lite tops, men insåg att det blev inte bättre av det heller. Därför tog jag loss mellanslagstangenten och fick mig en vidrig syn serverad. Det är egentligen fantastiskt hur mycket skräp som får plats under tangenterna. Det är väl inte så mycket mellanrum där menar jag. Efter att ha rengjort under den knappen insåg jag att det var lika bra att ta loss alla knappar och rengöra ordentligt. Hade det i tankarna för ett bra tag sen, dock blev det aldrig gjort då. Så, det var bara att hämta en kniv och börja pilla loss knapp efter knapp. Bara det var en arbetsupgift i sig. För att det skulle vara lätt att sätta dig knapparna sen tog jag kort på det först. För vem vill ha fel bokstav på fel knapp?

Dammsugare, tops och en gammal tandborste var mina städredskap. Det tog sin lilla stund att få bort alla smulor, damm, hårstrån och äckelpäckel. Sedan var det bara att rengöra alla tangenter och sätta tillbaka dem. Vilket dagsverk, eller hur?

Nu känns det faktiskt rätt kontigt att skriva på tangentbordet. Det är liksom inte samma studs i tangenterna. Rent är det i alla fall! Och bra är väl det. Men, trots mina fotografier lyckades jag byta plats på tangenterna Y och U samt P och Å. Lite tokigt! Tur att jag hade tränat på att ta loss dem tidigare idag.


Något oskarp, men här är ungefär hälften av det jag hittade i tangentbordet...
URK!

Himlens hjärta

Det var en mycket dyster film jag valde kvällen till ära igår. Samtidigt som det hände otroligt mycket under ytan på personerna så gick filmen i ett mycket långsamt tempo. Filmen väckte otroligt mycket känslor i mig, ilska, förtvivlan, hopplöshet, kärlek, lycka och hat om vartannat. Det är lätt att ta de olika huvudrollernas parti, så flera gånger under filmen byter jag i vem jag tycker gör rätt och inte. Det finns vändingar i filmen som jag inte alls var beredd på, både på ont och gott.

Det är ovanligt att se Mikael Persbrandt att gråta och att Maria Lundqvist spelar en sådan bitter människa.

Filmen är helt klart värd att se tycker jag. Den slutar ju ändå med någon slags lycka. Det är inte med sorg i bröstet jag stänger av den

P.s I Love You - Bok vs. Film

Har nu jag både läst boken och sett filmen med samma namn - P.s I love you. Boken var helt underbar, något lång kanske och med många liknande scener. Men jag kunde ändå leva mig in i den och förstå personerna. Berättelsen var otroligt söt mitt i det sorgliga. Det var många gånger jag kom på mig själv att ligga och le åt det som hände Holly. Tyvärr höll inte detta i sig tills det var dags att se filmen, den var faktiskt värdelös. Visserligen var den röda tråden den samma, men allt annat var ändrat. Visst, en del små saker som ändrats gör väl inte att filmen blir dålig, men när de ändrar så totalt i berättleseordningen som de gjort på vissa ställen så kan man inte bli annat än missnöjd. Dessutom var det riktigt jobbigt att de pratade irländska.

Hur ofta blir det så att filmen är bättre än boken? Jag har nog aldrig varit med om det i alla fall. Fast det är klart, Mannen som kunde tala med hästar var nästan lika bra som boken, det var bara slutet som gjorde mig lite missnöjd. Sen bör jag ju också tänka på att jag är mer lagd åt bokhållet än filmhållet. Det kan också göra att omdömet för filmer blir lite sämre. Men det är då inte lätt att ha det i huvudet varje gång man skall se en film efter att ha läst boken. För har jag tyckt att boken varit bra, så har jag särkligen stora förväntningar på filmen.


Vilken sömn jag fick i natt!

La mig igår på soffan för att se på OS men blev snabbt uttråkad så jag hoppade över till sängen och låg där och läste en stund. Hade fullt av glada känslor i magen när jag sen somnade, så natten flöt på hur bra som helst. (Härliga känsor i magen + stängda fönster = god sömn) Jag sov som en prinsessa. Visserligen vaknade jag en timma tidigare än vad alarmet var ställt på, men att vakna av sig själv är det bästa som finns. Låg kvar en bra stund (nästan två timmar) och läste lite i en GI-bok som jag lånat på biblioteket. Skall komma igång igen med det! Bra matrutiner och goda matvanor så att säga.

Resten av dagen har gått åt till att köpa lite presenter, handla mat, träna (vilket gick skitbra idag) samt underhålla lillkillen. Vi har spelat NES och Nintendo 64, sett på barnprogrammen och Spy Kids 2. (Usel film verkligen!) Vi har smaskat i oss lite gott fredagsmys också så klart.

Satte mig här vid datorn en stund så lillkillen skulle kunna somna gott. Så, nu skall jag sätta mig i soffan igen och se på film. Med tända ljus. Hur mysigt som helst, men som jag sa igår, det fattas något bredvid mig. Men vem vet, snart kanske jag har sällskap.

Well! Bäst att hoppa ner i soffan! Filmen väntar ju på mig.
God natt!

En härlig filmkväll?

Jag är nästan säker, det börjar verkligen gå mot höst. Det känns konstigt, eftersom jag fortfarande har semester. Visserligen tar den snart slut, jag börjar jobba på tisdag igen. (Planerade det så bra att jag har en ledig dag första jobbveckan efter semester.) Så ikväll när jag satte på min film så passade jag även på att tända lite ljus, bara för att få lite extra mysighetskänsla. Insåg direkt att det var någon som fattades, och det höll han också med om när jag smsade och berättade det för honom. Filmen jag såg var Angel och jag blev inte speciellt överraskad av den. Hade inte förväntat mig en massa och fick inte så mycket heller. Det var en Helena Bergström-film så att säga. Helena gjorde sin roll mycket bra tycker jag, men resten var inte mycket att ha. Tur att den inte var så lång helt enkelt.

Imorgon kommer lillkillen hit för första gången på väldigt länge. Senast han var här var i midsomras. Tänk vad tiden går fort. Pratade med hans mamma idag och hon berättade att han var förväntansfull inför helgen. Vi skall faktiskt testa på något nytt den här helgen, vi skall gå på kalas med mina vänner. Skall bli riktigt spännande att se hur det går för mig att ha med mig barn på en sådan tillställning. Tror att det kommer gå galant! Så imorgon blir det nog en lugn kväll. När han har somnat skall jag nog passa på att se Himlens Hjärtan faktiskt. Sen på söndag blir det nog badhuset en stund. Bara han och jag. Jag vet en som kommer vara trött efter det, och det är inte han. Som tur är har jag ett NES här hemma, han kommer nog vilja lira lite på det under helgen som går. Eller? Är det bara vi vuxna som ser det roliga i det? Nostalgin liksom?

Jaja, what ever tänker jag nu!
Nu skall jag se lite på OS och sen blir det banne mig sömn. Bättre sömn än natten som var hoppas jag!

Hörs imorgon igen!

Åter igen...

...fanns det en helt logisk förklaring. Så nu är jag genast mycket lugnare igen. Därför kommer det inte vara några som helst problem att ligga i soffan med Strofan idag. (Hon har för övrigt varit mycket intresserad av vad vi har gjort idag, hon har knappt lämnat soffan. Bara för små korta stunder när hon skulle leka med sin boll.)

Nej, nu blir det te och film!

Trots dålig sömn

Trots att natten var rätt jobbig har jag haft en bra dag. Johannes kom här och hämtade mig strax efter halv elva varpå vi direkt körde mot Backaplan. Hade kollat upp vart Kapten Krok låg, men trodde inte på fullaste allvar att vi skulle hitta dit på första försöket. Det gjorde vi, men när vi väl kom fram var det stängt. De öppnade inte förrän klockan 12. Så då tog vi vår tur till IKEA istället där Johannes passade på att köpa nytt porslin, samma som jag köpte för två veckor sen faktiskt. Eftersom det var det vi skulle ha så tog vi den snabba vägen genom affären och blev klara otroligt snabbt. Stackars Johannes som fått stå ut med massa tjat från mig idag, men det har inte gått någon nöd på honom tror jag.

När det var klart vände vi tillbaka mot Kapten Krok och efter att ha letat efter parkering en lång stund kunde vi till slut promenera in på affären. De hade inte några speciella spel som jag ville ha, men Johannes bokade ett Supernintendo samt ett Super Mario World spel. Det skulle tydligen inte ta allt för lång tid innan han kunde få det. (Undra om vårat gamla SNES finns kvar? Det blev kortslutning i det, men min pappa är duktig på att spara saker även om de är trasiga. Om det finns kvar kanske jag kan lämna in det och laga det?) Funderar på att köpa Zelda II när jag får pengar. Det har han ofta inne. Sen vill jag så klart ha Super Mario 2 också. Det är ett svårt spel, men ack så roligt!

Efter alla inköp vände vi till Coop för att köpa lite coca-cola som vi kunde ha till NES-spelandet. På vägen hem blev jag nedrigt trött och sa till Johannes att vi kunde spela spel i 3 timmar eller så, sen skulle jag nog testa och sova lite. Men, hur gick det med det tror ni? 3 timmar blev snabbt till 5 timmar. Då hade vi nästan varvat SM3 men dött på sista skeppet en miljon gånger samt att vi startat om och kört en gång till utan att klara det. Så då gav vi upp, eftersom magarna kurrade med ekoljud. Mat? Vi hade totalt glömt av lunch och mellanmål och allt annat vad mat heter. Så vi begav oss till pizzerian så klart och fick i oss en rejäl klump i magen.

Vilken dag vi har haft, trots att jag stundtals varit väldigt disträ så har vi skrattat otroligt mycket. Fasiken vad vi kan tramsa ihop. Det är så kul! Nu har jag suttit här vid min dator en bra stund, tror jag skall ägna mig åt filmtittande nu. Johannes hade med sig tre filmer till mig idag; Angel, Himlens Hjärtan och Morgan Pålsson -  Världsreporter. Så, jag har ju att göra så att säga.

Hållpunkter för natten

Natten har gått rätt bra trots allt som snurrar i hjärnan. Somnade strax innan 01.00. Sen har uppvaknandena sett utt så här:

02.07 - Lite funderingar, men jag tvingade mig själv till att lägga bort dem.
04.34 - Lite mer funderingar igen, men jag var trött och somnade om.
06.02 - Jag var rätt pigg, och hade mycket funderingar. Kunde knappt somna om. Pulsen stegrade och jag fick ta till gamla knep för att somna igen.
07.07 - Vaknade till efter en kort slummer. Kände maskineriet dra igång, men jag stoppade det tidigt och slummrade om.
07.47 - Lite tankar, men mest irriterad på alla bilar som körde förbi på motorvägsbron. Stängde alla fönster och somnade.
09.30 - Klockan ringde och jag gick upp.

Visst är det helt underbart att tankarna skall komma när man minst behöver det? Visserligen har det gått rätt bra inatt. Jag är inte i samma tillstånd idag, som jag var igår när jag vaknade. Jag är liksom lugnare, men det är klart, tankarna smyger sig in i mellan åt. Jag vet inte varför jag gör så stor grej av det. Det är klart, jag tycker det hör till sin rätt att undra. Vi får väl se om Johannes har rätt. Jag hoppas ju verkligen det. Men timmarna går nu, eller ja, dagarna går...


Nu skall jag kasta mig in i duschen. Johannes kommer och hämtar mig om en timma. Då blir det Kapten Krok, IKEA och sen en hel del NES-spelande.

Så snabb är jag...

NU ÄR DET TA MIG *UTAN ATT SVÄRA FÖR DET ÄR SÅ FULT* JAG SOM GÅR OCH LÄGGER MIG. DET SKULLE JAG GJORT FÖR LÄNGE, LÄNGE SEN. DET RÅKAR BARA VARA SÅ ATT JAG HAR LÄTT ATT FASTNA MED NÅGOT NYTT NÄR JAG VÄL BESTÄMT MIG FÖR NÅGOT. INTE ALLS BRA.

Har lyckats att inte grubbla för mycket här framför datorn. Hoppas det blir likadant i sängen nu bara...

Det blev som jag trodde...

...mer dator för min del.

Det är dock inte konstigt, eftersom jag hade en skål med pekannötter (jag tror det är sådana i alla fall), ett stort glas med te och massor av sällskap på diverse forum nu ikväll. Forum är grovt underskattade. Man kan må urdåligt när man loggar in för att sen en timma senare må riktigt gott. Det gör jag nu! Mest är det för att jag satt in en tankeblokad för tillfället, men också för att jag fått lov att tramsa mig en stund på ett ställe där alla är minst lika tramsiga. Där man får trolla med ord och vända och vrida på det folk säger så att det till slut blir skrattretande kul. Det är ta mig tusan ett nöje som är helt underbart att få ägna sig åt. Utan att någon tar illa upp, för det är poängen, alla är där på lika villkor.

Men, nu skall jag strax gå och tvättat ansiktet och borsta tänderna. Sedan blir det mer soffmys med Strofan, min vapendragare i ur och skur!

God natt på er alla vännerna!

Piss piss piss?

Dagen idag har varit en jobbig dag, så tack till er tre som försökt att lätta upp stämningen för mig. Har ömsom varit förbannad och ömsom fundersam. Det är bara så svårt att inte grubbla när saker och ting förändras så drastiskt. Men, det kanske inte har ändrats, utan det finns en förklaring till det. I alla fall, jag har låtit känslorna styra idag (och till viss del igår kväll också.) Nu orkar jag inte göra det, det funkar liksom inte. Så imorgon är det jag som intalar mig själv att det är en bra dag och att jag mår bra. Det är till syvende och sist bara jag själv som kan säga till mig det. Men det är klart, är man en ältare så är man en ältare. Fast, vad är det jag skall älta egentligen? För, det är bara jag som tolkar nu igen.

Well, imorgon är det jag som ser till att ha en bra dag. Nu låter jag grubblerierna ligga på is ett par dagar. Sen får vi se vad som händer och sker. Jag får ha Johannes tröstande ord i bakhuvudet: "men i sinom tid kommer detta att visa sig, och jag är lika övertygad än om att det inte kommer att vara till det negativa."


Nu skall jag gå och tvätta ansiktet och sen skall jag slänga mig på soffan och se på meningslösa program. Fast det är klart, jag kommer nog bli kvar framför datorn ett tag till. Jag tycks trivas här...

Jag joinar...

....Kattastrof på soffan nu!

Kattastrof är så medkattslig!

Kattastrof märker direkt om det är så att jag går och grubblar, det är helt fantastiskt. I natt la hos sig som vanligt i fotändan, men i takt med att minutrarna gick kom hon bara närmre och närmre. Tillslut låg hon faktiskt på mig och sov, det är inte vanligt att hon gör det nu för tiden faktiskt. Dessutom har hon legat tätt intill mig hela morgonen. Som vanligt vaknade jag till vid 8-tiden men gav mig fan på att jag INTE skulle gå upp då. Så istället låg jag och hade det mysigt med min katt, tills jag somnade igen, men hon låg så klart kvar då också. Det är verkligen skönt att ha en katt som förstår när hon verkligen behövs! Det är som hon säger till mig "Matte ta det lungt, det här ordnar sig vet du, det gör det alltid."

Well, det är lika bra att jag fixar lite frukost. Om en timma skall jag träna med Malin. Idag skall nog Kattastrof i alla fall få slicka ur filmjölksskålen. Det gillar hon, och idag är hon värd lite extra.

Vad då typiskt?

I natt när jag äntligen kravlade mig i säng satte jag på lokalkanalen och precis i det ögonblicket spelades sista versen i Petters låt Logiskt. På något sätt kändes det som en beskrivning på mig. Just där i sista versen. Nu får ni dock inte tro att jag sitter här igen och deppar ihop, det gör jag inte. Jag tyckte bara att delar av texten stämde in så väl på mig. Sa till mig själv flera gånger igår kväll att jag skulle vara logisk, att det finns förklaringar. Det är bara att vänta på dem. Som Sofia sa när jag pratade med henne för en stund sen, ha is i magen Angelica. Det finns en förklaring!

Hej jag heter petter, mitt liv är som ditt
vet inte om du sett det, men de liknar mitt shit
för jag ser allt svart på vitt, alltid missnöjd med nåt
grubblar över saker som jag nog aldrig förstått
deprimerad mellanåt, de jag bär på e svårt
jag tycker synd om mig själv när jag jobbar för hårt
lovar o inte håller det, som driver mig finns där
jag gillar dom som delar mitt synsätt o flyger i min sfärd
kanske tappat det helt, spelat för många spel
målat in mig i ett hörn, fått en törn
det är då jag hatar mig själv, då kommer tåren
för jag har ingen jävla aning vafan jag håller på med

Det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, du har inte en aning, aning
det är så logiskt, alla fattar utom du
du har inte en aning, att jag tänker på dig precis just nu


Det är jobbigt...

...att alltid vara logisk! Det är mycket lättare att börja tolka saker och ting. Och som jag sagt förrut, speciellt när man heter Angelica. Men, nu är det jag som samlar på mig lite optimism och ser framåt. Det kommer säkert, vad det lider. Det jag vill ha alltså. Det finns alltid en förklaring till allt. Det har jag ju sett tidigare!

En till rev ut sig.

Ytterligare en att lida med, Stefan Holm. Han klarade inte 2,34 eller 2,36 så han hamnade precis utanför medalplacering. Ytterst tråkigt för honom, som så gärna velat försvara sitt OS-guld i år. Det såg bra ut på de första höjderna, men sen gick något snett. Men, han kämpade tappert, precis som han alltid gör.

Wissman skall väl springa senare idag, hoppas på att det går bättre för honom. På fredag är det Carolina Klüfts tur att hoppa final. Hennes mest tippade konkurrent hoppade ju ut sig, så hon kan ha en chans, bara hon tar fram sin vinnarskalle antar jag. På fredag är det jag som sitter bänkad för att se det hela, så klart!

Hur kan det få gå så fel?

Igår bänkade vi oss, jag och mamma, framför tvn för att se Susanna Kallurs semifinal. Tyvärr, som alla vet gick det fullständigt åt skogen. Vår första reaktion var allt annat än barnvänlig. Här har hon kämpat med skador och inte tävlat något under nästan två och en halv månad, hon får bästa försökstiden i kvalet och så snubblar hon på första häcken. Det om något är orättvist! Hon fick tydligen en sådan kanonstart dessutom. Det gör hela grejen ännu värre. Hon hade garanterat vunnit om hon inte hade ramlat. Hon säger själv att hon kommer tillbaka till nästa gång, om fyra år. Det är det nog ingen som tvekar om! Jag hejar på Sanna, gör ni?

Jag vann!!!!!

Nu har jag äntligen kommit igång på Tradera. Vilken sida! Hur smart som helst! För ett tag sen började jag ju spela på mitt (lånade) NES 8-bitar som ni kanske minns? Var upp till mamma dagen efter för att hämta fler spel, men det visade sig att mitt favoritspel var borta. (Läs utlånat men aldrig tillbakalämnat.) Så min vän Johannes tipsade om tradera och visst fanns spelet där i en pågående auktion. Det var bara att buda och hoppas på att det skulle gå bra. Idag skulle auktionen avslutas, så när jag kollade imorse så ledde jag fortfarande. Men ett par timmar senare gjorde jag det inte. Så när jag väl kom hem från träningen satt jag mig på bevakning av auktionen. Tio minuter innan den skulle stängas så la jag in ett nytt maxbud och 20 minuter senare fick jag veta att jag vunnit auktionen. Hejja mig! Nu får vi bara hoppas på en snabb leverans!

Imorgon skall jag på´t igen. Då har jag två eller tre spel som jag vill kamma hem. Det kan bli lite tuft, men jag skall klara det. Ett av spelen är jävligt viktigt, de andra kan jag nog få ta på vad det lider. Iiiiiiiih, jag älskar tv-spel. I alla fall när det är så mycket nostalgi i det hela.

Uppe med tuppen?

Här vaknar jag så där tidigt igen. 8.30 för att vara exakt. Tror det är två eller tre dagar på hela semestern som jag sovit längre än så. Det här är sjukligt! Varför vaknar jag så tidigt för? Det kan inte vara nyttigt alls. Det är lätt att bli uttråkad av all vaken tid när man inte har saker att göra. "Du borde sova mer, så du har mindre tid att vara uttråkad på." Det är så jävla lätt att genomföra, eller not, jag är ju dessutom pigg när jag vaknar.

Well, nu är det som det är. Så jag får väl ta och fixa i ordning lite frukost och dimpa ner i soffan ett litet tag. Tänkte ta mig en tur till systeryster och carrotface idag. Sen blir det träning med Malin. Har dock mycket ont i nacken, eller ja nackspärr är det mest. Så jag får nog ta det lite försiktigt på gymmet idag. Vill ju verkligen inte skada mig nu. Det har jag inte tid med.

Men, mot frukosten nu då.

Kattastrofs småbröder!



Kattastrofs mamma har fått ungar igen. Den här gången blev det två små röda kattpojkar. De är säkerligen döpta, och Sofia har nog berättat det för mig också. Men det har jag glömt bort. De var helt ljuvliga! Hade jag haft lite mer tid hade jag gärna tagit en av killarna, så att Kattastrofan hade fått en kattkompis. Men, det får vänta ett litet tag till innan det kommer in en katt till här hos oss helt enkelt.

Ett litet steg för mänskligheten...

...ett väldigt stort kliv för mig!
Idag av alla dagar tog jag mig i kragen och cyklade upp till Fontin för att ta en tur i spåret. på vägen upp var jag övertygad om att jag skulle ta femman, men när jag väl började tänkte jag att det var bättre att ta två och en halvan istället, och skulle jag orka mer efter det så kunde jag ta samma varv igen. Det var segt till en början, men på mitten gick det hur bra som helst. Dock fick jag för mig att springa lite för fort i en uppförsbacke, så slutet blev riktigt tuft. Under de två sista backarna och slutspurten var jag tvungen att säga till mig själv att fortsätta springa. Jag skulle verkligen inte ge mig och gå en del av varvet, bara för att jag var så dum och kutade på vid fel ställe. "Spring ända fram till cykeln, har du nu orkat den mördarbacken klara du de sista 100 meterna också..." Det gjorde jag som tur var! 17 minuter tog det för mig att ta mig runt varvet. Något jag faktiskt är riktigt nöjd med! (Om jag har räknat rätt så betyder det att jag springer med en hastighet på 8,8 km i timmen.)

Så, nu är det bara för mig att ta mig i kragen flera gånger! Fontin är underbart! Om jag köper mig ett underställ så kan jag ägna mig åt löpning även i höst/vinter.

Heja mig!

I skogen kan det bara gå vilt till?

I samlad trupp stormade vi igår Sofias gårdsplan, eftersom hon inbjudit oss till en försenat 25-årsfest och inflyttningsfest. Efter att nästan alla kommit så fick vi först försöka förtjäna vår välkomsdrink, och det genom att kasta hemmagjorda pilar på ballonger. I alla ballonger låg det lappar med hur mycket välkomstdrink man skulle få i sitt glas. En del hade oturen att inte få något alls, andra fick alkoholfritt medan en tredje fick två glas. En kul idé vill jag lova. Sen fick vi gå en poängpromenad med frågor om Sofia. Här trodde man att man kände sin kompis, men jisses vilka svåra frågor i mellan åt. Mitt lag trodde ju att vi skulle kamma hem en full pott, men icke!

När det var avklarat så fick vi kasta lite pil till, så att vi som inte fått någon drink skulle i alla fall få chansen att blöta våra torra strupar. Lagom till 20.00 blev det sen lite mat och en massa skålande. Sofia sattes på pottan, när hon fick presentera oss alla. Hon skulle berätta lite om varje person och det blev både det ena och det andra tokiga hon berättade.

När alla hade ätit upp hade Sofias vän Carro ordnat ett litet test för Sofia. Eftersom hon nu flyttat hemifrån så finns det en del saker hon måste kunna, så hon fick diska och tvätta kläder inför en hänförd publik. Sedan öppnade hon sina presenter och efter det kunde tårtan serveras.

När allt sådant var avklarat kunde dansen bryta ut. Alla dansade hej vilt! Det var väldigt sällan som dansgolvet var lugnt! Det var full rulle hela tiden. Var man inte på dansgolvet så stod man i Sofias kök och skojade friskt. Tänk vad lite alkohol kan göra...

Tyvärr var det några som valde att lämna festen runt 00.00-00.30-tiden om jag inte minns helt fel. Väldigt tråkigt så klart! Men, de som var kvar, var verkligen kvar. Varje gång jag tittade på klockan förvånades jag av hur fort den sprang fram. Plötsligt var den både 01.00, 02.30 och sist jag tittade var den 03.40. 03.40! Då storknade nästan alla och undrade vart natten tagit vägen. Då var det bara att tacka för sig och cykla hem. Helt utmattad av kvällens alla tokiga upptåg.

Som ni förstår, det som hände på festen, stannar på festen! Det är nog lugnast så. Men självklart skall ni få lite härliga bilder att titta på!


Värdinnan i egen hög person!




 

Idag gjorde jag det jag behövde!

Jag vaknade nyss! Visst låter det helt sjukt? Fast så här är det, jag somnade sent i morse och vaknade ganska tidigt. (Det har jag visserligen gjort typ hela veckan.) Eftersom jag skall på fest host Sofia idag tänkte jag att det var bäst att vila lite så att jag skulle orka med det. Nu skall jag strax till att äta lite, det blir ju mat ute hos Sofia sen också, så det är dumt att komma mätt. Sen kommer det bli lattjolajban hela kvällen! Återkommet med detaljerad information imorgon igen.

Neo - första bilden

Jag snodde en bild från min kära svägerska Hannas blogg nu. Orkar dock inte hålla på att spara och dona så jag länkar till den. Det är första bilden på Neo som jag visar upp, samt första bilden på oss tillsammans. Vem är sötast av oss? Neo så klart.

Neo

Jag, en boknörd!

Ni vet att jag gjorde boknördstestet någon gång förra veckan? Eller hur? Jag fick en rätt hög procent på det testet och igår kom jag på varför. Både tisdag och torsdag har jag varit inne på kulturkalaset i Göteborg. Då har jag tagit bussen in, eftersom man inte skall dricka efter att man druckit cider. Att åka buss kan lätt bli en aning långtråkigt, även om det bara tar dryga halvtimmen att komma till stan. Så jag har med mig en bok att läsa. Smart va? Bäst av allt, då har jag ju något att läsa på vägen hem också, så att jag inte somnar på grund av all cider jag druckit. Så, nu kan jag stolt sträcka på mig och säga att jag är en äkta boknörd! Eller?


En liten uppdatering efter att Hanna hade korrekturläst här:
Jag menar så klart, man skall inte köra efter att man druckit cider. (Ibland är jag ta mig fan för rolig.)

Vilka ben!

"Vilka ben du har, så slimmade, tränar du eller?" Den kommentaren lyckades lysa upp en hel del av min dag igår. Det var en kollega som kom fram och sa det till mig när jag stod och beställde en förbjuden ost och brie-baguett på cafét. Kul att höra att träningen ger resultat.

Men, här sitter jag nu och har lite ont i min vad. Jag tror mest att det är träningsvärk, men jag skall nog ta det lite försiktigt i benmaskinerna idag så jag inte förvärrar något. Vill ju inte tappa träningslusten ännu. Det får bli mer fokusering på magen idag helt enkelt. Igen.

Imorgon skall jag låna bilen av pappa och åka ner till Freeport och kolla efter träningsskor. Hittade ett par i måndags, men de kostade 600 spänn och var liiite för små. Så det var inte värt det tyckte jag. Hoppas kunna hitta något annat imorgon helt enkelt.

Nu skall jag åter ner i sängen igen och vila mitt ben, smörjade in det med tigerbalsam för att se om det kan ha någon effekt för mig.

En annorlunda händelse

En annorlunda händelse. 

En ängel kom till herren Gud

och förde fram ett viktigt bud;

Ett mänskobarn skall födas snart

ett speciellt och underbart

 

Det barnet är av sådan sort

som inte lär sig lätt och fort

Men sitter allvarsam och vek

och ser på andras stoj och lek

 

I skaparns tanke helt perfekt

 för världen ter han sig defekt

Och vad han tänker - vad han vet

är hans egen hemlighet

 

Där behövs en Mor och Far

som gränslös tröst och omsorg har

Och som fömår att hålla kär

ett barn som mycket bräckligt är

 

Att få det barnet i sin vård

det är en gåva och en nåd

I tro och kärlek växer den

som anförtros den uppgiften

 

Så Herre välj med omsorg dem

som kan den lille ge ett hem

Där allt man hoppas allt man tror

och nåd och frid och värme bor.

Tolkarangelica?

Jag tror att den stora tolkarangelica har varit framme igen. Har en liten känsla av det i alla fall. Får se hur saker och ting utvecklas nu under ett par dagar... Vem vet!? Men en sak är säker, jag är försiktig!

My carrotface!

Igår var kanske inte den mest roliga dagen, i alla fall inte den mest roliga starten på dagen. Jag var rätt nere så att säga. Men tack ni tre som stöttade, säger inga namn, ni vet nog vilka ni är ändå! Vid tolv spottade jag mig i näven för att komma utanför lägenheten en stund. Tog bussen till Ytterby och efter diverse kontoproblem kom mamma ner och mötte mig i centrum så att vi kunde köpa oss lite lunch. Sen begav vi oss hem till Weronica för att där intaga vår mat och för att jag skulle få chans att få villkorslöst med kärlek. Lillkillen hade precis vaknat när vi kom så jag gick in till han för att prata lite med honom. Genast möttes jag av världens leende. Jag böjde mig ner till honom i sängen och genast gav han mig en blöt babypuss!

Sedan var det dags för lunch. Medan jag, Weronica och mamma åt varsinn sallad åt Felix en stor portion med majs, morötter och kalops, allt hemmalagat av den otroligt duktiga mamman själv. Hans aptit var otroligt god, mest för att han hade någon att äta med, att det inte bara var han som satt och åt. När maten sedan var uppäten var det inte lägre Felix som satt i sin stol. Han hade på något märkligt sätt förvandlats till carrotface istället.



Så, gissa om det sedan blev ett bad? Självklart! Moster och Felix intog badrummet för att ta ett stärkande bad. Killen är förbannat stabil så vi hade balansövningar i vattnet. Det är inte länge kvar innan han sitter helt själv, utan att man behöver stå och passa honom ifall han ramlar. Felix passade på att simma lite också, försökte jaga termometern en stund, men kom på att det var mer spännande att försöka koka kaffe istället. Dock hittade han inte riktigt tekniken med hur man blåser ut, så han sög mest in. Felix älskar vatten, så han hade säkert druckit upp allt vatten jag tappat upp om jag inte stoppat honom. Efter det åkte tvättlappen fram och Felix förvandlades till sig själv igen. Det var ju för tur!

Sen satte vi oss i salongen, eller ja i vardagsrummet. Weronica ville visa upp bilderna från bröllopet de var på i lördags. Hon berättade att brudens frisyr hade tagit 3 timmar att sätta upp, och den var snarlik Weronicas, som tagit ungefär 75 minuter att sätta upp. Men, bruden var verkligen fin, det kan jag lova. Självklart hade linslusen Felix smugit sig in på en och annan bild där också. Mitt i bildtittandet började Felix låta som en mistlur. Han märkte att det inte var han som stod i centrum, så han började genast ljuda för att vi skulle se honom. Snacka om bortskämd unge. När bilderna sen var slut passade vi på att mysa i soffa. Felix var inte helt med på noterna, han var mest trött. Så efter att moster fotograferat lite fick han äntligen hoppa ner i sängen.

Lille killen är så stor nu, nu somnar han själv i sin säng. Visserligen får man gå in och vända honom ett par gånger, hitta nappen åt honom, lägga nallen rätt och skruva upp speldosan, allt detta tills han somnar, som en sten!

Senare kom morfar och hans sambo på besök. Då fick Felix en fin spelande leksak i present. Något som de vuxna uppskattade mer. Felix ville mest bita och suga på den. Dessutom användes den till att locka honom att krypa. Något han gör som en kung! Han är vrålsnabb och vråltidig med det tydligen. Han kryper väl inte regelrätt än, hasning medelst ålning är det mer just nu. Men ibland får han med sig knän och fötter också. Lovar att lägga ut en film, skall bara locka ur den ur mamsingen först.

En sak är säker, min dag blev avsevärt mycket bättre efter att jag varit hos systeryster och umgåtts med henne, Felixen och mamma. Trots att jag mest var trött och ville somna på deras soffa. Men se, det hade icke gått för sig. Kommer säkerligen åka upp dit fler dagar denna veckna och mysa på med dem.


Hmm, han ser ju inte ut att vilja ligga där kanske... typiskt att han alltid skall göra såna miner! :p

Ge er för fan!

Nu kommer jag garanterat få höra både ett och annat, men det skiter jag fullkomligen i. Var och varannan dag hittar jag kommentarer på min blogg, jättekul! Men, när jag ser vad det är för kommentarer så blir jag så irriterad. Är det inte en förfrågan om jag kan komma in på deras blogg och kommentera så är det en massproducerad text om att delta i tävlingar eller bli värvad till sidor där man skall få saker gratis. Med pappas ord ringande i öronen: Du får för fan inget gratis. Även om du nu inte betalar för det så måste du jobba för det. Du måste skicka den där jävla länken till så många människor innan du får någon liten onödig sak gratis. Och, har du betänkt, att om någon följer din länk och läser på sidan och tycker att den har något bra upplägg, hur enkelt är det då inte för dem att registrera sig utan att använda din kod till det? Va?

Nej, snälla sluta att skicka dessa länkar till mig. De blir inte godkända, och jag kommer garanterat inte in på eran blogg bara för det. Samma sak gäller er som ber mig komma in till eran blogg och kommentera, det hjälper föga skall jag säga. Jag älskar att läsa andras bloggar, men jag avskyr att bli uppmanad att göra det. Jag läser det jag tycker är bra, och kommenterar där jag har något att säga. Det verkar ganska logiskt va?

Ångest?

Nej, jag har inte någon ångest. Men jag vet någon som skulle kunna ha fått det. Typ!
Som vanligt säger nog mina intentioner det rätta igen. Det är typiskt! Men, lika bra antar jag. Skall dock inte kasta in handduken helt ännu. Och ni som undra, jag säger inte mer än så här. Vill vara lite kryptisk, jag behöver vara kryptisk! För min egen skull!



Att delar här i livet skall vara så svårt, det är sjukt!

Pleas! Brainwash me thanks!

Eller! Det behövs inte, jag är redan det. Så hårt det nu går att vara hjärntvättad... Har just sett en riktigt usel film, att jag tillbringade så mycket tid med den är otroligt. Urk! Men, jag seglar ner i soffan igen, hoppas att tvn har något riktigt bra att erbjuda.

Just nu...


Ibland kan bara låtsas!
Just nu vill jag inte låtsas egentligen.
Men när man inga vettiga svar får för stunden,
så finns det inga andra utvägar.

Jag är expert på att tolka!
Och det är inte så att jag tolkar realistiskt!
Nog för att det antagligen är normalt, med allt jag har bakom mig.
Nu är jag dock beredd att ge det en chans...

Till och med katten fick sig en släng...

Nu har jag städat här hemma. Nästan genomnoga. Vet bara tre ställen som skulle behöva rengöras, men jag orkade inte klättra på bänkarna idag. Så, överskåpen städar jag en annan dag. (Hur lätt är det inte att skjuta fram vissa grejer?) I alla fall, större delen av köket skiner som tusan. Rengjorde till och med fläkten (uuuuuuurk), kaffebryggaren och bakom spisen. Sen har jag som vanligt jagat Strofans päls som ligger och dräller exakt över allt. Hur lyckas hon att fälla så mycket? Det känns som att jag damsugar upp en katt åt gången, ändå har hon lika mycket päls kvar. Har kommit fram till att jag måste rolla soffan minst en gång om dagen för att den skall vara sittvänlig...

Fick till och med gått ut och slängt all min återvinning, det var riktigt skönt att bli av med den. Varför kan jag inte vara mer ordentlig och göra det en gång i veckan? Fast, jag har hittat lite saker jag bör göra en gång i veckan, eller i alla fall varannan vecka. Och det är just återvinningen och sen att bada Kattastrof.

För, mitt i min städiver åkte hon på en dusch. Hon är jätteduktig medan jag duschar henne, men hon gillar det inte alls. Tur att hon står ut i alla fall. Hoppas att jag fick av en massa enveten lös päls idag, det kändes verkligen så. Kan bli lättare med hennes duschar om vi gör det mer regelbundet.


Nu när jag har varit så duktig skall jag lägga mig på sängen och läsa klart min bok.
Har läst flera bra böcker det senaste, skall göra en lista så ni som behöver lite inspiration har något att hämta här.

Nu får det vara nog!

Nu har jag spelat en hel del spel här ikväll. Dock inte Fester, eftersom det ligger hemma hos mamma. Så jag spelade Goonies II, men tröttnade eftersom jag var trött. Så det spelet skall jag bråka lite med imorgon igen. Då jävlar!!

Men nu är klockan över tolv så det är dags för sängen och boken.


God natt alla vännerna!!

Nu skall jag...

...skippa datorn och ägna lite kvalitetstid åt min tv och mitt lånade nintendo 8-bitars. (Det fungerar äntligen, ty min vän Johannes fixade en kabel till mig. Min tv tyckte inte om orgianlkablarna, så därför har spelet stått här ett år utan att ha blivit rört. Som tur var hittade Joahnnes ett sätt att få ordning på det.) Så nu skall jag spela Gonnies, Festers och Super Mario 3 för glatta livet ikväll. Det är härligt att ha en lugn och skön kväll ibland...


Konceeeeentration tack...

Vem har gett dig tillåtelse att komma redan?



Ja, vem har lovat hösten att han redan får titta in hos oss? Är inte Augusti en sommarmånad? *Juni, julie och augusti, härlig sommar är det då...* Ja, i alla fall! Jag såg massor av gula blad ligga och skräpa på marken idag, och samtidigt som jag inte ville se dem så gjorde de mig glad. På något sätt. För hösten är vacker, och så får man sätta på sig sina underbar varma kläder. MEN! Kan inte hösten få komma lite senare, jag vill ju ha lite mera sommar. Eller vad säger du?

Min tuffa ögonsten!



Är man den tuffaste som gått i ett par skor så är det klart att man skall ha en dödskalleslips på sig när man går på sitt första bröllop. Visst är han helt underbar min ögonsten? Mamma har dessutom sett till att ha matchande nappar till lillkillen. En röd som satt i vid fototillfället, och en svart och en vit ifall någon skulle trilla i kyrkgolvet. Sen lär ni ju notera hur glad Flixen blev när jag tog fram kameran. Han skrattade och hoppade och hade sååå kul! Mmm! Det är så sant som det är sagt, Flixen är förbannat charmig, och mosters hjärta blir mer och mer överfyllt av kärlek till honom, för var dag som går. Det är helt underbart att känna så här!

Frisörmästare Angelica Jonsson?

Igår frågade min söta syster mig och jag kunde komma och hjälpa henne idag med att sätta upp håret, hon skulle ju ändå på bröllop. Så jag sa visst, det är klart. Genast satte tankarna igång, hur skulle jag göra för att Weronica skulle bli nöjd. Så här är det, hon är en enkel människa och vill inte ha något tillgrånglat. Så, gissa om jag hade nerverna utanpå kroppen. Jag ville ju att hon skulle bli nöjd. Som Weronica sa det "Jag vill ha något enkelt, så att det nästan ser ut som att jag gjort det själv fast ändå inte." Det ni, det är ju lätt att fixa, eller hur?

Men efter lite dividerande och diskuterande så började jag i alla fall att locka håret. Det tog sin lilla stund, en timma för att vara exakt. Då ber Weronica om en liten paus, det är ju så jobbigt att sitta still och få hårbehandling?! Det är ju inte alls jobbigt för den som gör det. Eller?  När jag är klar frågar Weronica hur det ser ut och jag svarar sanningsenligt "Som mormor fast inte lika mycket." (Detta är något vi alltid säger till varandra när korkskruvarna är gjorda. Ty vi har båda haft kort hår under en längre tid och envisats med att ha lockar i det = mormors frisyr.)

Well, pausen varade bara en liten stund, sen började pysslandet med lockar. Men eftersom hon ville ha den där enkla frisyren så tog det mig inte så lång tid att fixa det. På det sätt jag tänkt ut redan igår. Enkelt och lätt men väldigt snyggt! Hör och häpna, Weronica blev nöjd med en gång. (Ja förutom lite små korrigeringar) "Ja men, det här var ju faktiskt riktigt snyggt måste jag säga." Det där mina vänner, det är en komplimang utan guds nåde.

Så hår snygg blev min lilla syster (som då och då tar på sig sin kvinnliga outfit och går på stan som en helt vanlig människa, faktiskt!)



Inte för att pumpa upp mitt ego allt för mycket, men visst ser det ut som en riktig profsuppsättning?
*sitter och ler för mig själv - i feel good...*

Det finns så många dimensioner

Det är flera som påtalat att jag inte bloggat om min, Malins och Sofias Ålandskryssning, och ni vill veta vad som hände på den. Vi kan säga så här, det hände en massa roliga saker. Som sig bör fanns det också mindre roliga saker. Men, det är inget vi pratar högt om, det som hände på båten stannar på båten. Eller ja, det tråkiga i alla fall.

Bäst är ändå kommentaren Malin gav mig på torsdagen när vi satt i bilen hem:
- Angelica, du var så otroligt sprudlande när du kom in i hytten imorse. När du tjoade med en sådan otroligt glad röst "Heeeeeej flickor."
- Va? Lät jag verkligen så?
- Ja det gjorde du, och du lät så himla glad.

Men för att berätta lite om resan i alla fall, tar det lite i punktform.

1. Bilresan upp till Stockholm - Jäklar i min låda. Att tre flickor kan orsaka sådan kaos i trafiken. Eller ja, kaos var det inte. Men snacka om att alla killar som körde bil blev snopna när vi drog om dem. Det manliga egot krossades då och då där på E4an vill jag lova. Tyvärr skulle en polisbil ut och köra samtidigt som mig, så jag fick vara rätt laglig. Jag höll deras hastighet. Ökade de, ökade jag. Vi åkte från Kungälv klockan 9.00 för att vara i god tid uppe i Stockholm. DET VAR VI! Vi körde in och ställde oss i filen på terminalen klockan 15.00 och fick inte köra på förrän 17.30. Typiskt! Men, vi satt och spanade in killarna som arbetade vid båtarna, och så skrattade vi en massa.

2. Middagen - Vojne säger jag! Vi åt på en restaurang som hette Skärgårdskrogen. Att ett restaurangbesök kan bli så kul. När vi fått in vår mat började vi äta. Strax därefter reagerade Malin på att jag inte fått någon potatis varpå hon menade att jag skulle påpeka detta. Jag sa att jag inte var så noga med den ändå. Då säger Sofia "Du har betalt massa för din mat, klart du skall ha potatisen." Så hon och Malin är snabba på att hävda min rätt så servitören skyndar med potatisen till mig och ber så hemskt mycket om ursäkt. Vi fortsätter att äta och kommer på att vi behöver lite vatten till vinet så vi ber samma servitör om detta. Han ställer fram till mig och Sofia varpå jag säger "Malin vill också ha lite vatten" och får svaret "Då skall Malin få det också." Tillslut hade vi ätit upp vår mat så servitören kommer med vår nota. Vi betalar och jag reser mig för att gå. Malin och Sofia blir kvar där inne med servitören och kommer strax utrusande efter mig. "Vet du Angelica, vet du? Han sa att han hade ju inte fått våra nummer." Jag tappade hakan och såg frågande ut och sa, vad gjorde ni då? "Vi bestämde träff utanför nattklubben klockan tolv." Därefter vet jag inte riktigt vad som hände, men servitören berättade senare för mig att de hade minsann hört nästan allt vi sa. Tack och lov hörde han inte vad vi pratade om i hytten...

3. Vi är lesbiska - När vi gick upp till en pub för att ta oss något att dricka blev vi uppjagade av en äldre man som tyckte att  vi skulle spendera våra pengar på alkohol och inte spel. Så på puben bjöd han mig och Malin på en Smirnoff Ice. Sofia tackade vänligt men bestämt nej till en sån. Han började med någon slags flirtning med oss och stod och smekte Malin på armen. Detta var obekvämt för henne, så hon vände sig mot mig och kysste mig. Stackarn blev helt förstörd och såg oförstående ut. Varpå jag säger "Vi är lesbiska och har varit ihop i fem år". Då säger han "Vad synd!" Malin frågar då "Vad då synd?" Karln tittar på oss igen och säger "Ja, det är ju så synd för två så söta flickor." Jag tänder till och frågar "Får inte lesbiska vara söta då menar du?". Där visste han inte vad han skulle säga mer, så vi frågade om vi fick bjuda honom på en öl som tack för Smirnoffen, men det ville han inte veta av. Vi skyndade oss därifrån sen kan jag säga...

4. Nattklubben/Festandet/Dansandet - Vi satt uppe på ett litet ställe och drack goda drinkar och skvallrade ett bra tag som sig bör. Drack goda drinkar eftersom det kändes otroligt billigt och lyxigt. Vid 1-tiden gick vi ner till nattklubben och där var han. Servitören. Servitören hette egentligen Johan och han var vrålläcker. Så, vi stod och pratade med honom länge, och sen tog vi oss ett par drinkar till. Hur många? Det vet jag faktiskt inte! Vi dansade lite och hade det riktigt roligt!

5. Här hände det massa saker. Saker som hände på båten och som lär stanna på båten. I alla fall tills jag vet mer. *ler finurligt*

6. På hemresan mådde vi relativt bra, med tanke på spritintaget. Men sjösjukan var värre. Vi hade alla en släng av den då och då. För tusan, vad det kan gunga på sjön.

7. Grannarna - Vi hade ett gäng äldre herrar i hytten bredvid oss på båten. På torsdagen kom en av dem om knackade på hos oss och presenterade "Jag är en alkoliserad baron och jag undrar om ni behöver hjälp?" Malin skötte snacket med honom, och sen skrattade vi gott åt honom. På ett ytterst snällt sätt. Flera gånger under torsdagen stötte vi på dem i korridoren och alltid var de lika vänliga. När vi skulle gå av båten gick jag ut i korridoren lite före Malin och Sofia, då står den "alkoliserade baronen" där och vill kramas. Så gulligt! Sen kommer de andra tjejerna ut och vi skall gå förbi herrarnas hytt. Då stannar de oss och börjar småprata med oss. De undrar varför vi inte druckit något under tordagen varpå vi berättar att vi skall köra hem till Göteborg när båten kommer i land. De tittar impat på oss och ler och säger "Wow, ända till Göteborg alltså?" Sen säger den ena av dem "Får jag ställa er en fråga?" Sen tittar han på Sofia och säger "Se inte så rädd ut, den är inte svår. Är ni lesbiska?" (Han har inget med den andra mannen att göra.) Vi tittar på varandra och skrattar. Malin svarar "Vi är nog både lite och...." "Woooow!! Vi har hört er hela natten..." Malin och jag faller in i ett garv och förstår att de hört vårt lilla practical joke. Vi ville busa lite med pojkarna så vi låtsades få en orgasm i vår hytt tidigare på morgonen. (Löjligt? Kan tänkas, men vi tyckte det var kul!) Så säger den "alkoliserade baronen" "Tack tjejer, för den bästa natten på länge, det här kan jag leva på." Då säger jag "Du kan få drömma om det" "Det skall jag göra, erotiska drömmar." Vi skrattar gott ihop. (Vi kände att det här var sympatiska män som bara var ute och hade det trevligt. Som Malin sa, de blev inte så där sliskiga som vissa män kan bli när de försöker vara sensuella. De här var bara roliga. Det höll jag och Sofia med om. ) När vi sen skulle till att gå önskade herrarna oss en trevlig resa och bad oss att köra försiktigt. Ey? Gjorde vi det?

8. Resan hem - Malin tog första sträckan och Sofia och jag lyckades väl somna till där en stund. När det sen blev Sofias tur att köra vaknade vi alla till och började skråla i bilen. Som fan dessutom, och mellan låtarna skrattade vi sönder oss. Jag uttrycker det som så "Vi tar bara igen karaoeken som vi missade inatt." De andra höll med och vi fortsatte vårt skrålande. Underbart. Hade det inte vart så att vi varit ute på sjön i så många timmar innan, så hade vi säkerligen knäckt en cider så fort vi kommit hem. Så bra stämning var det i bilen. Underbart. Resan hem gick dessutom mycket fortare än resan upp. Mindre än 5 timmars körning. Men, så körde vi väl inte helt lagligt någonstans heller. Underbara Malin säger till mig - Varför kör du så lagligt på den här 90-sträckan? Det finns ju inte ens en fartkamera, och jag vet att du älskar att köra fort? Så, när vi passerade Borås låg jag väl en relativt bra bit över hastighetsgränsen...

Vojne! Vi sa att vi skulle göra om det här igen. Och det hoppas jag verkligen att vi gör. För det var något av det roligaste jag gjort. Men, vi skall lära oss av våra erfarenheter, och ta med oss viss rekvisita nästa gång. Så att allt går smidigt och blir roligt! Oj oj oj! Vilken kryssning tjejer...


Sen vet man ju inte vart det slutar, det kan ju finnas efterföljder. Men det berättar jag inte mer om just nu...

Hur stor boknörd är du?



Medelresultatet på testet låg strax över 50% och jag hade 63%.
Då läser jag med andra ord en hel del.
Gör du?

Raj raj deluxe!

Nu så, nu är vi packade (redan?) och klara för att åka och hämta Sofia. Snart beger vi oss mot Stockholm och kryssningsbåten. Hejudamig! Det kommer bli så grymt häftigt. Jag menar... vad jag menar berättar jag när jag återkommer hem. Nu skall vi som sagt ut och åka båt.

Felix - charmör ut i fingerspetsarna!


Min ögonsten fick nappar av mig i söndags. Nappar speciallbeställda till just honom. De var lite stora, men det verkar som han gillar dem rätt mycket ändå. De är inte riktigt formade på samma sätt som han är van, men eftersom de var färgglada så funkade de utmärkt att leka med. Jag ville så klart ha en snygg bild att lägga in här i bloggen, men Felix har väl poserat för si så där 3000 bilder redan så han vet precis vad som är på gång när en kamera alternativt en mobil kommer fram. På med en missnöjd min och sitt inte still! Funkar inte det, försök snappa åt dig kameran så moster/mamma/pappa/anyone inte kan ta det fördömda kortet. Det är det som sker på den lilla bildserien här, Felix vill inte vara med på kort, han vill leka med min mobil. Men visst är han charmig? Charmig as hell!

En bänk på herravdelningen?

Idag var jag, Malin och hennes bror Simon på Ullared. Vi dividerade lite lätt hur vi skulle göra för att få Simon att stå ut under tiden vi var på damavdelningen. Skulle vi skicka ner honom till teknikavdelningen kanske? Dilemmat löst sig snabbt, genom att vi helt sonika började med damavdelningen. Så ledes skulle han inte tröttna allt för fort. Simon stod vid våra vagnar och höll modet uppe under hela tiden vi sprang runt som yra höns. Jag som varit där ett par gånger nu det senaste var klar lite tidigare än Malin så jag stod och sällskapade med Simon. Reflekterade faktiskt över att det borde funnits en och annan bänk att slå sig ner på där på damavdelningen, så att männen/killarna/pojkarna har någonstans att sitta medan just damerna springer runt och hittar kläder.

När vi sen gick bort mot herravdelningen, vet ni vad jag hittar där då. 2 bänkar att sitta på, och självklart ockuperades de av damer. Hur konstigt är inte det gjort? Kom nu på, det kanske inte får plats bänkar på damavdelninge? Damerna kanske behöver mer svängrum än männen? Ja jag vet inte, men det kändes i alla fall fel. Mer bänkar åt herrarna tänker jag i alla fall.

Vi gjorde ett bra jobb!

När jag vaknade nyss så sträckte jag lite extra på mig, sen skuttade jag upp och gav mina luddbollar mat. Någonstans i den prosessen så märkte jag det, jag hade inte speciellt ont. Lite stel i sidorna och i nedre delen av ryggen. Skönt! Fast, jag ska väl inte ropa hej förrän jag är över bron? Jag menar, träningsvärken kan ju lika gärna komma ikväll. Det hoppas jag dock inte på!

Nu skall jag äta upp min frukost, för om 5 minuter kommer Malin och Simon, vi skall till Ullared...

Myspys och ryggrys!



Takida - Poisoned

Those summer nights, those summer nights in bed
You were forcing him to play
You cannot make it right, you cannot make it right again
He's scared now for life

Hey! Will he ever let it out?
And I wonder why doesn't he break down and cry?
How do you feel when he's inside you and he cries?
What's in your head, is it pleasure in your mind?

He didn't know what's right, he didn't know what's right but you did
He was just a kid
On top of a child, on top of a child, it's wrong it's so bizarre

Hey! Will he ever let it out?
And I wonder why doesn't he break down and cry?
How do you feel when he's inside you and he cries?
What's in your head, is it pleasure in your mind?

You're so bad, you're so bad, the poison is in there now and forever
The soul's lost and the ache is blunt, hollow feelings

You killed his youth and hunger,
the mouring wont stop,
addiction's growing.
Masturbration saved his life

It means nothing to you now
But its everything to him

Yes! I did it!

Idag var dagen då träningen skulle påbörjas igen. Hade pratat lite löst med Malin om det men fått ett relativt osäkert svar. Det hade jag förstås glömt när jag steg upp imorse så när jag fick hennes sms var det lite motigt att svara. Hade ju redan tänkt tanken på att gå ut och springa. Men, eftersom hon hade kommit ihåg det så bestämde vi att vi skulle ta det framåt kvällen eftersom jag var tvungen att gå till biblioteket och banken samt att jag blivit tillfrågad att åka med till IKEA med Sofia.

Det skall dock erkännas att vid 15-tiden idag var jag så förbannat trött att jag flera gånger tänkte tanken "Nej, jag kan inte träna idag!" Stod och knåpade på ett sms till Malin i huvudet för att avboka träningen. När jag sen skulle till att ringa henne istället tänkte jag "Jag får säga till henne att hon skall släpa mig till träningen ikväll för jag orkar inte." Då gav jag upp och struntade i att ringa, för hade jag sagt det till Malin hade hon bokstavligen dragit mig till träningen, om hon så behövde dra mig i håret. Det var bara att stampa hårt på foten, skaka på huvudet och fokusera framåt. (Det var visserligen varmt som i en stekugn inne på IKEA då halva Göteborgs bedolkning valt att åka dit idag av någon konstig anledning. Så det var inte konstigt att jag blev trött där inne.)

Vid 18-tiden träffades jag och Malin utanför F&S i Ytterby. Först fick hon fylla i massa papper när hon skulle teckna ett träningskort på autogiro. Vid 18.30 kunde vi börja inne på gymmet och efter 10-11 minuter i crossen så gick vi på mitt träningsprogram. Eftersom det är ett allmänt program så valde Malin att följa mig. Hör och häpna, jag behövde inte sänka mina vikter speciellt mycket, trots att det är över 2 månader sen jag var där förra gången. Bara det var så otroligt peppande så nu är det jag och gymmet igen! Dessutom har jag nu skaffat mig en träningskamrat så nu kan vi dra varandra till träningen i fortsättningen. Vi blev så taggade att Malin föreslog ett pass imorgon igen, men jag kände att vi nog kommer ha bra mycket träningsvärk (trots rejäl stretching) imorgon och eftersom vi skall sitta i en bil stora delar av dagen på onsdag kändes det inte rätt mot kroppen att ta ett pass så snart igen. Istället skall vi ut och cykla, för konditionens skull.

Fasiken, det är lätt att fråga sig så här i efterhand "Vad fan har jag inte gått till gymmet tidigare för?"

Angelicaslarvmaja!

När jag kom hem i morse så hälsade jag som vanligt på Kattastrof som kråmade sig som en liten galning vid dörren när jag steg innanför den. Sedan satte jag mig en stund vid datorn och kollade lite saker. Jag satt väl där nästan en timma innan jag började göra mig i ordning för lite sömn. Då börjar Panik att göra ljud i från sig så jag skall gå till buren för att hälsa på honom. Då ser jag att båda luckorna är stängda och Panik finns inte i buren. What the hell hinner jag tänka? Då kom jag på det, jag hade glömt att sätta in han i buren innan jag åkte både till Skopunkten och till barnvaktningen. Genast tog jag upp honom och klappade honom och myste lite med honom. Sen fick han hoppa in i sin trygga bur igen. Igenom mitt huvud for det massa hemska scenarion, hur enkelt det hade varit att han tuggat på en sladd eller så och inte överlevt det. Samtidigt kom tanken att Panik trivs bra på sin handduk där under soffan, så antagligen har han suttit där hela tiden och filosoferat. Tur att Kattastrof är så uppfostrad desstuom... VOJNE!

Blues Way Shoes

Vi kastade oss i väg till Skopunkten igår, jag och Malin. Vi hade drygt 50 minuter på oss, eftersom jag var tvungen att vara hemma vid halv två igen för att hinna göra mig i ordning inför bröllopet och barnpassningen. Det som tog tid var väl egentligen att köra till och från affären. Vi kom dit 13.06 och åkte där ifrån igen 13.15. Och då med tre par skor i släptåg. Jag fick med mig två par och Malin fick ett par. Vi var båda mycket nöjda med det vi köpte. Nu kan vi åka på kryssning utan problem.


Läckert eller läckert?
De längst ner till höger, de må se obekväma ut, men de var grymt sköna!

En liten gå-bort-present

Jag tror att min syster är något stort på spåren. För nu har det hänt igen. Ytterligare en present som jag skapat har blivit GRÖN. Det skedde utan att jag ens tänkte på det. Inte när jag köpte första delen till presenten i alla fall. Det var först när jag var och kompliterade presenten som jag insåg att det blev grönt, och då menar jag väldigt grönt. Presenten var till Sandra, när hon hade bjudit in till tjejmiddag i fredags. Den må vara enkel, men jag tycker att det blev riktigt fint. Vad tycker du?

Min nya frisyr!

Nu har jag äntligen tagit ork till mig och fixat bilderna på min nya frisyr. Det var rätt svårt att ta bilderna själv på alla de konstiga vinklarna, men håll till godo, här kommer frisyren.

Så här så ser det ju inte så extremt ut.

Men, lyfter man på håret så är det rätt kalt nu för tiden.



Frisören och jag tänkte tydligen väldigt lika dant när det gällde färgerna. Blont var ju självklart, och rosa var väl det egentligen också. Men jag tyckte det kändes lite futtigt så jag frågade om vi inte kunde lägga svart under. Min frisör nickade glatt och gjorde det. Sen när det var dags att skölja ur bekände hon och berättade att hon hade tänkt tanken också, men hann inte föreslå den för mig innan jag sa det.

Både i fredags och igår fick jag många komplimanger för frisyren. Jag är så nöjd med den. Enda nackdelen med den är att det kommer ta lång tid att låta håret som är bortklippt att växa ut igen. Inte för att jag vill ha långt hår, men det är lättare att göra lnya frisyrer när det finns lite hår att moderera med. Men vem vet, nästa gång kanske jag ser ut som Carina Berg?

Av längtan till dig



Videon är inte den roligaste, men låten är så otroligt vacker.
Som en kommentar på youtube löd:
"Massa fina ord inte bara om hjärta och smärta."
Körde hem nu i natten till dessa toner och jag njöt av mitt liv.
Ikväll/inatt har jag fått så fina komplimanger så jag blev helt rörd.
När jag sen tackade för dem så fick jag höra att jag inte skulle tacka,
för det var bara sanningen.
Fick höra att jag är så otroligt naturlig med barn och att jag tar dem så bra.
Att allt verkar så enkelt och lätt.
"Det finns så mycket gott i dig Angelica, du är så underbar, och det är bara kärlek runt dig, du innehåller så mycket kärlek. Vet du om det?"

Det är så här, som jag mår nu, som jag vill må.
Nu mår jag bra. Idag mår jag bra.
"Just idag är jag stark, just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vindar..."
Det har bara tagit mig en vecka att jobba upp den här känslan, så hur gott kommer jag inte må om ytterligare tre veckor.
Jag vet att det kommer bli motigt igen, det är oundvikligt.
Men nu skall jag försöka att inte ta in allt det negativa.
Jag skall fortsätta tillåta mig att må bra, för det är jag värd.
Nu vet jag vad jag måste göra, det är egentligen inte svårt om jag får tro på dem som vill mig väl.
Det är bara det att det är så mycket som skall göras.
Så mycket som jag måste ta ställning till och bestämma om.
MEN
Jag skall lyckas!

I am the one and only!



Chesney Hawks - I am the one and only


I am the one and only,
Oh yeah!
Call me, call me by my name or call me by my number,
You put me through it,
I'll still be doing it the way I do it,
And yet, you try to make me forget,
Who I really am, don't tell me, I know best,
I'm not the same as all the rest,

I am the one and only,
Nobody I'd rather be,
I am the one and only,
You can't take that away from me

I've been a player in the crowd scene,
A flicker on the big screen,
My soul embraces, one more in a million faces,
High hopes and aspirations, ideas above my station
maybe but all this time I've tried to walk with dignity and pride

I am the one and only,
Nobody I'd rather be,
I am the one and only,
You can't take that away from me

I can't wear this uniform without some compromises,
Because you'll find out that we come,
In different shapes and sizes,
No one can be myself like I can,
For this job I'm the best man,
And while this may be true, you are the one and only you!

I am the one and only,
Nobody I'd rather be,
I am the one and only,
You can't take that away from me

Skulle just...

Just exakt nu skulle jag ta kort på min nya frisyr, men då ringde min snuttebubbla Malin och bad att jag skulle slita mig loss en timma och åka med henne till skopunkten. Det var lite scary faktiskt, för jag satt just och tittade på deras hemsida och hade tänkte föreslå en tur till skopunkten med henne nästa vecka. Läste hon mina tankar?

I alla fall, eftersom jag nu skall träffa henne skall jag nog också få henne att ta lite snabba bilder på min frisyr så att ni får se den. Det är många dimensioner som skall visas upp. Den är extrem, men det syns inte alltid. Rätt praktiskt.

Well, det är bara för er att vänta, så kommer bilder senare...

Tvättdag?

Under en veckas tid har jag gått och sneglat på mina tvättpåsar och försökt göra lite tid i mitt semesterschema för att hinna med det, men varje gång har jag insett att jag inte skulle ha tid med det. När mamma i söndags sa att om jag bokade en tid så kunde hon göra det för mig höll jag på att nappa på hennes skämtsamma förslag. Gjorde det dock inte, för inte fasiken skall min mamma tvätta min tvätt när jag inte har tid att göra det. Men som Frida sa i fredags "Det är tur att du har så mycket kläder Angelica." Det må jag säga, idag kom jag fram till att jag har mycket kläder faktiskt. För när jag började sortera tvätten så hittade jag plagg som jag inte använt på länge. På det köper jag dessutom mer, tror jag skulle behöva göra en ny rensning i garderoberna igen. Men vad skall jag slänga?

I alla fall, jag vaknade klockan 9.00 idag och fick den briljanta idéen att jag kunde tvätta idag. Så jag rusade ner och kollade om tvättstugan var ledig. Det var den, så jag kortade av min tvättid imorgon som jag redan hade bokat. Så idag tvättar jag mellan 9 och 14 och imorgon tvättar jag mellan 8 och 14. Jag vet, lite väl tidigt på min semester. Jag anser dock att det är skönt att ha det gjort på dagen så att hela kvällen finns kvar till roligare saker.

Det skall nog bli rätt skönt att ha mer kläder att välja på i garderoben nu igen...

Vilken tid att vakna på semestern?!

Idag vaknade jag och kände mig väldigt utvilad. Så jag sträckte mig efter telefonen och den sa att klockan var 8.25 och den skulle ringa 8.30 så det var ju bara att gå upp. Strax därefter tittade jag på klockan på datorn och den sa 7.38. Jag blev förvirrad och tittade på DVDn, och den sa samma sak. Då kom jag på, igår när jag ställde in klockan på min telefon (som kom tillbaka efter lagning igår) så ändrade jag över den till sommartid. Då ändrades klockan en timma framåt, men jag tittade inte så noga utan trodde att den stämde. Det gjorde den ju med andra ord inte.

Johannes tyckte det var synd att gå upp så tidigt på sin semester, men å andra sidan vaknade jag ju pigg och utvilad. (Inatt var första natten jag sov ostört hela natten igenom.) Så varför inte gå upp liksom? Så nu har jag fått nåt så när ordning på mitt badrumsskåp och fixat lite med kläderna jag köpte igår. Dessutom har jag sminkat mig, klätt mig och ätit frukost. Efter det har jag också rådfrågat Johannes om lite smink. Inte om sminket i sig, utan om det vart värt att köpa när det var rabatterat. Det tyckte han, så på måndag köper jag det. Jajjemen!

Nu skall jag cykla bort till Maxi och köpa lite grejer till en "gå bort present" och sen skall jag till frisören och klippa burret. Det skall nog bli något extremt. Eller så blir det som vanligt... ni får se ikväll eller imorgon. För efter frisörbesöket skall jag åka ut till havet och ligga där ett par timmar. GOTT!
RSS 2.0